m
Innehåller annonslänkar
Dagens deal, utvald av Feber!
Jämför priser
Razer BlackWidow tangentbord kostar nu bara 999 kr (tidigare 1449 kr)

ExoMars 2020 flyttas fram på grund av coronaviruset
Europa och Rysslands gemensamma Mars-resa flyttas fram till 2022

Europas och Rysslands gemensamma Mars-projekt ExoMars ser ut att förföljas av problem och idag meddelade den europeiska rymdmyndigheten ESA och och Rysslands motsvarighet Roscosmos att ExoMars 2020:s resa till Mars flyttas fram. ExoMars 2020 var den andra delen i ExoMars och var tänkt att lämna jorden i juli eller augusti. Detta flyttas nu fram på grund av utbrottet av det nya coronaviruset och Roscosmos säger bland annat i ett uttalande: "The parties had to recognize that the final phase of ExoMars activities are compromised by the general aggravation of the epidemiological situation in European countries." Då Mars-resor från jorden är beroende på i vilken position Mars och jorden har i förhållande till varandra kommer det nu inte bli möjligt att skjuta upp ExoMars-rovern till Mars förrän 2022. Det ska observeras att ExoMars 2020 redan tidigare riskerade att missa sommarens tidsfönster till Mars efter ha haft problem med sina fallskärmar. ExoMars första del slutade som bekant i ett katastrofalt misslyckande när farkosten Schiaparelli 2016 kraschlandade på Mars efter att ha beräknat fel på höjden när den gick in för landning på den röda planeten. Tumnagel
35.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

ExoMars fallskärmar strular
ESA och Roskosmos riskerar att missa Mars-resa nästa år

Nästa sommar är det tänkt att den europeiska rymdstyrelsen ESA och deras ryska motsvarighet Roskosmos ska skicka upp rovern Rosalind Franklin till Mars. Nu verkar det dock som om det eventuellt kan försenas på grund av strul med de fallskärmar som ska användas vid landningen på Mars. The Verge skriver att ESA och Roskosmos har genomfört två stycken tester de senaste månaderna där fallskärmarna inte vecklades ut som de skulle. Skulle detta hända när Rosalind Franklin ska landa på Mars så skulle farkosten riskera att krascha mot Mars yta. När ESA och Rosksmos skulle landa sin första ExoMars-farkost Schiaparelli på Mars 2016 vecklades fallskärmen ut för sent vilket ledde till att Schiaparelli kraschlandade på Mars, något jag antar att man vill undvika den här gången. Skulle inte ESA och Roskosmos få ordning på Rosalind Franklins fallskärmar snart så riskerar man att missa uppskjutningfönstret till Mars i juli 2020. Skulle det hända så kommer man att få vänta till 2022 då det blir nästa tillfälle då jorden och Mars ligger i fördelaktiga omloppsbanor för Mars-resor. På illustrationen här nedanför kan ni kolla in hur det är tänkt att Rosalind Franklins fyra fallskärmar ska vecklas ut när allt fungerar som det ska. Tumnagel
35.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

ESA har hittat landningsplats åt ExoMars 2020
Ska leta efter livstecken vid Oxia Planum på Mars

Den europeiska rymdstyrelsen ESA har meddelat att man antagligen har hittat en lämplig landningsplats för Mars-farkosten ExoMars 2020 som ESA och ryska Roscosmos planerar att landsätta på Mars 2021. Det handlar om en plats som heter Oxia Planum som ligger lite norr om Mars ekvator. Enligt ESA så ska platsen vara perfekt för att kunna avgöra om det har funnits eller finns liv på den röda planeten. ExoMars 2020 är andra delen i ESA:s och Roscosmos gemensamma Mars-uppdrag. Under uppdragets första fas, ExoMars 2016, var det tänkt att man skulle landsätta Mars-farkosten Schiaparelli på Mars men det gick tyvärr inget vidare och den kraschlandade på planeten och förstördes. Tumnagel
41.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu kan du namnge Europas Mars-landare
Kommer att åka dit 2020

