Ett nytt alternativ för data på iPad
Men det är inte speciellt bra det heller 
29.9°
+
Roger Åberg
0
Burger King gör reklamfilm mot mobbning
Ingen ska mobbas, varken burgare eller människor 
43.9°
+
Roger Åberg
0
Geordan och hans far har en Venturi 260 APC
Häftig sportbil från Frankrike 
82kg
+
Bobby Green
Northvolts batteritillverkning hamnar i Skellefteå och Västerås
Ryktena stämde 
46.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
Kolla in världens första flytande vindkraftpark
Är det här framtiden? 
46.0°
+
Emmy Zettergren
0
En lite vuxnare chokladkalender
Från Chokladfabriken 
123kg
+
Roger Åberg

Kraftiga solstormar kan slå ut stora mängder teknik

Större risk än man tidigare trott

Foto: NASA
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Rymden

Utbrott på solen, så kallade solstormar där laddade partiklar kastas ut i rymden, är inte ovanliga. Däremot är de olika kraftfulla. Extremt kraftiga utbrott är relativt sällsynta, men har ändå de senaste två århundradena skapat stor skada när de slagit ut viktiga tekniska samhällsfunktioner. Det rapporterar TT.

År 1859 började telegrafledningar att brinna av ett utbrott samtidigt som man kunde se norrsken på Hawaii och Kuba. År 1989 slogs elförsörjningen för Quebec ut i Kanada och i Sverige har kraftiga solstormar orsakat strömavbrott.

Så hur vanliga är kraftiga solstormar? Forskare menar att extremt kraftiga utbrott endast sker en gång på 20 miljoner år. Relativt kraftiga utbrott liksom det år 1859 äger rum ungefär en gång på 100 år vilket är mer ofta än man tidigare trott. Nu räknar forskare med att chansen, eller risken, för ett nytt kraftigt utbrott under det närmaste århundradet ligger på 12 procent.

För bara fem år sedan ägde en lika kraftig solstorm som år 1859 rum. Men den nådde aldrig jorden. Skulle en liknande storm nå jorden skulle den dock med stor sannolikhet orsaka stor skada då våra samhällen allt mer är beroende av teknik.

Enligt forskarna går det att skydda systemen från skada genom att stänga ner dem. Problemet är tidsaspekten. Medan det tar ett dygn för stormen att nå jorden finns det i dag ingen teknik för att förutspå dem förrän de är 15 minuter från jorden. Därför vill man nu också arbeta fram ett bättre och globalt varningssystem.

Musslorna i Östersjön släpper ut lika mycket växthusgaser som 20 000 mjölkkor

Bra att veta kanske om man ska odla en massa sådana

Foto: travisbd
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Forskning

En ny studie från från Stockholms universitet och Cardiff University visar att musslorna i Östersjön släpper ut lika mycket växthusgaser som ungefär 20 000 mjölkkor. Forskarna bakom studien samlade ihop sediment från havens botten och när man undersökte det så visade det sig att sediment som innehöll musslor släppte ut åtta gånger mer metan än sediment utan.

Att musslor släpper ut växthusgaser är dock en naturlig process enligt forskarna. Men med detta resultat vill man kunna öka förståelsen hur ekosystemet och eventuellt också klimatet kan påverkas vid större odlingar av musslor enligt Stefano Bonaglia som är forskare vid Stockholms Universitet.

"Musslor har funnits 500 miljoner år på jorden utan att drastiskt påverka klimatet, vad vi vet. Men om vi ska odla musslor på samma sätt som vi föder upp nötkreatur till mat, så kan det här vara bra att tänka på."

Forskare har lyckats studera molekyler från sköldpaddsfossil

Kan innebära stora framsteg för framtida forskning

Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Forskning

En studie av en 54 miljoner år gammal fossil från en sköldpaddsunge, av den utdöda arten Tasbacka, har lett till en intressant upptäckt. Flera forskare, bland annat från Lund, har i fossilen nämligen lyckats studera molekyler som visar att de gamla förhistoriska sköldpaddorna, liksom dagens sköldpaddor, hade ett pigment i skalet som skyddar mot starkt solsken.

Att kunna studera molekyler i gamla fossiler ger ny information om djuret i fråga och skulle framöver kunna ge en mycket större förståelse för utvecklingen av livet på jorden. Nu hoppas jag personligen att en massa mer cool och okänd fakta om dinosaurierna kommer fram.

Rymdföretag planerar rymdbas i omloppsbana runt månen

En uppblåsbar månbas

Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Rymden

Förra året skickade rymdföretaget Bigelow Aerospace upp en av sina uppblåsbara moduler till den internationella rymdstationen ISS och nu planerar man att bygga en helt egen rymdbas med hjälp av sina uppblåsbara moduler.

Tanken är att man ska skjuta upp sin B330-modul någon gång under 2022 och den ska sedan lägga i sig i månens lägre omloppsbana. Den uppblåsbara månbasen ska först skjutas upp av en Vulcan 562-raket, en raket som United Launch Alliance (ULA) just nu håller på att utveckla, och lägga sig i jordens lägre omloppsbana. Väl där ska basen blåsas upp och det ska säkerställas att den fungerar som den det är tänkt. Därefter ska man använda två Vulcan ACES-raket, raketer som också utvecklats av ULA, för att "knuffa" månbasen till månens lägre omloppsbana.

Förhoppningen är att månbasen ska kunna användas för att utveckla affärsmöjligheter på månen så väl som att träna astronauter. I klippet nedan kan ni kolla in hur Bigelow Aerospace hade tänkt sig att personalen på månbasen ska underhålla sig när de har ledigt. Där hittas även en lite mer detaljerad skiss på B330.

Orkanen Ophelia var rätt unik

Ingen orkan har skett så långt österut i Atlanten

Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Natur

Orkanen Ophelia som igår drog in över Irland och Storbritannien är den orkan som har registrerats längst österut i Atlanten sedan vi började observera väder via satellitbilder. Det ska även vara den orkan som skett längst norrut den här tidpunkten på året sedan 1939.

På illustrationen ovan kan ni se Ophelia i rött medan alla andra registrerade orkaner mellan 1851 - 2016 representeras av blåa prickar på kartan. Forskaren Eric Blake från National Hurricane Center skriver på Twitter:
"Ophelia is breaking new ground for a major hurricane. Typically those waters much too cool for anything this strong. I really can’t believe I’m seeing a major just south of the Azores."
Vattnen där Ophelia intensifierades i kraft i lördags ska ha varit 1- 2 grader varmare än vad de i genomsnitt brukar vara vid den här tiden på året. I takt med att vår värld blir varmare så är det med andra ord inte alls omöjligt att Europa oftare kommer att drabbas av orkaner i framtiden. Dann Mitchell från University of Bristol säger till New Scientist:
"There is evidence that hurricane-force storms hitting the UK, like Ophelia, will be enhanced in the future due to human-induced climate change."
Tre personer på Irland dog i samband med skador de ådrog sig i samband med att Ophelia drog in över landet rapporterar brittiska BBC.