Quantcast
m

Snart måste utekatter kastreras
Jordbruksverket presenterar nya djurskyddsregler

Nästa månad kommer nya djurskyddsregler för hundar och katter att börja gälla och idag presenterade Jordbruksverket lite information om vad det kommer att innebära. De nya reglerna kommer framför allt att påverka landets utekatter vars ägare från och med nästa månad måste se till så att dessa är kastrerade eller på något annat sätt inte kan föröka sig. Anledningen till det är att Jordbruksverket vill minska antalet hemlösa katter. De nya reglerna välkomnas av organisationen Djurskyddet Sverige vars generalsekretare Åsa Hagelstedt säger till Aftonbladet: "Vi har suttit med i en arbetsgrupp på Jordbruksverket som har tagit fram de här föreskrifterna och just den här punkten har varit väldigt viktig för oss. För att komma till rätta med problemet med hemlösa katter är det just det här som behövs – det och id-märkning av djuren.Många av katterna som föds ute är oönskade och blir ofta förvildade. Försöker man rädda dem är det svårt att få dem riktigt tama, och många klarar sig heller inte." Runt en femtedel av de svenska hushållen tros ha katt men hur många av dessa som kan anses vara utekatter finns det inga uppgifter om. Jordbruksverkets nya regler för hundar och katter börjar gälla 14 juni. Tumnagel
62.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Regeringen skjuter till pengar till bredbandsutbyggnad
Efter att Jordbruksverket drog tillbaka dessa

Regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna beslutat att skjuta till de 200 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad i Sverige som Jordbruksverket beslutade sig för att stoppa förra månaden. Det var i mitten av april som Jordbruksverket meddelade att man skulle stoppa utbetalningarna av bredbandsstödet då man ansåg detta krävdes för att rädda myndighetens egna budget. Detta var något som möttes av massiv kritik, inte minst på grund av att beslutet togs mitt uppe i pandemin då många insåg vikten av en stabil och väl fungerande internetuppkoppling. My Bergdahl, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen, sa då till Computer Sweden: "Det är ett helt obegripligt beslut att ta. Mitt i coronautbrottet när många arbetar och studerar hemma och man ser behovet av en väl fungerande infrastruktur i hela landet så tar Jordbruksverket det här beslutet." I ett pressmeddelande skriver Regeringen att det handlar om en åtgärd för att förstärka den digitala infrastrukturen och skriver vidare: "Förslaget i extra ändringsbudgeten innebär att 202,8 miljoner kronor tillförs landsbygdsprogrammet för 2014 - 2020 för att säkerställa att tidigare avsatta budgetmedel för stöd för utbyggnad av bredband ska kunna betalas ut." Tumnagel
58.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Jordbruksverket stoppar bredbandsstöd till landsbygden
No 1000 mbits for you!

I går meddelade Jordbruksverket att de kommer stoppa stödet till bredbandsutbyggnad på landsbygden under resten av året. Stödet var för det så kallade landsbygdsprogrammet som skulle se till att Sveriges landsbygd skulle få vettiga internetuppkopplingar. Det innebär att ett tusentals hushåll på landsbygden nu kommer få fortsätta vänta lite på att få ner sin ping i Counter-Strike. Istället ska pengarna satsas på betesmarker och slåtterängar eftersom intresset där har varit mycket större än beräknat. Det innebär att just det stödprogrammet har fått ett underskott på 900 miljoner kronor och lett till att Jordbruksverket nu måste dra in 500 miljoner kronor från andra stödprogram. 200 miljoner kronor av dessa 500 miljoner var då tidigare öronmärkta till bredbandsstöd via landsbygdsprogrammet. Andra stödprogram som blivit av med sina pengar för resten av 2020 är Investeringsstöd till förnybar energi och Nya jobb på landsbygden. Tumnagel
13.1°
+
Frode Wikesjö
0

