m

Sven Mattisson får Adelsköldska medaljen
För sitt arbete med att utveckla Bluetooth

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har beslutat att ge Adelsköldska medaljen i guld till Sven Mattisson, ett pris som man delat ut sedan 1909 till personer som på något sätt bidragit till "av för mänsklighetens upplysning, förkovran och förbrödring synnerligen viktiga och välsignelsebringande uppfinningar och arbeten.". Mattisson arbetar för Ericsson Research och belönas för sitt arbete med radiolänk på kort håll och med låg effekt. Detta var något som till en början kallades för MC-Link (Multi-Communicator Link) men som senare blev det som vi idag kallar för Bluetooth. KVA skriver i sin motivering till att ge Mattisson Adelsköldska medaljen att han får denna för "för sin pionjärinsats inom radiokommunikation, specifikt den analoga radioteknikens miniatyrisering och strömsnålhet, vilket har varit helt avgörande för utvecklingen av standarden Bluetooth.". Adelsköldska medaljen delas oftast ut en gång varje tioårsperiod och har tidigare bland annat tilldelats Thomas Alva Edison (1909) och Victor Hasselblad (1970). Ni hittar samtliga personer som fått medaljen i faktarutan här nedanför. Tumnagel
59.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Kadaver av utdöd ullhårig noshörning hittad i Sibirien
Arten försvann från jorden för 10.000 år sedan

Ett någorlunda välbevarat kadaver av en ullhårig noshörning har hittats i den tinande permafrosten i Sibirien rapporterar Siberian Times. Kadavret är från ett ungt djur som tros ha varit tre till fyra år när det dog. Forskare tror att rasen ullhårig noshörning dog ut för cirka 10.000 år sedan och kadavret som nu har hittats tros vara runt 20.000 - 50.000 år gammalt. Palentologen Valery Plotnikov från den ryska vetenskapsakademien säger till Siberian Times om fyndet: "The young rhino was between three and four years old and lived separately from its mother when it died, most likely by drowning.The gender of the animal is still unknown. We are waiting for the radiocarbon analyses to define when it lived, the most likely range of dates is between 20,000 and 50,000 years ago." Forskare planerar nu att skicka kadavret till Sibiriens huvudstad Yakutia för vidare analys. Därefter har man planer på att skicka det vidare hit till Sverige där man genom gensekvensering hoppas få en bättre förståelse om den ullhåriga noshörningens historia och varför arten dog ut skriver Science Alert. Tumnagel
49.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020

Vetenskapsakademien rekommenderar munskydd
Anses vara effektivt i inomhusmiljöer och i kollektivtrafiken

Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19 har släppt en ny rapport med titeln "Åtgärder för att minska spridningen av Covid-19". I den skriver man blanda annat att man anser att god ventilation liksom användning av munskydd är viktiga åtgärder för att minska smittspridningen av covid-19 i inomhusmiljöer och i kollektivtrafiken. Staffan Nordmark, professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet samt ordförande i Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19, säger i en kommentar till TT om den nya rapporten: "Munskydd minskar antalet partiklar som går ut från den som är smittad, och antalet partiklar som går in i den som riskerar att smittas." Debatten om hur effektivt munskydd är för att förhindra smittspridningen av covid-19 har pågått i stort sedan denna blev ett problem i samhället. I de flesta länder där smittan fått fäste rekommenderas allmänheten att bära munskydd när de vistas bland andra människor, i vissa fall gäller rekommendationerna inomhusmiljöer medan de i andra fall gäller oavsett om man vistas inomhus eller utomhus. Här i Sverige finns dock inga rekommendationer eller föreskrifter för allmänheten om att använda munskydd. När statsminister Stefan Löfven i måndags fick frågan om det borde införas krav på munskydd i kollektivtrafiken när det är trängsel där svarade han "Det är inte förbjudet att använda munskydd". Använder du munskydd när du vistas bland andra människor utanför ditt hem? Svara gärna på vår flervals-enkät nedan. Tumnagel
39.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nobelpriset i kemi går till gensaxen
Går för ovanlighetens skull till två kvinnor

Årets Nobelpris i Kemi går till de båda forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade "gensaxen" CRISPR/Cas9. Emmanuelle Charpentier upptäckte 2011 den okända molekylen tracrRNA när hon studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som har orsakat mänskligheten stor skada. Hennes kartläggningar visade att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA. Samma år slog hon sig samman med RNA-experten Jennifer A. Doudna och de båda kunde tillsammans 2012 visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande: Kungliga Vetenskapsakademien skriver vidare om upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9: "Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta." Tumnagel
68.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Tre får dela på årets Nobelpris i fysik
För sina upptäckter om svarta hål

