Vita huset förbjuder ljud- och bildupptagning
Under vissa presskonferenser 
23.8°
+
Emmy Zettergren
0
Danmark och Sverige utreder tunnel mellan länderna
Komplement till Öresundsbron 
49.9°
+
Emmy Zettergren
0
Kan James Corden laga mat?
Gordon Ramsey utmanar 
81kg
+
Bobby Green
Facebook vill börja sända TV-serier
Men bara snälla sådana 
28.3°
+
Roger Åberg
0
Rockstar lättar på modreglerna
Protesterna verkar ha funkat 
45.9°
+
Frode Wikesjö
0
91 år och grymt vass på gymnastik
Ålder är bara en siffra 
101kg
+
Bobby Green

Forskare ska undersöka permafrostens metan

Vill lära sig om dess ursprung

Foto: Pexels
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Forskning

För bara några dagar sedan berättade vi om att permafrosten tinar snabbare än väntat. En oro är att upptiningen ska leda till stora utsläpp av den starka växthusgasen metan.

Nu undersöker svenska och ryska forskare metanets ursprung för att kunna bilda sig en uppfattning om hur utsläppen kan komma att se ut framöver. Det gör de genom att plocka upp metan från havet, rena det från andra gaser och sedan förvandlar det till koldioxid för att kunna studera isotopsammansättningen av kolatomerna. Det finns nämligen olika förlopp av metangasutsläpp som sker olika snabbt beroende på dess ursprung.

Det handlar om tre olika källor som metanet kan komma ifrån. Det första är metan som är frusen i permafrosten, även kallad metanhydrat. När permafrosten tinar så tinar även metanet och börjar frigöras. Det andra är metan som kommer från nedbrytningen av växter, en långsam process som även leder till långsamma utsläpp. Den sista källan handlar om metanreservoarer eller metanbubblor som finns ungefär 1000 meter under havsbotten. När permafrosten tinar kan det bildas sprickor som gör att gasen kan sippra upp. Det är också den här sista källan som oroar forskare mest eftersom den kan ge ett snabbt utsläppsförlopp. Enligt Örjan Gustafsson som är professor i biokemi vid Stockholms universitet bidrar samtliga tre källor till metanutsläppen, men hur mycket som kommer från varje källa vill han inte avslöja ännu då studien ännu inte är publicerad.

Metangas stannar i atmosfären i ungefär nio år. Men det är osäkert hur mycket av metangasen som faktiskt når eller kommer att nå atmosfären.

Foto: NASA / JPL

Hitta Curiosity!

MRO fotar ball bild Mars-farkosten Curiosity

Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Rymden

Här är ett rätt så spektakulär foto från Mars där NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) har fotograferat Mars-farkosten Curiosity som för tillfället rullar runt på Mars yta.

Mars Reconnaissance Orbiter snurrar runt i omloppsbana runt Mars och är det kraftfullaste teleskopet som NASA någonsin skickat till Mars. MRO använde sin så kallade High Resolution Imaging Science Experiment-kamera (HiRISE) när den tog det här fotografiet på cirka 450 kilometers avstånd från Mars.

Jag antar att de flesta av er kan hitta Curiosity på bilden ovan som visar var farkosten befann sig i närheten av Mount Sharp den 5:e juni i år.

ESA ska jaga gravitationsvågor

LISA ska surfa på vågorna med laser

Illustration på hur LISA kan komma att se ut
Foto: AEI/Milde Marketing/Exozet
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Rymden

Tidigare idag skrev vi om att den europeiska rymdstyrelsen ESA skulle börja leta efter "tvilling-jordar" år 2026 men man har även godkänt ett projekt som innebär att man ska börja jaga universums mytomspunna gravitationsvågor, ett fenomen som Albert Einstein spekulerade om för över 100 år sedan men som först förra året kunde bevisa faktiskt existerade.

Projektet kallas för LISA (Laser Interferometer Space Antenna) och består av tre stycken satelliter som kommer att ligga i omloppsbana runt solen i en triangelform med att avstånd på 2,5 miljoner kilometer mellan varandra. De tre satelliterna kommer att beama laserstrålar mellan varandra och dessa kommer att kunna känna av om det "rullar in" gravitationsvågor över vårt solsystem.

Gravitationsvågor uppstår när två svarta hål kolliderar och kan ge oss ytterligare ett kraftfullt verktyg för att utforska universum i framtiden.

Kroppen blir stressad vid intensiv träning

Påverkar insulinnivåerna

Foto: Pexels
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Medicin

Att det är bra för kroppen att träna och röra på sig är inget nytt. Men all träning passar inte alla människor.

En ny pilotstudie vid Linköpings universitet visar att kroppen blir väldigt stressad vid intensiv träning, mer stressad än väntat. I studien deltog vana löpare i 20-årsåldern och forskningen visade att stresshormonet kortisol steg kraftigt i kroppen efter en löprunda på fem kilometer där deltagarna fick springa allt vad de kunde. Den ökade kortisolnivån höjde i sin tur blodsockernivån i kroppen, en nivå som fortsatte att vara hög trots att kroppen dessutom dubblade insulinproduktionen.

För diabetiker är det här väldigt intressant eftersom de är beroende av att hålla blodsockret på en viss nivå. Fredrik Nyström, som står bakom studien, säger till Vetenskapsradion att det kan innebära att diabetiker inte borde ta i allt vad de kan när de tränar intensivt.

I andra sammanhang kan det dock vara viktigt att träna kraftfullt. En studie från USA har visat att äldre kvinnor får längre telomerer när de tränar. Telomererna sitter längst ute på kromosomparen där längre telomerer skyddar cellerna mer effektivt från åldrande. Här visade studien att ju mer kraftfullt kvinnorna genomförde sina övningar desto längre telomerer hade de.

ESA ska börja leta efter beboeliga planeter 2026

Kan PLATO hitta en ny jord?

Foto: MPS/ Mark A. Garlick (markgarlick.com)
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Rymden

Den europeiska rymdstyrelsen ESA har meddelat att man nu officiellt drar igång sitt PLATO-projekt vars syfte är att hitta planeter som är beboeliga för människor och annat som lever på jorden.

Se senaste åren har astronomer kunnat identifiera tusentals planeter i vår galax med hjälp av Kepler- och TRAPPIST-uppdragen och utav dessa klassas 50 - 60 stycken som jordliknande exoplaneter som eventuellt skulle kunna hysa liv. PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) kommer nu att fortsätta detta arbete genom att samla in data från en satellit som har 26 stycken teleskop. Denna data ska hjälpa astronomer och andra forskare att mer exakt bestämma stjärnors och planeters massa och radie. Målet är att kunna hitta en eller flera "tvilling-jordar".

ESA:s plan är att skjuta upp PLATO-satelliten 2026.