Den europeiska rymdstyrelsen ESA uppmanar nu allmänheten att komma på namnförslag på den Mars-farkost som de kommer att skicka upp till Mars 2020. Det handlar alltså om den "rovern" som är en del av ESA:s och Rysslands Roskosmos gemensamma ExoMars-uppdrag vars första del sköts upp till Mars för två år sedan. Det handlar om ett sexhjuligt fordon som just nu håller på att byggas av flygplanstillverkaren Airbus. Vinnaren av tävlingen får inte bara äran av att ha namngivit en historisk farkost utan kan även ta med sig tre vänner på ett besök till Airbus anläggning Stevenage i Storbritannien där rovern just nu byggs. Alla som är medborgare i ett land som är medlem i ESA kan delta i tävlingen och en professionell jury kommer att utse det vinnande bidraget. Tumnagel
38.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Ryssland ska sluta använda sina Proton-raketer
Har över 50 år på nacken

Rysslands rymdstyrelse Roscosmos uppger att de kommer att sluta tillverka sina Proton-raketer vilka man har använt för att skicka upp prylar till rymden sedan 1965. Proton-raketerna har varit en riktig arbetshäst inom den ryska rymdutforskningen. Raketerna är några av dem som har använts längst genom historien och en av de raketer som har kunnat användas för varierande ändamål. Det var framför allt under 1980-talet när USA satsade på sina rymdfärjor som Proton-raketerna började användas i allt större utsträckning för att skicka upp satelliter till rymden. Raketerna var även inblandade i när man byggde de ryska sektionerna av den internationella rymdstationen ISS. Att man nu ska sluta använda Proton-raket uppges bero på att de har råkat ut för en del tekniska missöden de senaste åren och har inte riktigt hängt med i den tekniska utvecklingen. Det har dessutom tagits fram mindre kostsamma alternativ att skicka grejer till rymden, bland annat med SpaceX Falcon 9-raketer. Under Protons glansdagar skickade man upp cirka åtta raketer om året till rymden men de senaste åren har det handlat om en eller två varje år. När Ryssland nu skrotar Proton-raketerna så kommer man istället börjar använda de lite mer moderna Angara-raketerna. Dessa beställde Ryssland 1992 efter Sovjetunionens upplösning och 2014 så lyfte en Angora-raket för första gången mot rymden. Angora-raketerna är precis som Proton-raketerna tillverkade av det statliga företaget Khrunichev. Här nedan kan ni kolla in när en Proton-raket skickar första delen av ESA:s och Roscosmos gemensamma ExoMars-projekt till Mars 2016. Tumnagel
38.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

ESA har testat sin Mars-fallskärm i Sverige
Vill undvika att kraschlanda en gång till

Om två år det dags för ESA och Roscosmos att skjuta upp den andra delen av sitt ExoMars-uppdrag och inför det har ESA testat den enorma fallskärmen som kommer att landsätta deras rymdfarkost på den röda planeten. Med sina cirka 35 meter i diameter ska detta vara den största fallskärmen som någonsin använts på Mars. Fallskärmen är försedd med sammanlagt närmare 5000 meter linor och den väger 70 kilo. Hela fallskärmssystemet ska väga runt 195 kilo. När man testade den i Kiruna så hade man fäst en dummyvikt på cirka 500 kilo i fallskärmen. Att man testade fallskärmen i Kiruna uppges vara för att köldförhållandena där är mer lika de som råder på Mars än på andra ställen i världen. ESA och Roscosmos planerar att skjuta upp del två av ExoMars-uppdraget 2020 och farkosten förväntas då vara framme vid Mars 2021. När man försökte landa forskningsfarkosten Schiaparelli på Mars 2016 så kraschade denna mot planetens yta på grund av felberäkningar. Detta är givetvis något man vill undvika när man nu skickar upp en ny forskningsfarkost. Tumnagel
43.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

ESA har hittat två potentiella landningsplatser på Mars
Där deras ExoMars-farkost ska landsättas

Den europeiska rymdstyrelsen ESA har nu valt ut två olika platser på Mars där man antagligen kommer att landa sin ExoMars-farkost 2020. SR skriver att svenska forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet ska ha hjälpt till med urvalet av platserna. ESA hade tidigare identifierat tre möjliga landningsplatser på Mars men när man nu ska gå vidare och detaljstudera platserna föll en plats som hette Aram Dorsum bort. De två platserna som nu valts ut heter Mawrth Vallis och Oxia Planum. Båda platserna ligger på planetens norra halvklot. ESA tror att man ska ha bestämt sig för vilken av de båda platserna man till slut väljer för landsättning kommer att bestämmas under 2019. ExoMars är ett projekt som ESA och den ryska rymdstyrelsen Roscosmos genomför gemensamt. Det handlar om ett projekt i två steg där steg ett bestod i att sätta satelliten Trace Gas Orbiter (TGO) i omloppsbana runt Mars samt att landa farkosten Schiparelli på planetens yta. Det senare av dessa två misslyckades man dock med förra året då en felberäkning gjorde att farkosten kraschade mot planetens yta. Tumnagel
41.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

