m

Linus skruvar isär Mac mini
Innehåller ett modermodem och en fläkt

Jag har inte kör en Mac mini på många år nu men jag gillar av princip den lilla maskinen. Det har alltid varit en mix av en bärbar dator och en desktop. Linus har nu plockat isär den nya varianten av Mac mini med M1 och den innehåller verkligen bara ett moderkort och en fläkt. Det går inte att lägga till mer RAM-minne eller byta ut SSD-disken vilket gör att det numera helt enkelt är en massa luft i lådan. Nya Mac mini är bättre på det mesta, men har inte stöd för 10 gigabit ethernet. Istället för fyra Thunderbolt-portar på baksidan finns det bara två. Detta har med arvet till M1 och de andra maskinerna som nu finns med det chippet, det finns helt enkelt inte stöd för mer godsaker. Apple väntas släppa ett tjockare chip vart det lider som kommer att komma i MacBook Pro 13 och 16 och då kommer vi troligen se fyra portar och kanske även 10 gigabit ethernet. Om detta lite tjockare chip kommer att hitta ner i Mac mini är fortfarande oklart, men det är verkligen ingen omöjlighet. Tumnagel
37.7°
+
Roger Åberg
0

Nya MacBook Air snabbast bärbara från Apple någonsin
Spöar MacBook Pro 16 med i9 i Geekbench

"Snabbast" är ett begrepp man ska vara försiktig med när det kommer till prestanda på datorer eftersom det finns så många olika sätt att vara snabbast på. Ett sätt är att vara snabbast på Geekbench och där har de första testerna av nya MacBook Air, Mac mini och MacBook Pro dykt upp. Och resultaten är riktigt, riktigt bra. Inte så oväntat är resultaten för de olika maskinerna liknande, de har ju ändå samma chip. Nu finns det bara fyra tester av Air och en vardera av Pro och mini men tar vi ett snitt av dessa så får vi ett resultat i single core på strax under 1700 och på multi core strax över 7000. Om vi jämför med andra Macar så är det på single core långt bättre än allt. På multi core är det inte bättre än allt, det hade ju varit smått sjukt faktiskt eftersom den fetaste Mac Pron har 28 kärnor och M1 har åtta. Tittar vi i listan och hittar den snabbaste bärbara datorn så får faktiskt den tjockaste MacBook Pro 16 med Intel Core i9-9980HK @ 2.4 GHz stryk, även om det är precis. Det är en maskin som kostar 35.000 kronor. Snabbare än Mac Pro - per kärna M1 är Apples första Mac-chip och riktar sig mot low end. Det kommer ett eller två chip till där nästa steg riktar sig mot professionella bärbara och iMac. Detta chip ryktas ha 16 kärnor istället för åtta vilket gör det intressant att räkna på kraft per kärna. Om vi tar resultatet från M1 per kärna (7000/8) får vi 875. Tar vi den fetaste Mac Pro (18950/28) får vi 676 och tar vi fetaste iMac Pro får vi 746. Dessa två maskiner kör Xeon-processorer. Fetaste vanliga iMac kör Core i9-10910 och där får vi en siffra per kärna på 900 och fetaste MacBook Pro 16 får 859. Jag är helt medveten om att det inte är så här enkelt att bara dela och plussa, men om storebrodern till M1 får 16 kärnor är det inte en omöjlighet att vi här får ett resultat på runt 14.000, eller högre. Eftersom detta chip också kommer att vara strömsnålt, om än inte lika strömsnålt, så kan det placeras i MacBook Pro 13 och 16 och vi får alltså en bärbar dator som spöar alla iMacs, även iMac Pro, och som är i samma klass som en Mac Pro som kostar nästan 100.000 spänn. Något att se fram emot. Nu är det här bara Geekbench och det finns annat i världen än Geekbench, men det går inte att komma ifrån att det här är lovande. Väldigt lovande. Tumnagel
46.9°
+
Roger Åberg
0
2019

Tack Jony!
Verkligen, tack!

För många är kanske Jonathan Ive rösten till Apples produktvideos (The Verge har samlat de bästa här). Den där rösten som på ett nästan erotiskt sätt pratar om hur en kant är böjd eller varför produkten ser ut som den gör. Man kanske kan tro att det där är tillgjort, men kollar ni in videon nedan så märker ni att mannen verkligen är fixerad vid hur saker fungerar. Apple skulle så klart inte vara det det är och blev utan Steve Jobs men jag skulle säga att Jonathan Ive är ännu mer betydelsefull på något sätt. Jony började på Apple 1992 och fem år senare när Steve Jobs kom tillbaka var han på väg bort från företaget, men Steve fångade honom och istället blev han chef över industridesign på Apple. Det första resultatet blev iMacen, den där första blåa ni vet. I dag kanske den känns som en skojprodukt men då var det en revolution. Inte för att den inte hade någon diskett-drive eller för att den hade USB utan för hur den såg ut. För att den hade en färg i en tid där allt var beigt. För att den färgen hade ett namn, Bondi Blue. För att man, vad ryktet säger, hade gått till leksakstillverkare och fått hjälp med att få till den där genomskinliga plasten. För handtaget på toppen. För att portarna gömdes bakom en lucka så att man slapp se dem. Antalet produktkategorier som Jony sedan iMacen, bokstavligen, har ritat om är typ alla han har snuddat vid, musen exkluderad. Där har han misslyckats. Innan Jony rörde MP3-spelarna såg de ut som skit. Innan Jony rörde telefonerna såg de ut som skit. Innan Jony rörde de bärbara datorerna såg de ut som skit. Och det handlar inte bara om skissande vid ett skrivbord, det handlar verkligen om industridesign. Hela grejen med att en bärbar dator är utsvarvad ur ett block aluminium och inte ett gäng ihopskruvade plast- och metalldelar är faktiskt Jonys förtjänst. Det är det. Eller de drygt hundra magneterna i iPad Pro som gör att fodral och pennan bara fungerar. Visst, Apple är väldigt bra på att skryta om allt de hittar på. Visst, Jony har så klart inte gjort allting Apple har producerat helt själv. Men faktum kvarstår ändå, han har varit väldigt viktig för hur en hög med saker vi använder varje dag ser ut och fungerar. Jag skulle faktiskt vilja tacka Jony för att han, oavsett om man gillar Apple eller inte, har knuffat fram industridesignen i världen en bra bit. Tack. Tumnagel
52.8°
+
Roger Åberg
0
2018
Nästa sida