m

National Geographic anser att det finns fem oceaner
Kommer nu att rita ut Southern Ocean på sina kartor

Igår var det "World Ocean Day" och då meddelade National Geographic att de och deras kartografer anser att vattnet mellan Antarktis och den 60 breddgraden ska bli en egen namngiven ocean. Tekniskt sett finns det givetvis bara en ocean men den har historiskt sett delats upp i de fyra namngivna oceanerna Atlanten, Stilla Havet, Indiska Oceanen och Norra Ishavet. Den femte oceanen har inte riktigt erkänts som en riktig ocean men har här i Sverige kallats för Antarktiska oceanen såväl som Södra Oceanen, Södra ishavet och Sydpolshavet. National Geographic har gjort kartor sedan 1915 och kommer från och med nu att kalla den femte oceanen för "Southern Ocean" på sina kartor, något ni kan se exempel på bilden här ovanför. Tumnagel
40.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Jättekoloni av pingviner upptäckta på Antarktis
1,5 miljoner Adéliepingviner lever på avlägsen ögrupp

Forskare har med hjälp av satellitbilder hittat en hittills okänd "superkoloni" med runt 1,5 miljoner adéliepingviner på en avlägsen ö i östra Antarktis. Ögruppen där kolonin hittades heter Danger Islands och att man inte hittat pingvinkolonin förrän nu förklaras med att den väldigt sällan besökts av människor. Heather Lynch från amerikanska Stony Brook University säger: "This is called the Danger Islands for a reason. The area is covered by heavy sea ice most of the year, and even in the height of summer it is difficult to get into this region to do surveys." Det var med hjälp av en satellit från NASA:s och U.S. Geological Surveys Landsat-program, ett projekt som har fotograferat jorden från rymden sedan 1973, som kolonin upptäcktes. Först trodde forskarna att det handlade om ett misstag men när de studerade satellitbilderna i högre upplösning kunde man konstatera att deras algoritm för att hitta pingvin-avföring var korrekt och att det levde hundratusentals pingvinpar på Danger Islands. Tumnagel
69.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Växter från Antarktis kanske kan användas som solskydd
Motståndskraftiga mot ultraviolett strålning

Ett chilenskt forskarlag från University of Santiago har upptäckt att två arter av växter på Antarktis har molekyler som gör dem extra motståndskraftiga mot strålning från solen. Det handlar om de båda arterna Colobanthus quitensis och Deschampsia antarctica och enligt tester forskarna gjort så tål dessa båda arter höga doser av ultraviolett strålning. Molekylerna i växterna ska fungera som ett slags solfilter och skydda växterna från solens strålning. Forskarna ska nu undersöka om man genom genmanipulation även kan förse andra växter som saknar detta skydd med liknande molekyler så att även de skyddas bättre från solens strålning. Gustavo Zuniga har lett studien och han säger till nyhetsbyrån Reuters: "It could be used in the not too distant future. For example, for a crop that doesnx27t tolerate increasing levels of radiation, that genetic information could be used to make the crop respond better." Man skriver att växternas molekyler även kanske skulle gå att använda för att skapa solkräm som skyddar oss människor från solens ultravioletta strålning. Tumnagel
45.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Ett jättestort isberg håller på att brytas loss från Antarktis
Lika stort som hela Stockholms län

Den europeiska rymdmyndigheten ESA rapporterar att ett av de största isberg som man någonsin har dokumenterat håller på att bryta sig loss från Antarktis. Isberget är cirka 6500 kvadratkilometer stort vilket motsvarar ungefär samma yta som Stockholms län täcker in. Isberget är cirka 190 meter tjock och beräknas innehålla en biljon ton med is. Att isberget kommer att brytas loss från Antarktis beror på jordens klimatförändringar. Exakt när det kommer att ske kan forskarna inte avgöra men det verkar som om det kommer att ske förhållandevis snart. När isberget bryts loss från Antarktis kommer det att börja driva mot Sydamerika och kommer eventuellt att kunna ta sig ända till argentinska Falklandsöarna och hota båttrafiken i Drakes sund. Då den största delen av isberget redan är en del av jordens oceaner kommer inte havsnivån att påverkas nämnvärt när isberget smälter. Dock så finns risken att is på det Antarktiska fastlandet flyter ut i havet och smälts ner när barriären som isberget utgjorde försvinner. Tumnagel
22.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
2016

Forskare hittar ett gäng med 71 miljoner år gamla fossiler på Antarktis
Bland annat från dinosuariearten plesiosaurus

En forskningsexpedition från University of Queensland i Australien har hittat en mängd uråldriga fossiler på James Ross Island i närheten av den Antarktiska halvön som uppges vara minst 71 miljoner år gamla. Det handlar om fossiler från vattenlevande varelser och dinosaurier som levde på den tiden, bland annat från dinosauriearten plesiosaurus (se illustration på den nedan). Dr. Steve Salisbury från University of Queensland säger i en pressrelease: "We did find a lot of marine reptile remains, so things like plesiosaurs and mosasaurs. The rocks that we were focusing on come from the end of the Age of Dinosaurs, so most of them are between 71 million and 67 million years old." Plesiosaurus kanske känns bekant för en del då det förekom en sådan i filmen Jurassic World. Nedan kan ni kolla in ett inslag där Dr Steve Salisbury snackar lite mer om expeditionen. Illustration av en plesiosaur Foto: Adam Stuart Smith / Wikipedia Tumnagel
47.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2014