ESA visar upp nya renderingar på ExoMars-farkost
Kommer rulla runt på Mars 2021

Den europeiska rymdstyrelsen ESA har släppt lite nya renderingar på Mars-farkosten som de håller på och utvecklar vilken kommer att åka upp till Mars 2020 och börjar rulla runt på planeten 2021 om allt går enligt plan. ESA:s sexhjuliga fordon är en del av det andra steget i ESA:s och ryska Roscosmos gemensamma Mars-satsning ExoMars. Roscosmos kommer att bygga den stationära basen som syns i bakgrunden på bilden ovan. ExoMars huvuduppdrag på Mars är att försöka hitta förekomster av nuvarande eller tidigare livsformer på den röda planeten. ExoMars första del genomfördes förra året när de båda rymdorganisationerna satte farkosten "Trace Gas Orbiter" (TGO) i omloppsbana runt planeten. Man skulle även landa farkosten Schiaparelli på Mars yta men på grund av en felberäkning gick det tyvärr inget vidare och Schiaparelli kraschade istället mot planetens yta. Tumnagel
39.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2016

En flygtur över Mars
Kolla in den uttorkade floden Mawrth Vallis

Om du skulle flyga drönare över den uttorkade floden Mawrth Vallis på Mars så kanske det skulle kunna se ut ungefär så här. Animationen är baserad på data från ESA:s Mars-farkost Mars Express som har snurrat runt i Mars omloppsbana sedan i slutet av 2003. Mawrth Vallis är en två kilometer djup och 600 kilometer lång flodfåra där det en gång i tiden antagligen rann vatten. Området runt Mawrth Wallis är en av platserna där ESA:s och Roscosmos ExoMars-landare eventuellt ska landa 2020. Tumnagel
40.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Därför kraschade Schiaparelli på Mars
Verkar ha räknat fel på höjden

Den europeiska rymdstyrelsen ESA har nu lämnat en första rapport om vad som gick fel när marslandaren Schiaparelli, som är en del av ESA:s och ryska Roscosmos ExoMars-projekt, kraschade på Mars för en månad sedan. Tydligen så ska Schiaparellis Inertial Measurement Unit (IMU), ett instrument som mäter hur farkosten roterar, ha gjort något slags beräkningsfel. När den felaktiga datan från IMU skickades till Schiaparelli navigationssystem ledde detta till att farkostens höjd ovanför Mars yta beräknades vara negativ, farkostens system trodde med andra ord att Schiaparelli befanns sig under Mars yta när den i själva verket var 3,7 kilometer ovanför ytan. Allt detta ledde till att Schiaparellis landningssystem aktiverades på tok för tidigt och farkosten störtade mot Mars yta med en hastighet på 300 kilometer i timman. ESA har lyckats återupprepa det aktuella felet i en simulation och förhoppningsvis ska man kunna fixa den här buggen, eller vad man nu ska kalla det, tills 2020 när det är dags för ExoMars att landsätta en farkost på Mars för andra gången. En full rapport om vad som gick fel vid Schiaparellis landning förväntas vara klar någon gång tidigt nästa år. Tumnagel
34.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA har hittat ESA:s antagligen kraschade mars-landare
Jorden får ej kontakt med Schiaparelli efter landningen