Vi fortsätter att äta mindre kött
Och vi äter allt mer svenskproducerat

Jordbruksverket har släppt statistik över svenskarnas köttkonsumtion för 2019 och för tredje året i rad ser det ut som om denna minskar efter toppåret 2016. Den genomsnittlige svensken åt förra året 81,9 kilo kött vilket är en minskning med 2,3 procent, eller i genomsnitt 2 kilo, från 2018. Åsa Lannhard, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, säger till DN om statistiken: "Sammantaget är det ungefär samma minskning som tidigare år, men det varierar mellan köttslagen. I år minskade griskonsumtionen med sex procent medan fågelkonsumtionen exempelvis ökade." Som synes i diagrammet nedan så fortsätter även andelen svenskproducerat kött som vi konsumerar att öka. Hur många köttfria dagar har du i veckan? Svara gärna på vår enkät här nedanför. Tumnagel
61.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Köttkonsumtionen i Sverige fortsätter att falla
Men vi äter mer svenskproducerat kött

Jordbruksverket har sammanställt statistik över svenskarnas konsumtion av kött de senaste sex månaderna och köttätandets nedåtgående ser ut att fortsätta. Mellan januari till juni i år föll köttkonsumtionen i Sverige med 3,1 procent enligt Jordbruksverkets senaste siffror. Det är framför allt kött producerat utanför Sverige som fortsätter att minska, en trend som drog igång för några år sedan. 2013 var 61 procent av det kött som konsumerades i Sverige producerat i landet men nu har den siffran ökat till 68 - 69 procent. Att både konsumtionen och importen av kött minskat finns det flera förklaringar till. Att vi äter mindre kött uppges bero på bland annat klimatångest och att vi blivit mer hälsomedvetna. Importen har minskat av samma anledningar men där tillkommer även externa faktorer som till exempel handelskonflikter, utbrott av afrikansk svinpest i Kina samt politiska beslut i köttlandet Brasilien skriver DN. Tumnagel
43.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Vi äter fortsatt mindre kött
Och vi äter mer svenskproducerat

Jordbruksverket har sammanställt statistik över svenskarnas köttätande förra året och precis som de senaste åren så fortsätter detta att minska. I genomsnitt åt svensken 83,5 kilo kött förra året vilket är en minskning med 2,2 kilo, eller 2,5 procent, sedan 2017. Under förra året åt vi dock mer svenskproducerat kött än 2017. Det förklaras med att den låga kronkursen inte gjorde det så lönsamt att importera kött samt att svenskarna hellre väljer svenskproducerat kött på grund av att det ofta innehåller lägre halter av antibiotika än importerat kött. Jordbruksverket uppger att den inhemska produktionen av nöt- gris- och lammkött med 3,6 - 6,5 procent och att den svenska marknadsandelen för kött och matfågel steg med 2,5 -7,7 procent. Tumnagel
46.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Vi äter allt mindre kött i Sverige
Största minskningen på nästan 30 år

Jordbruksverket har släppt lite ny statistik och enligt den så minskade köttkonsumtionen för Sveriges invånare med i genomsnitt 2,2 kilo per person förra året. Det är den största minskningen av köttkonsumtion som Jordbruksverket har kunnat registrera sedan 1990 skriver DN. Även i år ser siffrorna positiva ut då vi efter årets första nio månader hade minskat köttkonsumtionen med i genomsnitt 1,8 kilo per person. Den svenska köttproduktionen fortsätter dock att öka och det förklaras med att allt fler svenskar väljer närproducerat livsmedel. Hur många köttfria dagar i veckan har du? Svara gärna på vår enkät nedan. Tumnagel
55.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Vi äter allt mindre kött
På grund av klimatet och roligare alternativ till kött

Vi svenskar konsumerar allt mindre köttprodukter visar ny statistik från Jordbruksverket. Förra årets minskning av köttkonsumtionen ska vara den största sedan 1990 enligt de nya siffrorna. Förra året så minskade köttkonsumtionen i Sverige med 2,6 procent och hittills i år har den minskat med 1,5 procent enligt Jordbruksverket. Anledningen till att vi äter mindre kött är flera och Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Naturvårdsverket, säger i ett pressmeddelande: "Vissa konsumenter lockas av vegotrenden med nya proteinalternativ, andra ändrar sina matvanor till följd av klimatengagemang." Under första halvåret i år så minskade konsumtionen av nötkött från 12,1 till 11,9 kilo per person, griskött minskade från 16,6 till 16,4 kilo medan lammkött gick från 0,9 kilo till 0,88 skriver DN. Tumnagel
74.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Hund fick signera postavi med sin tass
Sverige i ett nötskal?