Undervattensrobot utforskar Antarktis is
Forskarna dock fortsatt osäkra på isläget

Forskare har nu med hjälp av roboten SeaBED skapat den första 3D-kartan över hur isläget i Antarktis är genom att låta dykarroboten göra mätningar under Antarktis is. Man säger att man i vissa fall mätt upp tjocklekar på upp till 17 meter men säger att genomsnittstjockleken på Antarktis är tunnare. Mätningarna har man gjort mellan 2010 till 2012 och nu är datan analyserad av det runt 500.000 kvadratmeter stora området man täckt in. Man har dock inte täckt in hela Antarktis istäcke och man är fortfarande osäkra på hur istillgången faktisk är i Antarktis men säger att man genom den här kartläggningen fått ett bra instrument att använda när man i framtiden gör liknande mätningar då man enklare kan se förändringar i Antarktis istäcke. Ted Maksym, en av de medverkande forskarna säger i ett pressmeddelande: "What this effort does is show that observations from AUVs under the ice are possible and there is a very rich data set that you can get from them. This work is an important step toward making the kinds of routine measurements we need in order to really monitor and understand whatx27s happening with the ice and the large scale changes that are occurring." Ovan kan ni kolla in när Maksym förklarar lite mer om kartläggningen och nedan hittas ett kort klipp på när man skickar ner SeaBED i vattnet. Tumnagel
38.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Mysko ankljud från Antarktis har fått sin lösning
Tog dock över 50 år

I över 50 års tid har ett mystiskt ankljud i vattnen utanför Antarktis förundrat forskare men nu verkar det som om gåtan till slut fått sin lösning. Man har tidigare spekulerat om att det ankliknande ljudet härstammat från ubåtar eller fiskar men det hela visade sig komma från däggdjuret antarktisk vikval. Ni kan lyssna in deras läte i den inbäddade filen här bredvid eller här. Antarktisk vikval är en av de minsta valarterna och en fullvuxen antarktisk vikval blir mellan 7,2 och 10,7 meter lång och uppnår en vikt på mellan 5,8 och 9,1 ton. Tumnagel
43.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2013

Ett år på Antarktis
Så här skulle det kunna vara

Är du intresserad av att få reda på hur det skulle kunna vara att tillbringa en längre tid på den öde kontinenten Antarktis så visar den här filmen lite om det. Det finns inga permanenta bosättningar på Antarktisk om man bortser från forskningsstationerna och det mesta av materialet i den här filmen är tagen från den brittiska forskningstationen Halley VI som öppnade förra året. Tumnagel
46.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Sydpolen har fått en ny markör
Den gamla hade flyttat på sig

Forskare på den antarktiska forskninggsstationen Amundsen-Scott har satt upp en ny markör som ska visa exakt var den geografiska Sydpolen faktiskt är. Den tidigare markören (se bild nedan) hade förflyttat sig cirka 10 meter från den exakta Sydpolen på grund av att ismassorna där den satt regelbundet förflyttar sig. På den nya markören återfinns solen, månen samt de övriga sju planeterna i vårt solsystem på den positionen de hade den 1:a januari 2013. Polarforskarna verkar dock vara lite missnöjda med att Pluto ej länge räknas som en planet så därför har man på undersidan av plaketten lagt in även den samt namnteckningarna på de som var inblandade i att uppföra markören (se bild nedan). Derek Aboltins som var en av de som tog fram markören säger: "For those of you who still think Pluto should be a planet, youx27ll find it included underneath, just to keep everyone happy. Bring back Pluto, I say!" Tumnagel
49.9°
+
Wille Wilhelmsson
0
2012

Forskare ska borra sig ned till sjö under Antarktis
Har varit begravd i 500 000 år

Lake Ellsworth är en sjö som ligger begravd under nästan tre kilometer tjock antarktisk is och har så gjort i 500 000 år. Nu ska ett gäng med brittiska forskare borra sig ned till sjön och se efter vad som finns där. Sjön är elva kilometer lång, 1,6 kilometer bred och 150 meter djup och är en av de 387 stycken sjöarna under glaciären som upptäckts i Antarktis. Den tros vara helt intakt då den har legat isolerad så länge utan yttre påverkan, och forskarna hoppas på att hitta någon form av mikroskopiskt liv i den. För att ta sig ned till sjön och kunna ta prover har en speciell vattenborr tagits fram, som ska kunna borra genom isen utan att kontaminera den med bakterier. Andy Webb som har hjälpt till med bygget av borren och säger till Gizmodo att munstycket är en meter långt och att det väger 200 kilo. Där sitter en jetstråle som alltså ska fungera som en borr genom isen. Munstycket är sedan kopplat till en 3.4 kilometer lång slang som matar fram vatten. Vattnet filtreras både genom ett filtersystem och med hjälp av UV-ljus och hettas sedan upp för att vara så rent som möjligt. Borrandet börjar i november i år och teamet hoppas nå sjön efter tre dagar. När hålet väl är där får de dock skynda sig på och har endast 24 timmar på sig att hämta upp prover, eftersom hålet på 36 centimeter i omkrets annars fryser igen på grund av den extrema kylan. Tumnagel
50.3°
+
Bobby Green
0