De tre forskarna Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez får dela på årets Nobelpris i fysik meddelade Kungliga Vetenskapsakademien tidigare idag. De tre belönas för sina banbrytande upptäcker om svarta hål. Roger Penrose belönas för att han1965 visade att svarta hål faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj: innerst inne i alla svarta hål göms en singularitet där alla de kända naturlagarna upphör. Hans banbrytande artikel ses fortfarande som det viktigaste bidraget till den allmänna relativitetsteorin sedan Einstein skriver Kungliga Vetenskapsakademien i en pressrelease. Reinhard Genzel och Andrea Ghez får Nobelpriset för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum. De båda har forskat inom detta sedan i början av 1990-talet och försett oss med de mest övertygande bevisen hittills för att ett supermassivt svart hål finns längst inne i Vintergatan. David Haviland, ordförande för Nobelkommittén för fysik, säger om årets Nobelpristagare i fysik: "Årets pristagare har med sina upptäckter brutit ny mark i studier av kompakta och supermassiva objekt. Men dessa exotiska objekt väcker fortfarande många frågor som manar till vidare studier. Inte bara frågor om deras innersta uppbyggnad, utan även om hur vi mer exakt kan testa vår gravitationsteori under extrema förhållanden i deras omedelbara närhet." Tumnagel
47.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Rymdforskare får Nobelpriset i Fysik
Forskning om fysikalisk kosmologi och exoplaneter får fint pris

Förrförra året gick Nobelpriset i fysik till de forskare som upptäckte och registrerade den första gravitationsvågen och även årets Nobelpris i fysik går till tre rymdforskare. Idag meddelade Kungliga Vetenskapsakademien att året Nobelpris i fysik går till de tre rymdforskarna James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz. Michel Mayor och Didier Queloz upptäckte 1995 den första exoplaneten, det vill säga en planet utanför vårt solsysten, vilket ledde till en "revolution inom astronomin" och idag har det upptäckts över 4000 stycken exoplaneter utanför vårt eget solsystem. James Peebles har forskat om fysikalisk kosmologi och tilldelas priset ”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum". Nobelpriset i fysik kommer att delas ut i Stockholm 10 december vilket även är årsdagen för Alfred Nobels död. Tumnagel
42.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Observatoriemuseet i Stockholm räddas!
Har varit stängt sedan 2013

Vetenskapsakademien har meddelat att de har hittat en köpare av fastigheten där Obervatoriemuseet i Stockholm huserar och man har även hittat en intressent som kommer att driva museets verksamhet vidare skriver man i ett pressmeddelande. Observatoriet stod färdigt redan 1753 och var under 230 år en institutionsbyggnad, först för Vetenskapsakademiens astronomer, därefter för Stockholms högskolas geografiska institution. 1991 öppnade man upp museum-verksamheten i lokalerna men detta fick man tyvärr lägga ner 2013 då man inte fick ekonomin att gå ihop för att driva museet vidare. Nu kommer Stockholms Stad att köpa upp Sisab, Skolfastigheter i Stockholm AB, från Vetenskapsakademien och man kommer då att även att bli ägare till observatoriets fastigheter. Till SVT säger skolborgarrådet Olle Burell (S) att Stockholms Stads målsättning är att nu öppna upp Observatoriemuseet igen och driva detta vidare i egen regi. Burrell kan inte uppge när museet öppnar upp igen men det är inte omöjligt att detta sker redan i höst. Tumnagel
58.9°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Bill & Melinda Gates Foundation finansierar nytt svenskt institut
Sight ska arbeta för global hälsa

Kungliga Vetenskapsakademien kommer att dra igång institutet Swedish Institute for Global Health Transformation (Sight) och Bill & Melinda Gates Foundation kommer att finansiera starten av detta med ett stort anslag skriver några av initiativtagarna på DN Debatt. Sight ska arbeta med forskning inom global hälsa, ett område som många antagligen fått upp ögonen för genom den numera bortgångne professorn Hans Rosling. Initiativtagarna bakom Sight skriver på DN Debatt: "Sverige har länge varit ledande i arbetet kring global hälsa. Sverige var med och bidrog till att forma de globala hälsomål som ingår i FN:s Agenda 2030. Stiftelsen Gapminder och Hans Rosling har upplyst om läget i världen." Bill & Melinda Gates Foundation startades av Microsoftgrundare Bill Gates och hans fru Melinda år 2000 och är, räknat i kapital, världens största privata välgörenhetsorganisation. Tumnagel
52.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
2016

