Här är Samsung Galaxy S8!
Telefonen med skärm överallt släpps 28 april 
41.5°
+
André Stray
0
Windows 10 Creators Update släpps 11 april
Nästa stora uppdatering av Windows 
42.2°
+
Wille Wilhelmsson
0
Bygg dig en myntsorterare i kartong
Rimligt pyssel 
90kg
+
Bobby Green

Nya MacBook Pro har dålig batteritid och tramsig Touch Bar

Men är den ändå ett bra köp?

Visa inte Mac-artiklar
Mac / MacBook

Få saker har blivit så diskuterade här på Feber som nya MacBook Pro från Apple. Åsikterna var starka åt alla håll och kanter när maskinerna visades upp, men hur bra är de egentligen? På riktigt? Jag har testat MacBook Pro 15 tum.

Vi börjar med elefanten i rummet; Touch Bar. För er som möjligtvis har lyckats missa det är Touch Bar en pekkänslig skärm som har ersatt F-tangenterna på tangentbordet. Jag har aldrig riktigt sett pekskärm som något mer än en gimmick på datorer, frågan är om Apple med Touch Bar har lyckats göra något som är användbar i det dagliga arbetet, som passar in perfekt och som inte är en gimmick?

Svaret är nej.

Jag har nog faktiskt sällan varit med om något så tramsigt från Apple faktiskt. När Apple fick frågan varför man väntat tills nu med Touch Bar svarade man att det är först nu som man hittat en teknisk lösning som levde upp till förväntningarna. Man borde ha väntat längre, kanske för evigt.

För Touch Bar har ingen användning någonstans. Alltså, jag menar på riktigt att jag aldrig någonsin använder raden, förutom för att höja och sänka volymen.



Vi börjar från vänster. Esc-knappen har blivit en digital knapp som flyttats en centimeter till höger. Förutom att det ser fördjävligt ut så måste jag numera titta innan jag trycker eftersom jag inte kan känna knappen. Under den där ytan till vänster finns faktiskt en knapp, en fysisk esc-knapp kan ju vara bra ibland. Varför man inte gjort en gammal hederlig esc-knapp och sedan börjat med Touch Baren är en gåta.

Nåväl. Sedan finns en stor yta som kan användas av det program man använder för tillfället. Det är här magin ska hända. Tyvärr händer här ingenting, någonsin. Eller i alla fall ingenting som inte finns på skärmen ett musklick bort eller som kortkommando. Det är helt enkelt ännu ett sätt som man kan göra samma sak som man kan göra på något annat sätt. Lite som att ha mus, styrplatta och styrpinne på datorn samtidigt. Det gör ingen ledsen att ha alternativ, men ingen blir lyckligare heller.

För eftersom raden ser olika ut i alla program, eftersom man inte kan känna ”knapparna” och eftersom man inte får någon feedback när man trycker måste man släppa ögonen från skärmen, flytta handen och trycka, ögonen tillbaka till skärmen. Varför ett tangentbord är så snabbt är för att man kan använda muskelminnet, jag liksom vet vad R-tangenten finns. Men inte på Touch Bar. Raden är också för långt bort från skärmen för att man ska märka att det händer saker där.

Längst till höger hittar vi kontrolldelen. Här man kan justera volymen, låsa datorn och snabbt ta skärmdumpar. Men det har man ju kunnat tidigare också. Här hade jag först en Play-knapp för att kunna stänga av och på musik snabbt, men eftersom jag råkade röra den av misstag då och då (så att Spotify på hög volym åkte på när ungarna somnat) tog jag bort den.

Så kan jag leva utan Touch Bar? Oh ja. Helst faktiskt.



Längst till höger på raden finns det enda som är bra på riktigt, Touch ID. Att kunna låsa upp datorn med ett finger är så klart oerhört smidigt, men något som vi kunde fått på MacBook-seriens alla modeller för åratal sedan. Men bra att det äntligen är här.

Nya MacBook Pro har ett helt nytt tangentbord om man kommer från gamla pro-serien. Det är faktiskt riktigt härligt att skriva på och efter lite invänjning så är man riktigt snabb. Har man provat det som sitter på en MacBook är det en förfining av detta, och eftersom tangenterna sitter där de ska är det en bättre upplevelse än på MacBook där alla tangenter sitter udda på grund av det lilla formatet.



