m

Släktforskningstjänst fixar Spotify-lista baserat på ditt DNA
Lyssna på dina gener

Släktforskningstjänsten Ancestry har inlett ett samarbete med Spotify vilket har resulterat i att man kan skapa spellistor baserat på sina arvsanlag. Tanken är att Ancestrys användare ska DNA-testa sig själva med deras kitt AncestryDNA. Därefter matar man in det resultatet på en webbsida som sedan genererar en spellista från Spotify med musik från de regioner som man har genetisk tillhörighet med. Känner man inte för att DNA-testa sig och redan känner till vilka arvsanlag man har så kan man ange det här och även det kommer att resultera i en spellista på Spotify. Tumnagel
26.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Muterade myggor utrotar andra myggor
Kan bli ett vapen mot malaria

Forskare på Imperial College London har med hjälp av den så kallade CRISPR-tekniken tagit fram muterade myggor som på sikt skulle kunna utrota myggor som sprider den dödliga sjukdomen malaria. De muterade myggorna av manligt kön kan para sig med hon-myggor precis som vanligt och sprida mutationen vidare till kommande generationer. Myggor som får arvsanlag från både muterade hanar och honor kommer sedan inte längre ha möjlighet att bitas vilket gör att de inte heller kan sprida malaria. De muterade honorna med detta arvsanlag kommer på sikt inte heller ha möjlighet att lägga några ägg vilket innebär att antalet myggor kommer att minska dramatiskt. Forskarnas rapport hyllas av flera andra forskare men har även stött på viss kritik från andra som anser att det kan vara farligt att experimentera för mycket med naturen. Bland annat säger man att om myggorna försvinner så kan detta leda till större förändringar i andra delar av eko-systemet och myggorna kanske eventuellt ersätts av något ännu värre. I sina studier har forskarna än så länge bara testat sina muterade myggor i högsäkerhets-laboratorier och det kommer att dröja länge innan man testar muterade myggor, eller andra muterade djur för den delen, ute i den riktiga naturen. Malaria är i dagsläget en av världen dödligaste sjukdomar. Man beräknar att cirka 400.000 personer dör av malaria varje år och en majoritet av dessa är under fem år gamla. Tumnagel
39.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Att man får cancer beror mest på slumpen
Inte så mycket på ärftlighet

Enligt en studie genomförd av amerikanska forskare så går de flesta cancerfall inte att undvikas oavsett hur hälsosamt en person lever. Enligt forskarnas resultat så orsakas mellan 60% till 66% av alla cancerfall genom slumpmässiga fel som sker i en människas DNA. Det är med andra ord oundvikligt för en person som drabbats av sådana slumpmässiga fel i sitt DNA. I studien framkommer även att en persons arvsanlag bara orsakar cirka 5% av alla cancerfall. Det ska dock vara stor skillnad mellan olika typer av cancer och prostata- ben- hjärn- och bröstcancer är de cancerformer som i störst utsträckning påverkas av slumpen. Det ska påpekas att forskarna bakom studien släppte en liknande studie redan 2015 i vilken man hävdade att slumpen stod bakom en majoritet av alla cancerfall. Den gången fick man dock motta en del kritik och i en annan studie som andra forskare genomförde ansåg man att slumpen bara låg bakom 30% av alla cancerfall skriver Dagens Medicin. Tumnagel
44.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2016

DNA-resan
Vad har människor för olika anlag?

Resesajten Momondo har dragit igång en kampanj där man DNA-testat ett gäng med människor för att få reda på vilka anlag dessa har. Man har tagit fram filmen ovan till kampanjen och skulle man känna för det så kan man även delta i en tävling där man själv kan få DNA-testa sig och senare eventuellt vinna en resa till samtliga länder man har anlag ifrån. Tumnagel
43.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
2013

Människan kan ärva minnen från föräldrar
Nu kan du skylla ännu fler saker på dina föräldrar

Amerikanska forskare har genom att studera möss i flera generationer nu kommit än närmare den slutsats som anser att minnen kan gå i arv mellan generationer. Man har gjort detta bland annat genom att ge mössen en elektrisk stöt varje gång de kände lukten av körsbärsträd och man kunde då notera att även efterkommande generation möss kände oro när de fick lukta på körsbärsträd. Generationen möss som var föräldrar till dem som ursprungligen utsattes för experimentet reagerade dock inte negativt när de fick känna lukten. Baserat på detta så säger forskarna att det finns klara bevis på att minnen kan ärvas genetiskt, något som man kallar epigenetisk nedärvning. Det är inte första gången minnesärvning studeras och tidigare har man bland annat påvisat ett samband mellan personer som överlevde Nazitysklands förintelseläger och den traumatiska stress som deras barn verkar ha ärvt. Tumnagel
51.6°
+
Wille Wilhelmsson
0