m

Om en miljard år tros det mesta av jordens syre ha försvunnit
Det innebär även att det mesta av jordens liv kommer att ha dött ut

I en ny forskningsrapport skriver de båda forskarna Kazumi Ozaki och Chris Reinhard, från japanska Toho University respektive amerikanska Georgia Institute of Technology, att det mesta av jordens syre kommer att ha försvunnit om cirka en miljard år. Det innebär även att större delen av allt liv, om inte allt, på vår planet har dött ut. Idag består cirka 21 procent av jorden atmosfär av syre. Om en miljard år kommer dock vår åldrade sol att bli hetare och släppa ifrån sig mer energi. Det kommer att resultera i att koldioxid, som bryts ner av solens hetta, kommer att minska. Det kommer i sin tur att leda till att koldioxidnivåerna på jorden kommer att bli så låg att organismer som skapar fotosyntes, bland annat växter, inte kommer att kunna överleva, något som gör att det inte längre kommer att genereras något syre till jordens atmosfär. Forskningen har utförts på uppdrag av NASA som en del av deras forskning för att hitta beboeliga planeter. I klippet ovan, som inte är en del av det här forskningsprojektet, beskriver YouTubern "Dreksler Astral" hur det kanske skulle kunna vara att tillbringa en dag på jorden om en miljard år. Tumnagel
35.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Så här skulle människan kunna kolonisera hela vår galax
Skulle bara ta runt 90 miljoner år

Att kolonisera andra planeter och till slut kanske hela galaxer är det många filmer som handlar om och något som även NASA verkar tänka en del på. Den amerikanska rymdmyndigheten anordnar bland annat något som man kallar för Global Trajectory Optimization Competition (GTOC X) där frågor som dessa behandlas. Där bjuder man in externa forskare och studenter för att hitta lösningar på rymdresor som kan ligga långt in i framtiden. I den senaste GTOC X skulle deltagarna lösa problemet med hur man skulle kunna kolonisera hela vår galax Vintergatan om cirka 10.000 år. De hypotetiska förutsättningarna för experimentet var någorlunda likvärdiga som idag. Det vill säga det finns inga möjligheter att färdas i ljusets hastighet eller använda så kallade maskhål för att "teleporteras" till andra delar av galaxen. Det skulle dock finnas möjlighet att bygga rymdskepp där människor skulle kunna leva i flera generationer: "The task... is to settle as many of the [100,000] star systems as possible, in as uniform a spatial distribution as possible, while using as little propulsive velocity change as possible. The settlement of the galaxy starts by fanning out from our home star, Sol. Once another star is settled, further settlements can fan out from that star." I simulationen ovan, som är framtagen av Advanced Concepts Team från den europeiska rymdstyrelsen ESA, kan ni se ett scenario för hur människan skulle kunna kolonisera upp till 100.000 av Vintergatans 150 - 250 miljoner solsystem. Koloniseringen skulle starta här ifrån jorden och man skulle skicka ut ett antal moderskepp till solsystem med planeter som ansågs vara beboeliga för människor. När väl dessa planeter koloniserats under två miljoner år så återupprepas processen tills alla beboeliga planeter i Vintergatan skulle vara koloniserade av människor. I den takten så skulle det ta cirka 90 miljoner år att kolonisera Vintergatan. Det kanske låter som rätt lång tid men med tanke på att galaxen skapades för runt 13,5 miljarder år sedan så skulle det ända bara vara 0,67 procent av tiden som Vintergatan existerat. Tumnagel
44.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

ESA ska börja leta efter beboeliga planeter 2026
Kan PLATO hitta en ny jord?

Den europeiska rymdstyrelsen ESA har meddelat att man nu officiellt drar igång sitt PLATO-projekt vars syfte är att hitta planeter som är beboeliga för människor och annat som lever på jorden. Se senaste åren har astronomer kunnat identifiera tusentals planeter i vår galax med hjälp av Kepler- och TRAPPIST-uppdragen och utav dessa klassas 50 - 60 stycken som jordliknande exoplaneter som eventuellt skulle kunna hysa liv. PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) kommer nu att fortsätta detta arbete genom att samla in data från en satellit som har 26 stycken teleskop. Denna data ska hjälpa astronomer och andra forskare att mer exakt bestämma stjärnors och planeters massa och radie. Målet är att kunna hitta en eller flera "tvilling-jordar". ESA:s plan är att skjuta upp PLATO-satelliten 2026. Tumnagel
41.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