När hunden Chaya fick ett paket från England kunde inte hennes matte lösa ut det paketet då postombudet i fråga ansåg att Chaya var tvungen att legitimera sig. Då Chayas ägare förklarade att Chaya var en hund så uppgav postombudet att de inte kunde lämna ut paket om inte mottagaren kunde legitimera sig. Då undrade ägaren om det var okej att visa upp registreringsbevis från Jordbruksverket som legitimation och detta visade sig fungera bra och sedan fick Chaya "signera" postavin genom att sätta sitt tassmärke på denna. Kvinnan som äger Chaya säger till Aftonbladet: " Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag blev så paff och full i skratt och tänkte att vilket byråkratiskt samhälle vi lever i. Det var ett oerhört seriöst ögonblick. All heder till den unga kvinnan som jobbade där. Hon ville hjälpa mig men de har sina Postnord-regler att följa. Hon hade ringt både sin chef och postansvarige." Det ska dock nämnas att enligt Postnords regler så får inte andra än fysiska och juridiska personer skriva under postavier och man anser att det här inte har gått rätt till. Postnords presstalesperson, Henrik Ishihara, säger: "Det är bara fysiska och juridiska personer som får skriva under vid uthämtning av försändelser. Vi kommer att närmare titta på det här nästa vecka. Mig veterligen har vi inte varit med om något liknande förut." Hursomhelst så fick Chaya till slut sin leksak från England och här nedan kan ni kolla in när hon leker med den. Tumnagel
52.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Köttätandet minskar i Sverige
Andelen svenskt kött fortsätter öka

Jordbruksverket har sammanställt statistik över hur köttkonsumtionen såg ut i Sverige förra året och enligt den så minskade köttkonsumtionen med 2,6 procent, motsvarande 2,2 kilo per person, förra året jämfört med 2016. Totalt ska svenskarna i genomsnitt tryckt i sig 85,5 kilo kött förra året vilket är ska vara den största minskningen av köttkonsumtion sedan 1990 skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande. Det åts mindre av samtliga köttslag förra året förutom lammkött som ökade med 0,1 procent. En trend verkar vara att vi i allt större utsträckning köper svenskproducerat kött och Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare, säger: "Förtroendet för det svenska köttet är alltså högt idag, även om vi äter mindre kött totalt. Det finns många orsaker till den minskade förbrukningen av kött, men vegotrenden, klimatdebatten, hälsoaspekter och etiska skäl är några." Tumnagel
85.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Hundägare löper mindre risk att dö i hjärtsjukdomar
Ensamstående gynnas mest

Om du äger en hund löper du mindre risk att dö i hjärtsjukdomar. Är du ensamstående minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke. Det visar en ny svensk studie där 3,4 miljoner personer i åldern 40-80, som tidigare inte varit hjärtsjuka, har studerats. Studien har gjorts genom jämförelser av sju olika register inkluderat hälsoregister från socialstyrelsen och ägarregister från Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben. Varför hundägandet har positiva effekter på välmåendet har man inte kunnat fastslå, men en teori är att hundägare kan ha bättre vanor - antagligen kopplat till att de får daglig motion. Dessutom såg man i studien att ägare med vissa raser, bland annat jakthundar, var mer friska. Tumnagel
46.2°
+
Emmy Zettergren
0