Styrplattan har blivit större mot förra generationen. Vääääldigt mycket större. För stor faktiskt. Om jag kollar vart mina kladdiga fingrar har hållit hus har jag kanske använt två tredjedelar, till en början ännu mindre. Men stort är bra, förutom två detaljer. Det finns numera bara några millimeter mellan styrplattan och tangentbordet, en yta där man förut kunde vila sina fingrar.



Den andra nackdelen är att vi som gillade att ha högerdelen av styrplattan som högerklicks-yta, vi kan glömma det. Anledningen är att högerdelen av styrplattan är typ lika stor som hela den gamla och man högerklickar av misstag. Så det är till att högerklicka med två fingrar istället.

Skärmen är som tidigare fantastisk. Det som jag märker mest i det dagliga arbetet är att ljusstyrkan är bättre, att köra på full ljusstyrka går närstan inte. Förut gjorde man det inte för att spara batteri, men nu är det nästan obehagligt.



På tal om batteri. Batteritiden är värdelös. Apples officiella siffra är tio timmar men det är bara att glömma. Med Photoshop på i bakgrunden, två-tre Safarifönster med upp till tio flikar i varje och några få andra program i vila så får jag tre timmar innan sladden måste i igen. Kanske fyra om jag har tur. Det är tur att batteriet inte är så stort längre så att det i alla fall går snabbt att ladda.

Men kom igen Apple. Tre timmars normalt arbetande? 2016? Det är inte ok. Det här är dessutom en helt ny generation och inget magiskt kommer att bli bättre på bra länge. Förhoppningsvis kan det bli bättre med mjukvarufixar, men jag tvivlar på att vi kommer att få se batteritider som räcker en hel arbetsdag. Min gamla MacBook Pro levererar bättre, det är pinsamt.



Laddar gör man med USB-C och jag saknar faktiskt inte Magsafe så mycket. Fördelarna är fler än avsaknaden av Magsafe. Jag har som sagt kört 15 tummaren och då kan man stoppa in sladden på vilken sida man vill. Man kan också ladda från andra källor än adaptern, till exempel ett batteripack. Jag har en USB-hub gömd bakom soffan för att kunna ladda telefoner och annat medan man sitter där, och om sonens USB-C-sladd som han har till telefonen råkar vara där är det bara att stoppa in den i datorn. Supersmidigt!

Men USB-C då? Jag har blandade känslor. Å ena sidan så tror jag att väldigt, väldigt mycket att det som släpps under 2017 kommer att ha USB-C. Inte på grund av Apple utan för att vi är inne i ett byte.

Samtidigt så är nya generationens MacBook inte så fasligt mycket tunnare när allt kommer omkring. Apple hade lätt kunnat stoppa in en HDMI och en vanlig USB-kontakt om man hade velat. Om man borde ha gjort det? Jag tror det.

Den enda ”gamla” kontakten som finns är ironiskt nog 3,5-millimeterskontakten. Kanske så att man ska kunna använda lurarna som man inte längre kan använda med sin iPhone 7.

Om man inte vill använda lurar så kan man njuta av ljudet från högtalarna. Den här datorn låter verkligen, verkligen bra. Inte superhögt så att det går att ersätta en högtalare, men sitter du där i soffan och sätter på en video med bra ljud så sitter man faktiskt och myser över skärmen och ljudet.

Så, när allt kommer omkring. Är det värt att uppgradera? Njae. Nya MacBook Pro är en dyr historia. Hiskeligt dyr. Och eftersom prestandan jämfört med tidigare modeller verkligen inte är speciellt mycket bättre så ska man ha för mycket pengar på kontot om man ska uppgradera.

Nu när jag backar till min gamla maskin kommer jag att sakna tangentbordet. Vad jag inte kommer att sakna är att bära runt på en dator som väger betydligt mer. Om det var värt skillnaden i vikt att inte få fantastisk batteritid är något som kan diskuteras länge. Jag har fortfarande inte bestämt mig.

Vad hade fått mig att vilja byta upp mig? Batteritiden så klart, när konkurrenterna skryter om 16 timmar teoretisk batteritid räcker inte tio timmar teoretisk och tre praktisk långt. Jag hade nog velat ha touch på skärmen faktiskt. Det hade inte varit en dealbreaker men jag hade använt det mer än Touch Bar. Vilket inte säger så mycket faktiskt.

Och så priset. Att 15-tummaren börjar på 27,000 kronor är galet. Behöver du verkligen en ny dator är det så klart värt det, men känner du en längtan att uppgradera mest bara för att, spar pengarna.