De flesta beboeliga planeterna kan vara vattenvärldar
Enligt ny studie

Att en planet liksom jorden har både stora landområden och stora hav kräver en speciell sammansättning och balans. Enligt en ny studie domineras de flesta planeterna antingen av land eller av hav vilket gör vår jord mer unik än man tidigare trott. Enligt studien lär också de flesta upptäckta expoplaneterna som ligger inom beboeliga avstånd från sina solar vara vattenvärldar där ytan består av minst 90 procent vatten. På jorden består ungefär 70 procent av ytan av vatten med ungefär 30 procent landyta vilket lett till att komplexa djurarter kunnat leva på jorden. Men gränsen mellan en vattenvärld och en värld med både land och hav är också hårfin. Det är helt enkelt topografin som avgör. Är haven grunda och landmassan låg tar haven över och dominerar. Den nya studien är baserad på simulationer och inte på studier av befintliga expoplaneter. Eftersom forskare heller inte vet hur planeter förses med vatten, även om man misstänker att det bland annat sker via asteroider, är det också svårt att förutse hur mycket vatten en enskild planet kan ha. Men stämmer studien kan det innebära att det blir svårare att hitta en tvilling till jorden än vad man tidigare hoppats på liksom chansen att hitta intelligent liv i universum, eller i alla fall i vår närhet. Nedan kan ni se en simulering över hur jorden skulle ändras successivt med mer vatten och att det är en ganska liten förändring som krävs för att all landyta ska vara täckt av vatten. Tumnagel
40.8°
+
Emmy Zettergren
0
2016
2015

NASA:s planetletarteleskop Kepler har hittat ny exoplanet
Kepler 452b är en nära kusin till jorden

Snart kan vi fly jorden! Och med snart menar jag ett par hundra år. Minst. Keplerteleskopet har äntligen hittat en ny exoplanet som ligger 1 400 ljusår bort och som verkar ha någorlunda snarlika egenskaper som jorden som är placerad i en beboelig zon runt en G-klassat stjärna, det vill säga en stjärna som är lik vår närmsta. Kepler 452b heter den och enligt NASA är chansen att det finns liv på planetens yta större än någonsin. I och med att planeten är 60 procent större än jorden så är gravitationen på planeten också högre och atmosfären är betydligt molnigare och tjockare än på jorden. På grund av molnigheten är NASA:s forskare med osäkra om planetens yta är fast eller inte. Med det sagt så verkar det som att möjligheten för vatten, och i sin tur liv, på planeten är rätt hög. This exciting result brings us one step closer to finding an Earth 2.0. Under presentationen berättade NASA också att de blivit betydligt bättre på att automatisera processen för att hitta exoplaneter och har nu ökat antalet potentiellt beboeliga planeter med 521 kandidater, vilket betyder att det totala antalet kandidater för tillfället ligger på 4 696 planeter. Dessa måste i sin tur granskas för att se om dessa faktiskt är planeter. Tumnagel
74.6°
+
André Stray
0

PBS Space Time snackar om beboeliga planeter
Skulle vi kunna överleva på dessa?

Någon gång i framtiden kommer vi vara tvungna att lämna vår planet och flytta till någon annan då vi uppenbarligen inte kan ta hand om jorden. Titt som tätt dyker det upp potentiella kandidater för planeter vi skulle kunna flytta till, men hur beboeliga är dessa planeter egentligen? PBS Space Time tar en titt på några av planeterna som det snackats om och ser om vi skulle kunna flytta till dessa. Tumnagel
39.1°
+
André Stray
0
2014

ESA skall leta efter beboeliga planeter
2024 drar planetjakten igång

Den Europeiska rymdorganisationen (ESA) kommer om tio år skicka upp ett observatorium till rymden vars mål är att hitta beboeliga planeter utanför vårt solsystem. Observatoriet heter PLATO (Planetary Transits and Oscillations of stars) och kommer med sina 34 teleskop leta efter planeter genom att övervaka ljusstyrkan av upp till en miljon stjärnor. PLATO kommer skickas upp via en Soyuz-raket från den Europeiska rymdorganisationens rymdhamn i Franska Guyana någon gång under 2024. Tanken är att den skall leta efter planeter i ungefär sex år. Tumnagel
47.3°
+
Frode Wikesjö
0
2013
2011