m

Över 46.000 ip-adresser utlämnade under förra året
Bahnhof släpper rapporten "Utpressningsåret 2020"

Bahnhof har släppt en ny rapport där man presenterar statistik över bland annat hur många ip-adresser som svenska operatörer lämnade ut till olika företag, främst advokatbyråer som säger sig representera andra företag som äger upphovsrätten till diverse grejer, främst filmer. Enligt Bahnhofs "Utpressningsåret 2020" så lämnade svenska operatörer under förra året ut 46.261 ip-adresser vilka deras kunder använt. Sveriges största internetoperatör Telia var den operatör som lämnade ut flest ip-adresser vilket ni kan se i tabellen här nedanför. Därefter kom Com Hem och Telenor. Bahnhof själva ska inte ha lämnat ut en enda ip-adress under förra året. Trots den stora mängden ip-adresser som lämnats ut så var det få ärenden som gick till domstol. Detta kan dock ha berott på att många av dem som fått sina ip-adresser utlämnade kanske hellre föredragit att betala den avgift som advokatbyråerna angett i sina kravbrev till dem som eventuellt fått sådana. Hur det ser ut med det finns det dock ingen officiell statistik över. Under förra året så drevs 127 fall till domstol enligt Bahnhofs rapport. Det är en minskning från 2019 då 140 fall drogs till domstol. Av de fall som gick till domstol 2019 stod advokatbyråerna Njord Law Firm och Next Advokater KB bakom 89 respektive 36 av anmälningarna medan Rättighetsalliansen stod bakom två. Ni hittar hela Bahnhofs rapport "Utpressningsåret 2020" på länken nedan. Tumnagel
56.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020
2018

Uppdrag Granskning tar en titt på piratkravbreven
Inte ett enda kravbrev har gått till domstol

Uppdrag Granskning har levererat ett riktigt intressant reportage om piratkravbreven advokatfirman Njord Law Firm har skickat ut till ett gäng svenskar. I breven hävdar Njord att mottagaren har laddat ner en film eller serie illegalt och måste betala runt 4500 kronor till advokatfirman. Annars jävlar. I sin granskning har Uppdrag Granskning hittat en hel del intressant information. Bland annat har de inte sett ett enda fall där dessa kravbrev har tagits upp i rätten, vilket betyder att Njord Law Firms hot är aningen tandlösa. Detta är dock någonting som kan ändras i framtiden. I år kommer för övrigt Njord att skicka ut kravbrev till över 35.000 personer i Sverige och Njord är inte ensamma med att skicka kravbrev. Bland annat har Rambergs Advokater också skickat kravbrev till ett antal svenskar. Utöver detta har UG pratat med fyra juristexperter om hur de ser på kravbreven. Marianne Levin, professor i civilrätt, säger detta till Uppdrag Granskning: "Jag är ingen vän av olaglig nedladdning. Men att ett ombud för rättshavarna riktar sig till ett stort antal privatpersoner som de fått adresserna till genom att deras internetabonnemang använts för nedladdning och kräver pengar kan inte vara något etiskt beteende. Rätten till ersättning ska visas. Man kan bara visa att en ip-adress förekommer i något sammanhang, men det saknas ett led i bevisningen. Nämligen att det är abonnenten som också laddat ned olovligt material." Reportaget i sin helhet hittar ni via länken här nere till vänster. Tumnagel
69.5°
+
André Stray
0

Fler kravbrev på ingång från Njord Law Firm
Lär skickas ut inom kort

Det verkar som att danska Njord Law Firm har fått i uppdrag från Hollywood att dra in lite pengar från fildelare i Sverige. Enligt Bahnhof ska Njord ha gjort 6 ansökningar om informationsföreläggande med interimistiskt yrkande till Patent- och marknadsdomstolen, vilket är en rätt stark indikator att fler kravbrev är på ingång. När Njord Law Firm skickade ut kravbrev i höstas och i samband med detta tog våra vänner på Ny Teknik kontakt med Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet, som berättar att du ska kasta brevet från Njord Law Firm rakt i soptunnan: – Betala inte. Du behöver inte ens svara på det. I slutänden är det domstol som ska bedöma om man ska betala eller inte. Vi har sett den här typen av brev tidigare, och det är väldigt få gånger som de som står bakom kraven har tagit det vidare till domstol. Hur många som kommer påverkas av dessa kravbrev är för tillfället oklart. Vill du se om din operatör har lämnat ut kundinformation till Njord Law Firm, eller någon annan, så har ni möjlighet att göra detta via Utpressningskollen. Länk till den har ni här nere till vänster. Tumnagel
-12.7°
+
André Stray
0
2017