Alger gör att kossor släpper ut mindre metan
Mer klimatsmarta rapar

Att idisslare producerar och släpper ut en massa metan har nog de flesta fått lära sig när vi nu är inne i tider av konstant klimattänk. Vi vet också att metan är en växthusgas som stannar kvar under många år i atmosfären och påverkar uppvärmningen av jorden, en växthusgas som dessutom är 36 gånger starkare än koldioxid. Boskapen på jorden i dag står dessutom för 14 procent av alla metanutsläpp medan jordbruket i stort står för hela 25 procent av växthusutsläppen enligt Jordbruksverket. Metanutsläppen från idisslarna kommer när de rapar vilket de gör ungefär var 90:e sekund. Så vad kan vi göra åt saken förutom att minska på köttkonsumtionen? Jo, tydligen förändra kosten för idisslarna. Forskare vid australienska universitetet James Cook har nämligen kommit fram till att alger i kosten minskar utsläppen en hel del. Mest effektiv var rödalger där utsläppen minskade med mellan 50-70 procent under en period av 72 dagar när två procent av kosten byttes ut mot algerna. Det låter ju riktigt grymt om det skulle fungera. Men sen kommer problemen med hållbarheten för själva algerna också. Skulle man använda alger som växer fritt finns det inte tillräckligt för att täcka behovet för boskapen. Alternativet är då algodlingar, något som forskarna nu tittar närmare på. Exempelvis finns det redan i dag algodlingar i Sydostasien där man får fram miljontals ton alger varje år. Sen finns det också ett annat problem. Enligt Rebecca Danielsson på SLU brukar djurens kroppar efter ett tag anpassa sig till ny kost vilket innebär att alglösningen kan visa sig inte fungera på lång sikt. Forskningen inom området sker dock på flera plan där man bland annat tittar på en i laboratorium framtagen substans som kallas för 3-nitrooxy. Den ska precis som algerna kunna minska utsläppen av metan från idisslare och dessutom verka under lång tid. Men det är också en substans som än så länge fortfarande testas och utvärderas. Tumnagel
47.7°
+
Emmy Zettergren
0
2015

Labrador mest registrerade hundrasen förra året
Och Molly är populäraste hundnamnet

Enligt Svenska kennelklubbens registrerades 51.111 nya rashundar under 2014 och den mest registrerade rasen var labrador som det registrerades 2.322 stycken av. Nästan lika många, 2.135 stycken, jämthundar registrerades. Det är första gången sedan 2007 antalet registrerade hundar ökar från föregående år och det förklarar man med att det ekonomiska läget i Sverige ser ljusare ut. Att köpa och ta hand om en hund är oftast ingen billig historia som säkert flera av er hundägare känner till. Jordbruksverket uppger att det populäraste hundnamnet i Sverige är Molly följt av Bella och Ludde. Hela topp-tio-listan över Sveriges populäraste hundnamn ser ut så här: 1) Molly 2) Bella 3) Ludde 4) Wilma 5) Bamse 6) Charlie 7) Ronja 8) Sigge 9) Alice 10) Rocky Har ditt hushåll hund? Svara gärna på vår enkät nedan. Tumnagel
38.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2014

Nu vill svenskarna ha exotiska husdjur
Pygméigelkott och flygpungekorre trendar

DN skriver att vi svenskar allt oftare struntar i att leta efter hundar och katter som husdjur och istället börjat kolla in lite mer exotiska husdjur. Jordbruksverket har märkt det ökade intresset för exotiska husdjur i Sverige och Michael Diemer på Jordbruksverket har sett ett ökat intresse för afrikanska pygméigelkottar och flygpungekorrar och säger till DN: "Vi har noterat det eftersom allt fler ringer till oss och ställer frågor om hur man skaffar och sköter exotiska djur. Jag tror att det handlar om att man vill ha något exotiskt hemma. Men jag tycker att man ska fundera noga och läsa på innan man skaffar ett ovanligt djur. Man måste veta hur man ska sköta det, vad det äter och att det finns kompetens som kan ta hand om det om djuret skulle skadas eller bli sjukt." På djurförsäkringsbolaget Agria har man märkt av ökningen med och gått ifrån att ha i stort sett inte ha försäkrat några afrikanska pygméigelkottar till att idag ha runt 170 stycken försäkrade. Har ditt hushåll några husdjur? Svara gärna på enkäten nedan. Tumnagel
23.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2013

Köttrekord i Sverige
Vi äter allt mer kött

Enligt Jordbruksverkets prognos för 2013 så kommer svenskarna i genomsnitt att ha förbrukat 88,5 kilo kött under året som gått vilket ska vara ett nytt rekord. Dock så är det bara 50 till 55 kilo kött som var och en av oss beräknats ha konsumerats då övriga runt 30 kilo försvinner vid styckning och tillagning. Fågelkötts-konsumtionen har under året stigit med åtta procent jämfört med 2012 medan gris- och nötkött har ökat med fyra procent. Konsumtionen av kött från lamm samt häst har minskat från föregående år. Svenskarnas köttkonsumtion har de senaste tio åren ökat med åtta kilo per person och år. Tumnagel
35.8°
+
Wille Wilhelmsson
0