Det ser någorlunda mörkt ut för ESA:s och Roscosmos Mars-landare Schiaparelli som landade på den röda planeten förra veckan. ESA säger att man tappade kontakten med Schiaparelli kort före landningen på Mars och sedan dess har man inte kunnat återuppta kontakten. Schiaparelli nådde tillsammans med sin systerfarkost TGO (Trace Gas Orbiter) förra veckan Mars efter att ha lyft från jorden för cirka sju månader sedan. Tanken bakom projektet är att de båda farkosterna ska utforska om det kan ha funnits liv på Mars. Det hela är en del av ESA:s och Roscosmos gemensamma ExoMars-uppdrag som kommer att fortsätta med en ny farkost som ska skjutas upp till Mars 2020. Bilderna ovan är tagna av NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) och de visar en mörk fläck i närheten av Schiaparellis tilltänkta landningsplats. Man tror att denna fläck är den förlorade farkosten. ESA:s chef Jan Woerner säger dock att uppdraget absolut inte ska ses som ett misslyckande även om man blivit av med sin mars-landare. I ett blogginlägg skriver Woerner bland annat: "This means we will obtain information from a close analysis of the data that Schiaparelli was built for, notably on the performance of elements such as the heat shield, parachute, radar, thrusters and so on. This information can subsequently be used to improve the design of the 2020 Exomars mission, since in that mission the survival of the descent module will be of real scientific relevance." Tumnagel
30.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Följ när Schiaparelli landar på Mars
Drar igång 15:00

Nu är det snart dags för ESA:s och Roscosmos gemensamma mars-landare Schiaparelli att landa på den röda planeten. Den 557 kilo tunga marslandaren förväntar påbörja sin landning runt 16:48 svensk tid idag och ESA kommer att livesända nedstigningen och kommentera denna. Det här blir andra gången Europa försöker landa något på Mars. 2003 försökte man landa farkosten Beagle 2. Det misslyckades kapitalt då farkostens solpaneler aldrig vecklades ut efter landning och man fick aldrig kontakt med den. Ni kan kolla in hur det går för ESA och Roscosmos den här gången i den inbäddade livestreamen nedan, på LiveStream eller via Facebook. Sändningen drar igång klockan 15:00. Tumnagel
41.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nästa vecka landar Schiaparelli på Mars
Del av ESA:s och Roscosmos gemensamma ExoMars-projekt

Nästa vecka är det tänkt att European Space Agency:s (ESA) och Roscosmos farkost Schiaparelli ska separeras från den så kallade "Trace Gas Orbiter" (TGO) och landa på Mars. TGO kommer då att lägga sig i omloppsbana runt planeten för att leta efter metan, vattenånga och andra gaser i Mars atomsfär medan Schiaparelli kommer att mäta meteorologiska data på marken som till exempel temperatur, luftfuktighet, vindhastigheter och vindriktningar. Schiaparelli och TGO är en del av ESA:s och Roscosmos gemensamma ExoMars-projekt som bland annat ska försöka avgöra om det finns eller har funnits liv på Mars. Går allt väl så kommer ExoMars andra steg dra igång 2020 då man kommer att skicka upp ytterligare farkoster till den röda planeten. TGO och Schiaparelli kommer att separera den 16 oktober och 19 oktober klockan 16:48:11 påbörjar Schiaparelli sin landning. I den inbäddade videon nedan kan ni kolla in hur det är tänkt att genomföras. Tumnagel
46.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Europa och Rysslands gemensamma resa till Mars försenas
Andra steget av ExoMars blir nu först av 2020

Europeiska rymdstyrelsen ESA och Rysslands motsvarighet Roscosmos meddelade idag att det andra steget i ExoMars-projektet kommer att försenas. ExoMars går ut på att kartlägga Mars och ta reda på vilka förutsättningar som finns för kommande bemannade landningar på planeten. Den första ExoMars-raketen skickades upp med destination Mars i mars i år och tanken var att den andra raketen skulle skjutas upp 2018 men detta kommer nu först att bli av 2020 meddelade de bägge rymdmyndigheterna idag. I ett gemensamt uttalande sa de både rymdmyndigheterna att ExoMars försenas på grund av allmänna förseningar i både Europas och Rysslands industrisektor. "Taking into account the delays in European and Russian industrial activities and deliveries of the scientific payload, a launch in 2020 would be the best solution." Tumnagel
29.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Första bilden från ExoMars skickad till jorden
ESA och Roscosmos marsfarare

Nu har ESA och Roscosmos marsfarare ExoMars skickat tillbaka den första bilden som tagits med CaSSIS (Colour and Stereo Surface Imaging System). Bilden skickades tillbaka via farkostens uppkoppling på 2Mbit/s och även om den kanske inte ser mycket ut för världen så ska den ha demonstrerat en viktig teknik som kommer att användas när ExoMars senare i år börjar kartlägga Mars. "The picture shows the result of taking one CaSSIS frame, turning the camera’s rotation mechanism, and then taking another. By subtracting the two frames, a series of bright and dark spots are seen, all equally offset from each other, demonstrating that these are positive and negative images of the same stars. In operation at Mars, about 400 km above the planet, CaSSIS will sweep out a swath as TGO approaches it, then turn the rotation mechanism by 180º and image the same swath as it recedes. By doing so, CaSSIS will make stereo images of the surface." I oktober är det tänkt att ExoMars ska vara framme vid Mars. Tumnagel
44.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Idag lyfter ExoMars 2016
Ska försöka avgöra om det finns eller funnits liv på Mars

