m

Växthusgas-nivåer högre än någonsin
Koldioxidnivån har inte varit så här hög på åtminstone 3 miljoner år

Trots pandemin så har nivåerna av växthusgaser nått nya rekordnivåer enligt FN-organet World Meteorological Organization (WMO). Nivåerna av både metangas och dikvävemonoxid har ökat i atmosfären såväl som koldioxid. Nivåerna av koldioxid har, trots att utsläppen av dessa minskade något under 2020, inte varit så här höga på över 3 - 5 miljoner år enligt WMO. Då var även jordens medeltemperatur 2 - 3 grader högre än vad den är idag och havsnivåerna 20 - 65 meter högre än vad de är idag idag. WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas kommenterar de nya nivåerna av växthusgaser och säger: "At the current rate of increase in greenhouse gas concentrations, we will see a temperature increase by the end of this century far in excess of the Paris Agreement targets of 1.5 to 2 C above preindustrial levels. We are way off track." Tumnagel
18.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Varmaste juni någonsin i Stockholm
Målilla mätte 34,6 grader

Att det blir varmare och varmare är en klar trend, och juni blev över hela landet en varm historia. Speciellt i sydöstra delarna har det varit varmare än normalt och i Stockholm uppmättes månadsmedeltemperaturen 19,4 grader vilket tangerar det tidigare rekordet som Strömstad hade som sattes 1889. Högsta temperaturen uppmättes till 34,6 grader i Målilla. Några nätter under månaden var tropiska och i Hörby i Skåne mätte man som lägst 21,3 grader natten mot 19 juni. Men det var inte varmt i hela landet, snö uppmättes i några få dagar i början av juni i Katterjåkk. Den lägsta temperaturen under månaden uppmättes till -3,1 grader i Latnivaara 17 juni. Som ni ser på diagrammet nedan så har det varit varmt tidigare i juni, men det har sällan varit så här varmt i flera år i rad. Tumnagel
28.1°
+
Roger Åberg
0

WMO släpper deppig klimatrapport
Inget verkar gå åt rätt håll

World Meteorological Organization (WMO), Meteorologiska världsorganisationen, släppte igår en ny rapport och den målar upp en rätt så mörk bild av jordens nuvarande klimatsituation. Enligt rapporten "State of the Global Climate 2020" så var 2020 ett av de tre varmaste åren som någonsin uppmätts och den globala medeltemperaturen var förra året 1,2 grader högre än under den förindustriella perioden (1850 - 1900). Den senaste tioårsperioden ska även vara den varmaste som någonsin uppmätts. En del verkar ha haft förhoppningar om att pandemin skulle lett till att världen kyldes ner något på grund av bland annat det minskade resandet. Så verkar inte ha blivit fallet. Istället har pandemin ställt till det för olika typer av räddningsinsatser i länder som drabbats av olika naturkatastrofer relaterade till extremväder enligt rapporten. Vidare skriver man i rapporten att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären fortsatte att öka under 2019 och 2020, världshaven var varmare än någonsin under 2019 och detta tros ha förvärrats under 2020 samt att flera regioner i världen har drabbats av extremväder samtidigt som det satts värmerekord på flera platser runt om på jorden. Här ovanför kan ni kolla in en jättedeppig film från WMO och vill ni läsa mer om "State of the Global Climate 2020" så hittas det på länken nedan. Tumnagel
23.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

Samerådet kritiska till tester för att blockera solen
Vill inte att tester ska ske i samiska områden

Förra året blev det känt att det amerikanska universitetet Harvard ska börja utföra tester för att utvärdera så kallad solstrålningsmodifiering, tester som skulle utföras vid Svenska rymdaktiebolaget (SSC) anläggningar i Kiruna. Syftet med testerna är att undersöka hur solstrålningsmodifiering, även kallat "solar engineering", eventuellt skulle kunna fungera. Solstrålningsmodifiering är en kontroversiell idé som går ut på att man med hjälp av partiklar som släpps ut i atmosfären ska blockera en del av solens strålar, något som man på sikt hoppas skulle kunna sänka jordens medeltemperatur och förhindra den globala uppvärmningen. Samerådet ställer sig dock kritiska till solstrålningsmodifiering och har nu skickat ett brev till Harvard-universitetet där man uppger att man inte vill att testet ska ske i samiskt område. Åsa Larsson-Blind, vice president i Samerådet, säger till Vetenskapsradion angående solstrålningsmodifiering: "Nu är det dags att ta ett steg tillbaka och ställa tillbaka till ett hållbart samhälle som är på naturens premisser, säger hon och pekar på behoven av att i stället minska utsläppen av växthusgaser." Harvards experiment med solstrålningsmodifiering i Kiruna är planerade att börja någon gång i år. I ett första steg kommer forskarna att släppa upp en testballong i Kiruna som ska lyfta till 20 kilometers höjd. Vid detta test kommer det inte att släppas ut några partiklar utan då är det tänkt att forskarna bara ska genomföra olika mätningar. Skulle det hela falla väl ut så kanske man fortsätter i ett andra steg av experimentet där man planera att släppa ut två kilo icke skadligt kalciumkarbonat från väderballonger. Detta skulle eventuellt kunna ske någon gång under hösten 2021 eller våren 2022. Tumnagel
34.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Parker Solar Probe fotar Venus
Ny bild på vår grannplanet från NASA:s soljagare

