Koenigsegg söker folk
Har 40 stycken tjänster att tillsätta 
44.1°
+
Bobby Green
0
Forskare vill göra Mars beboeligt
Med hjälp av en asteroid 
41.6°
+
Emmy Zettergren
0
Ferrari 308 GTB på Bangkoks gator
Ingen vanlig syn direkt 
92kg
+
Bobby Green
Ooho är en ätbar flaska gjord av organiska material
Död åt plasten! 
56.2°
+
Emmy Zettergren
0
Låtfakta i Spotify på ingång till Android
Behind the Lyrics 
42.7°
+
André Stray
0
Fresh Prince och DJ Jazzy Jeff ska ut på miniturné
Snälla spela här! 
102kg
+
Bobby Green

Forskare vill göra Mars beboeligt

Med hjälp av en asteroid

Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Rymden

Det låter som ett bra manus för en film. Men det finns forskare som vill använda sig av en asteroid för att förändra terrängen på Mars och göra planeten möjlig att bo på.

Det handlar om terraformering där man via mänskliga ingrepp förändrar terrängen. Idén som forskargruppen Lake Matthew Team har är att få en asteroid att krascha mot planeten för att på så sätt skapa en stor sjö. Till sin hjälp vill man använda en speciell kommersiell satellit som ska styra om asteroidens bana. Och de vill göra det redan år 2036. Enligt forskarna behöver man inte förändra planetens hela klimat utan det räcker med begränsade områden. En kollision skulle addera hetta till mars berggrund och få isen i området att smälta vilket skulle fylla sjön.

"Terraformation need not engineer an entire planetary surface. A city-region is adequate for inhabitation".

Givetvis vill forskarna att tilltaget ska följas av bosättningar på mars och att föda ska odlas direkt på planeten.

Vill ni läsa mer om projektet kan ni göra det via länken nedan.

via space.com lakematthew.com +

Ooho är en ätbar flaska gjord av organiska material

Död åt plasten!

Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Vetenskap

Att återvinna plastflaskor vid pantstationer har blivit en del av mångas vardag. Och samtidigt som man faktiskt tar till vara på plasten så känns det ändå inte riktigt bra i hjärtat att veta hur mycket plast som produceras varje år.

Men tänk er en flaska som man istället skulle kunna äta när innehållet är slut. Ooho är svaret. Det är ett växtbaserat membran som till 100 procent är gjort av sjögräs och växter. Nedbrytningsprocessen ligger på mellan fyra och sex veckor när det komposteras. Men, materialet bryts inte bara ner snabbt utan kan även ätas och smaksättas.

Så hur mycket miljöpåverkan innebär framställningsprocessen då? Jo utsläppet av koldioxid vid framställningen är fem gånger mindre än vid den motsvarande plasttillverkningen. Det krävs också nio gånger mindre energi. Och, processen är billigare.

Bakom uppfinningen ligger företaget Skipping Rocks Lab som nyligen lämnat in en patentansökan för Ooho. Deras mål är att materialet inte bara ska ersätta plastflaskor utan även andra typer av plastbehållare. Målet är även att stoppa en miljon flaskor att nå havet varje år.

Ooho ligger uppe som crowdfundingprojekt på crowdcube.com där de dragit in dubbelt så mycket pengar som de efterfrågat.

via interestingengineering.com crowdcube.com +

Fossil svampliknande organism hittad i lavastenar

Som verkar vara 2,4 miljarder år gamla

Svampliknande trådar i lavastenar
Foto: Stefan Bengtson
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Natur

Svenska forskaren Stefan Bengtson, från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hans team har gjort ett unikt fynd. Om det visar sig stämma kan det förändra vetskapen om svamparnas ursprung. Det handlar om strukturer av trådar som hittats inuti bubblorna i lavastenar från Sydafrika. Trådarna påminner nämligen om sådana trådar som svampar bildar vilket får forskarna att tro att det kan handla om riktigt gamla svampliknande organismer i fossilt format.

Det intressanta är att fossilerna enligt de första studierna verkar vara 2,4 miljarder år gamla. Skulle det vara svampar i lavan innebär det att fyndet är mer än två miljarder år äldre än tidigare fynd. Dessutom kommer lavastenarna från havets botten vilket också skulle innebära att svamparna kan visa sig härstamma från havet och inte från land som man trott tidigare.

Om inte det här vore intressant nog så är det nästan ännu mer intressant om det visar sig att det inte är svampliknande organismer. För något är det, och med andra ord skulle det också kunna vara en organism som vi aldrig tidigare sett och som sedan länge är utrotad. Oavsett är det ytterligare en pusselbit i vår evolutionshistoria.

Tidigare i år hittade forskare vid just Naturhistoriska riksmuseet även världens äldsta dokumenterade växt.

bbc.com +

Speciell fjärilslarv kan bryta ner plast

Studeras nu av forskare

Plastätande liten rackare
Foto: Pixabay
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Natur

Nedskräpningen av plast är ett enormt problem eftersom det tar extremt lång tid för plast att brytas ner. Nu har dock forskare upptäckt att en liten fjärilslarv av arten Mindre vaxmott har förmågan att bryta ner polyetenbaserad plast. Polyeten återfinns exempelvis i vanliga plastkassar.

Upptäckten gjordes av misstag av den spanska forskaren Federica Bertocchini. Hon sysslar nämligen även med biodling på hobbynivå och det var via den hon upptäckte larvens egenskaper. Mindre vaxmott gillar nämligen att bo i bikupor där de äter av vaxet. När Federica rensade bort larverna från bikupan la hon dem i plastpåsar. Efter bara någon timme hade larverna börjat äta sig igenom påsarna.

Tillsammans med biokemisten Paolo Bombelli började Federica Bertocchini att undersöka larven närmare och tillsammans konstaterade de att larven kunde bryta ner plasten. Nu har de ansökt om patent för sin upptäckt.

Så varför är det här viktigt? Kan vi placera ut en massa larver bland våra plastinsamlingar? Ja, det kanske skulle vara möjligt. Men med tanke på att vi producerar 80 miljoner ton polyeten varje år skulle det krävas enormt mycket larver för att bryta ner allt. Däremot kan upptäckten leda till att forskare kan förstå nedbrytningsprocessen bättre och förhoppningsvis ta fram metoder för att snabba upp processen.

gizmodo.com +

Nästa år ska malariavaccin testas i stor skala i Afrika

Inte så effektivt i kliniska studier

Foto: Pixabay
Visa inte Vetenskap-artiklar
Vetenskap / Medicin

Under en tid har kliniska studier med ett malariavaccin genomförts på människor. Det är det enda vaccinet mot sjukdomen som tagits fram och godkänts för användning på människor. Dock har de kliniska studierna visat att vaccinet inte är speciellt effektivt.

Från och med nästa år kommer dock vaccinet att testas i större skala ute på fältet i tre afrikanska länder. Det är i hårt drabbade områden i Ghana, Kenya och Malawi som vaccinet ska ges, och då till barn och spädbarn. Förhoppningen är enligt WHO att vaccinet, trots att det inte är så effektivt, tillsammans med andra förebyggande åtgärder ändå ska kunna stävja sjukdomen något.

sverigesradio.se +