Nytt världsrekord (igen) i Super Mario Bros.
Nu vann Darbian över fisken 
42.4°
+
Emmy Zettergren
0
Uppdaterad Snart Nu kan man spela Xbox-spel på Xbox One
Dessa 13 spel i alla fall 
44.0°
+
Frode Wikesjö
0
Hanson kör minikonsert på kontor
Det svänger ju 
89kg
+
Bobby Green

Spelintryck Legacy of the Void bjuder på ett värdigt avslut

Vi har spelat den sista Star Craft 2-delen

Visa inte Spel-artiklar
Spel / PC

Det är svårt att beskriva hur mycket StarCraft-serien betytt för mig personligen och jag vet att jag är långt ifrån ensam. Därför känns det lite sorgligt att veta att resan nu är över, i alla fall för den här gången.

Samtidigt var det dags att runda av, komma till avslut och säga hej då. För den här gången iallafall, vi vet ju redan att det kommer att släppas några spinoff-uppdrag under nästa år och man vet aldrig - om några år kanske vi sitter här med ett nytt StarCraft 3 på skärmarna.

Jag har spelat Legacy of the Void-kampanjen och mina intryck hittar ni nedan. Eftersom jag inte är tillräckligt insatt i multiplayerläget kommer jag inte att recensera den delen.

Protoss har alltid varit den ras jag haft minst relation med. Jag gillade aldrig att spela dem i StarCraft eller Brood War och jag har aldrig varit speciellt engagerad i Artanis, Tassadar, Zeratul och de andra karaktärernas öden. När StarCraft 2 sedan släpptes låg så mycket fokus redan från början på relationen mellan Kerrigan och Jim Raynor, att det knappt fanns utrymme för funderingar kring vad som skulle hända med Protoss.

Kanske var det just därför Blizzard beslutade sig för att verkligen låta den högteknologiska rasen stå i fokus den här gången och på den punkten levererar de med råge. Vi kommer flera av karaktärerna riktigt nära och deras öden känns genuint intressanta. Det väldigt tydliga hotet från Amon och alltings undergång gör också själva berättelsen intressant och spännande samtidigt som det skapar en sammanhållning i en annars väldigt splittrad ras.

Jag ska inte avslöja så mycket om själva berättelsen, varken vad gäller kampanjen som i princip helt fokuserar på Protoss eller epilogen. Jag kan bara säga att det är en känslosam resa som jag är glad att ha fått uppleva och den kändes som ett värdigt avslut för serien.



Dock finns det vissa brister. Med tanke på att Legacy of the Void är tänkt att vara en produkt som ska kunna stå på egna ben, utan behov av att spela de tidigare delarna i serien, så känns berättelsen lite tunn. För den som har följt alla raserna från början är Protoss resa en logisk del som för många lär kännas engagerande. För nykomlingar lär hela upplägget och berättelsen vara för intetsägande. Även om det finns en prolog att titta på innan spelet börjar tror jag att de som uppskattar spelet mest är de som är bekanta med hela spelets universum och upplägg. Speciellt när det kommer till epilogen. För där ska man plötsligt även ha koll på Terran och deras konstruktioner vilket inte är helt enkelt om man inte spelat StarCraft eller StarCraft 2 förut.

Spelupplägget känns dock väl genomtänkt och det är en ständig variation av uppdrag som erbjuds. Ena kartan består av storskaliga krig medan den andra låter oss följa specifika hjältar och här presenteras allt på ett pedagogiskt sätt så att även nya spelare får en chans att lära känna rasen i lagom takt samtidigt som det känns utmanande för veteraner.

Precis som i tidigare kampanjer kan man välja att utmana sig själv under uppdragens gång genom att ta sig an extra utmaningar som kan kräva en annorlunda strategi eller helt enkelt snabbare handlingar från spelaren. Här är dock svårighetsgraden väldigt varierande. Vissa extrauppdrag känns lika lätta som huvuduppdraget och rivs av i princip i en handvändning medan det på andra kartor känns betydligt mer utmanande. Vill man sedan utmana sig själva extra mycket, förutom att spela på en högre svårighetsgrad och ta extra uppdrag, går det alltid att sikta på att ta uppdragens alla tillgängliga achievements som kan innebära att du exempelvis måste klara av vissa mål under uppdraget på en viss tid eller att du ska stå emot fiender extra länge under en belägring. Jag gillar också att svårighetsgraden Normal bjuder på utmaningar samtidigt som den aldrig känns frustrerande vilket gör att de flesta lär klara av svårighetsgraden utan större problem samtidigt som de högre svårighetsgraderna bjuder på ordentligt motstånd.