Finsk piratkonsumtion har gått ner efter kravbrev
Enligt finsk undersökning

Vår vän Simon borta på IDG rapporterar om en finsk undersökning som visar att så kallade kravbrev har haft en viss avskräckande effekt och gjort att folk laddar ner färre grejer illegalt. I Finland har man under en längre tid skickar kravbrev till folk som laddat ner upphovsrättsskyddat material illegalt. Dessa brev har, enligt undersökningen, gjort att 13 procent av av de som svarade har slutat med laddat ner piratkopierat material och att ytterligare 14 procent har minskat sin konsumtion av piratkopierat material. När det gäller fulstreaming så är nedgången lite större då nämligen 17 procent av de utfrågade säger att de slutat streama från illegala sajter och 13 procent har minskat fulstreaming-konsumtionen. Jaana Pikhala från finska TTVK (Upphovsrättens informations- och övervakningscentral) säger att faktumet att det skickas fler brev nuförtiden och att risken att åka fast ökat har tvingat folk att tänka över sitt beteende och fundera över om det är värt risken. Även i Finland kommer en del av kravbreven från Njord Law Firm som nyligen även började skicka sådana brev till svenska invånare. Tumnagel
26.5°
+
Frode Wikesjö
0

Professor om kravbreven som skickats ut till fildelare
"Betala inte. Du behöver inte ens svara på det"

Förra veckan så rapporterade vi att den danska advokatfirman Njord Law Firm har börjat skicka ut kravbrev till misstänkta fildelare i Sverige. Det är bland annat filmen Cell som folk laddat ner eller strömmat illegalt som advokatfirman kräver pengar från dessa misstänkta fildelarna för. Njord Law Firm har från Telia redan fått kunduppgifter som är kopplade till 25 000 ip-adresser och ett domstolsbeslut har även gett dem rätt att få kunduppgifter från Bredbandsbolaget, Comhem samt Tele2. Kravbreven kräver att man ska betala 4 500 kronor inom två veckor annars säger de att det finns en risk att man hamnar inför domstol. Våra vänner borta på Ny Teknik har pratat med Sanna Wolk, som är professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet, som säger att det bara är att kasta ett eventuellt brev från Njord Law Firm rakt i soptunnan. "Betala inte. Du behöver inte ens svara på det. I slutänden är det domstol som ska bedöma om man ska betala eller inte. Vi har sett den här typen av brev tidigare, och det är väldigt få gånger som de som står bakom kraven har tagit det vidare till domstol." Hon säger dock att man ändå måste hålla lite koll på situationen så ärendet inte går vidare till inkasso. Då är det nämligen viktigt att meddela inkassobolaget att man bestrider kravet. Njord Law Firm har i sina uttalanden sagt att folk med, till exempel, öppna nätverk kan hållas ansvariga för upphovsrättkränkningar då man som ägare till ip-adressen är ansvarig för vad som pågår på sin internetuppkoppling. På denna punkt nämner Wolk att en person som har gett andra tillgång till sin interuppkoppling inte kan hållas ansvarig för kränkningar av upphovsrätt. Detta slogs nämligen fast i en EU-dom förra året. Hon tillägger dock att en nationell domstol kan tvinga någon som har ett öppet nätverk att skydda det med lösenord. Men att detta enbart ska ses om ett extra säkerhetsskydd och inte innebär att att personen hålls ansvarig. Tumnagel
77.9°
+
Frode Wikesjö
0

Kravbrev har börjat skickats ut till fildelare
4500 kronor för en film

Den danska piratjägarfirman Njord Law Firm har under året bett internetleverantörer, bland annat Bredbandsbolaget, Comhem och Tele2, att skicka ut information om kunder som kan ha varit potentiella fildelare. Njord har använt den insamlade informationen och skickat ut flera tusen kravbrev på 4500 kronor till folk de anser har fildelat. Mer specifikt handlar det om pirater som delat filmen Cell via The Pirate Bay eller tjänsten Popcorn Time. IDG.se har pratat med juridikprofessorn Mårten Schultz som berättar att om man får ett brev och vet med sig att man inte har delat filmen i fråga så bör man bestrida betalkravet. Men om man är skyldig till piratbrott så bör man betala, annars kan det tas vidare och bli en betydligt högre kostnad: Då riskerar man att ärendet överlämnas till domstol eller polisanmäls. Om det överlämnas till domstol och de driver själva blir det ett civilmål och då kan man riskera att få betala skadestånd och även rättegångskostnader om man förlorar. Cell-pirater verkar bara vara toppen av isberget. Enligt Njord kommer de jobba med fler filmtitlar, både Skandinaviska och internationella producenter har hört av sig till Njord för potentiellt samarbete. Tumnagel
-24.0°
+
André Stray
0