Idag kommer ESA tillsammans med Ryssland att skjuta upp rymdfarkosten ExoMars 2016 vars uppdrag bland annat är att försöka avgöra om det har funnits eller finns liv på Mars. Med på rymdfarkosten finns de två modulerna "Schiaparelli" vars uppgift är att samla in information och förbereda kommande marslandningar samt den så kallade "Trace Gas Orbiter" (TGO) som ska analysera Mars atmosfär. Framförallt ska TGO leta efter metan som här på jorden är något som produceras av levande organismer. Jorge Vago på European Space Agency (ESA) säger: "Essentially our spacecraft is a giant nose in the sky. We are going to use it to sniff out the presence of methane on Mars and determine if it is being produced by biological processes." Går allt enligt plan så kommer ExoMars vara framme vid den röda planeten i oktober. Ni kan följa ExoMars 2016:s avfärd mot Mars live under "Läs mer" (autoplay). Sändningen beräknas dra igång 09:30. Tumnagel
58.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Detaljerade kartor över del av Mars
Ska hjälpa till inför landningen av ESA:s marsfarkost

Brittiska Ordnance Survey har i över 200 år försett britterna med detaljerade kartor över Storbritannien men nu har de även tagit fram topografiskt korrekta kartor över en del av Mars för den som skulle vilja vandra där. Kartorna täcker in 10 miljoner kvadratkilometer av Mars vilket är cirka 7% av planetens totala yta. På kartan syns bland annat var Mars Pathfinder landade Acidalia Planitia (kartan nedan) samt NASA:s marsfarkost Opportunity som landade väster om Schiaparelli crater. Det var för övrigt i de krokarna Mark Watney och de andra hade sin rymdbas i The Martian. Kartograferna på Ordnance Survey har inte bara gjort det här för sitt eget höga nöjes skull utan på uppdrag av forskaren Dr Peter Grindrod och man hoppas kartorna ska kunna vara till hjälp när ESA planerar var man ska landa sin marsfarkost ExoMars [wiki] 2019. Ni hittar båda kartorna i större format på Ordnance Surveys flickr-konto på länken nedan. Foto: Ordnance Survey Tumnagel
42.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2014

Karta över Mars
Den mest detaljerade någonsin

Här är en nyframtagen karta över planeten Mars och den ska, inte helt oväntat, vara den mest detaljerade marskartan som någonsin tagits fram. Den nuvarande geologiska kartan över Mars som tagits fram har varit i bruk sedan 1987 så det var antagligen på tiden att man uppdaterade den nuvarande kartan lite. Kartan har ritats utifrån data som de fyra satelliterna Mars Global Surveyor, Mars Odyssey, Mars Express samt Mars Reconnaissance Orbiter samlat in under de åren de legat i omloppsbana runt Mars. Den nya kartan kommer nu förhoppningsvis vara behjälplig när man väljer ut landningsplatser för kommande marsexpeditioner som till exempel ESA:s ExoMars, som ska bege sig till mars 2018 enligt tidsplan samt InSight som förhoppningsvis ger sig iväg mot Mars redan 2016. Tumnagel
58.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2013

Europa och Ryssland vill till Mars
ExoMars

European Space Agency (ESA) och Ryssland skrev i går ett avtal för ett gemensamt uppdrag till Mars. Målet är att åka till mars och för att få bättre kunskap om den röda planetens jordmassa. Målet är att åka till Mars, borra två meter ner i jorden och sedan ta den borrade jorden med hem igen för analys. Uppdraget kommer bestå av två uppdrag med ett skepp som skjuts upp under 2016 och ett under 2018. ESA hoppades på att jobba med NASA med detta projekt men då NASA budget inte räckte till vände man sig istället till ryska Roscosmos. 850 miljoner Euros har man säkrat för uppdraget som har fått ett budgettak på 1 miljard Euros. Tumnagel
46.4°
+
Frode Wikesjö
0