En av nyheterna i kampanjen är det jättelika rymdskeppet Spear of Adun som likt tidigare expansioner fungerar som bas till protagonisten. Mellan uppdragen finns där möjligheter att anpassa sina enheter inför varje uppdrag samt att använda erfarenhetspoäng för att använda specialförmågor liksom eldkraft från moderskeppet i knepiga situationer. Det går också att anpassa sitt sätt att spela genom att exempelvis via erfarenhetspoäng välja att inleda uppdragen med extra resurser eller ta bort behovet av Probes i gasinsamlingen. Den senare var min stora favorit.



En annan nyhet är co-op-uppdragen där två spelare kan spela tillsammans och tvingas samarbeta för att klara av fienderna på banan. Här går det att antingen spela med någon man känner eller tillsammans med någon annan okänd spelare som man paras ihop med beroende på erfarenhet. Det viktigaste är dock att man kommunicerar med varandra för annars lär det bli riktigt svårt och det finns risk för stor frustration. Det finns också risk för att väldigt olika åsikter uppstår över vilken strategi som ska användas för att klara av uppdragen vilket kan leda till både underhållande och irriterade debatter. Egentligen inte helt annorlunda från när man spelar tillsammans online, men ändå ett kul tillskott från Blizzard i syfte att erbjuda lite mer variation. Till skillnad från det vanliga onlineläget, där man också givetvis kan spela tillsammans mot AI eller mot andra spelare, så levlar man under uppdragens gång upp olika karaktärer från StarCraft-universumet där alla karaktärer har olika förmågor som kan användas. Ju längre man kommer i uppdragen desto mer enheter och förmågor kan man använda sig av. Ovan kan ni exempelvis kolla in en match där TotalBiscuit och Jesse Cox spelar ett uppdrag på svårighetsgrad Brutal där de själva är nivå fem och där rekommenderade nivån är 15.

För att sammanfatta är jag dock väldigt nöjd med den här sista kampanjen i serien. Även om en hel del saker i berättelsen kändes förutsägbara och det är samma gamla StarCraft 2 som vi spelat i flera år nu, fast med några tvister, så är det en berättelse värd att uppleva. Blizzard uppfinner inte hjulet igen och det behövs inte heller. StarCraft är liksom StarCraft och det är fullt tillfredsställande.

Läs mer
Nytt världsrekord (igen) i Super Mario Bros.
Nu vann Darbian över fisken 
42.4°
+
Emmy Zettergren
0
Uppdaterad Snart Nu kan man spela Xbox-spel på Xbox One
Dessa 13 spel i alla fall 
44.0°
+
Frode Wikesjö
0
Project Loon flyger nu över Puerto Rico
Förser ön med LTE 
46.3°
+
Frode Wikesjö
0
Vilken kopp blir fylld först?
Här kommer lite måndagsknepigheter 
22.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
Ägare av onlineaffär blev stämd för stulen bild
Tycker fotografen är illvillig  
30.6°
+
Emmy Zettergren
0
Skapa miljövänliga städer i Cities: Skylines
Ny expansion ute nu 
42.2°
+
Emmy Zettergren
0
LG uppdaterar TV-apparater med Dolby TrueHD-stöd
Årets OLED får äntligen okomprimerat ljud 
41.2°
+
André Stray
0
Snygg straffspark
Ge aldrig upp hoppet! 
58.4°
+
Frode Wikesjö
0
Regeringen föreslår höjd pensionsålder
Snart kan man få jobba tills man är 69! 
24.1°
+
Roger Åberg
0
Star Trek: Discovery får en andra säsong
Officiellt den här gången 
54.2°
+
André Stray
0
Zagato visar Aston Martin Vanquish S som Shooting Brake
Habegär 
43.3°
+
Bobby Green
0
Svenskar sämst i Skandinavien på digitala brevlådor
Beror delvis på politik 
30.2°
+
Emmy Zettergren
0