Tre får dela på Nobelpriset i kemi
För sina små maskiner

Årets nobelpris i kemi går till Jean-Pierre Sauvage från Frankrike, J. Fraser Stoddar från USA samt Bernard L Feringa, från Nederländerna. De tre får dela på priset för sina upptäckter inom området molekylära maskiner [wiki]. Detta innebär rent konkret att de tre forskarna har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och göra det möjligt att bygga en maskin av dem. Kungliga vetenskapsakademien skriver: "Utvecklingen inom datortekniken visar vilken revolution en miniatyrisering av teknik kan leda till. 2016 års Nobelpristagare i kemi har miniatyriserat maskiner och tagit kemin till en ny dimension." Tumnagel
41.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nobelpriset i fysik delas av tre brittiska forskare
För sin forskning om materias tillstånd

De tre brittiska forskarna David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz får dela på årets Nobelpris i fysik, Samtliga forskare är verksamman på amerikanska universitet och de får "priset för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser" enligt Kungliga Vetenskapsakademin. Det innebär rent konkret att forskarna med hjälp av matematiska metoder kunnat ge förklaringar till märkliga faser eller tillstånd som materia kan befinna sig i. Vetenskapsakademien skriver: "Deras pionjärarbeten har lett till att jakten på nya exotiska materialfaser nu pågår för fullt. Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och elektronik." Tumnagel
40.9°
+
Wille Wilhelmsson
0
2015

Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald får Nobelpriset i fysik
För upptäckten av neutrinooscillationer

Vetenskapsakademien presenterade idag vinnarna av årets Nobelpris i fysik och i år går det till japanen Takaaki Kajita och kanadensaren Arthur B. McDonald. De får dela på priset "för upptäckten av neutrinooscillationer [wiki], som visar att neutriner har en massa" enligt den formella motiveringen och Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, sa vid en presskonferens idag: "Årets pris handlar om identitetsbyten hos några av universums vanligaste invånare." Neutriner finns runt omkring oss och är de näst vanligast partiklarna i universum. Upptäckten beskrivs som "epokgörande för partikelfysiken". De båda vinnarna kommer nu att få dela på prissumman på 8 miljoner kronor. Tumnagel
47.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2013

Observatoriemuseet i Stockholm läggs ner
För dålig ekonomi

Kungliga Vetenskapsakademiens styrelse har beslutat att stänga ner Observatoriemuseet i Stockholm till årsskiftet 2013 - 2014. Museet har funnits vid Stockholms gamla observatorium i centrala Stockholm sedan 1991 men måste nu alltså lägga ner sin verksamhet. Enligt museichefen Mirja Hagar Lausson har museet dragits med dålig ekonomi en längre tid och den museala verksamheten har aldrig gått runt. En del av föremålen i museets samlingar kommer efter nedläggningen att flyttas till Centrum för vetenskapshistoria på Frescati i Stockholm medan en del kommer att bli kvar på Observatoriekullen men kommer då inte att vara tillgängliga för allmänheten. Tumnagel
20.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2012

Nobels fysikpris delas av Serge Haroche och David J Wineland
Får det för partikelkontroll i kvantvärlden

Det blev de bägge forskarna Serge Haroche och David J Wineland som fick årets Nobelpris i fysik. De får det för att de har lyckats manipulera kvantfysiska ljuspartiklar och DN.se skriver så här om deras upptäcker: När du tittar på något är det fotoner – den minsta ljuspartikeln – som når ögats näthinna och absorberas där. Årets pristagare har lyckats fånga fotoner utan att de förstörs. Därmed har man kunnat förklara viktiga förutsättningar för oss och vår omgivning. ”Som att både ha och äta kakan” som Kungliga Vetenskapsakademiens Per Delsing förklarade pristagaren Haroches arbete. Tack vare deras upptäckter så har vi bland annat kunna ta fram extremt exakta klockor och i framtiden förväntas vi även kunna bygga så kallade kvantdatorer som kommer att vara extremt mycket snabbare än dagens datorer. Tumnagel
42.3°
+
Wille Wilhelmsson
0