NASA:s soljagare Parker Solar Probe kommer att göra några förbiflygningar av Venus under sin observationsresa av solen. Under en av dessa fotograferade farkostens instrument Wide-field Imager for Parker Solar Probe (WISPR) bilden ni kan kolla in ovan. Bilden av Venus fotograferades 11 juli förra året när Parker Solar Probe befann sig på ett avstånd av 12.380 km från planetens yta. Det som ser ut som ljusstreck är kosmisk strålning som WISPR kan fånga på bild. Den lite mörkare delen av fotografiet ungefär i mitten av Venus är ett område som kallas för Aphrodite Terra vilket är Venus största område av högland, ett område som inte är riktigt lika varmt som resten av planeten. Medeltemperaturen på Venus yta ligger vanligtvis på 450 grader. Förra månaden gjorde Parker Solar Probe sin fjärde förbiflygning av Venus. Då gjorde den detta på ett avstånd på 2385 kilometer från Venus vilket kanske innebär att vi snart kanske kan få se fler spännande bilder på Venus. Parker Solar Probe lämnade jorden 2018 och dess huvuduppdrag är att studera solens corona och solvindar. Dess uppdrag förväntas hålla på till 2025 och när den är som närmast solen kommer den att passera denna på ett avstånd av cirka 6,9 miljoner kilometer. Solens yttemperatur ligger på runt 5500 grader. Här nedanför kan ni kolla in ett videoklipp där Russell Howard som ledde arbetet med utveckligen av Parker Solar Probes WISPR-instrumet snackar lite mer om detta. Tumnagel
40.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu är det vinter i hela Sverige
Det har inte hänt på sju år

Expressen rapporterar att det sedan 2:a februari nu är metrologisk vinter i hela Sverige, något som inte har skett på sju år. För att det ska räknas som metrologisk vinter krävs att dygnsmedeltemperaturen är under 0 grader fem dagar i rad. Detta har inte skett i Skåne sedan 2014 men 1 februari anlände den metrologiska vintern även till Skåne för första gången på sju år. Vintern runt de norra topparna av Öland och Gotland, samt Gotska sandön, fick dock inte metrologisk vinter förrän 2 februari men sedan dess har det varit vinter i hela Sverige. Det verka även som om vintern kan hålla i sig ett tag. Per Holmberg, meteorolog på väderinstitutet Storm, säger till GT: "Med tanke på hur det ser ut just nu, att lågtryck och högtryck lagt sig stationärt, är det inte mycket som talar för att det ska ruckas och bli en ändring i systemen, kanske inte på ett par veckors sikt." På länken nedan kan ni kolla in när det blev metrologisk vinter i Sveriges olika delar enligt väderdata som samlats in av SMHI. Gillar du vintern? Svara gärna på vår enkät nedan. Tumnagel
46.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020

2020 kommer att bli det varmaste året som uppmätts i Sverige
Har inte varit så här varmt på 160 år

SMHI uppger att årsmedeltemperaturen för Sverige under 2020 förväntas landa på 7,5 grader. Det innebär att 2020 kommer att bli det varmaste året någonsin sedan årsmedeltemperaturen började mätas för 160 år sedan. Att året som helhet kommer att bli det varmaste på 160 år kom dock inte som någon överraskning. Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, säger till TT: "Det hänger delvis samman med den globala uppvärmningen. Härom veckan rapporterade WMO (Meteorologiska världsorganisationen) att 2020 blir ett av de två varmaste åren på den globala skalan." Kjellström säger vidare att det inte finns något positivt med Sveriges nya värmerekord: "Det finns inget positivt i det. Vi ser att det blir varmare globalt och i Sverige, och forskningen pekar på att klimatet fortsätter att förändras så länge koldioxidhalten i atmosfären ökar. Så budskapet är att växthuseffekten måste bromsas innan det går för långt." I faktarutan här nedanför kan ni hitta Sveriges högsta och lägsta årsmedeltemperaturer de senaste 160 åren. Tumnagel
14.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Är vi helt körda när det kommer till klimatändringar?
Kurzgesagt undersöker

Jorden kommer gå under om 1,5-4,5 miljarder år, men när det väl sker har vi människor troligtvis dött ut för länge sedan. Men så länge vi lever lär vi fördärva Moder Jord på olika sätt och ett tillvägagångssätt är miljöförstörelse, vilket lett till att medeltemperaturen på jorden gått upp en skvätt. Detta är direkt obra och kan ha rätt trista konsekvenser för vår framtid. Men hur jävligt är läget egentligen? Kurzgesagt har släppt en video där det pratas om just detta. Tumnagel
41.2°
+
André Stray
0

Det växte regnskog på Antarktis förr i tiden
Det var bra mycket varmare på dinosauriernas tid

Idag är det oftast rätt kallt på Antarktis men så var inte fallet när dinosaurerna vandrade på jorden. Då, för cirka 100 miljoner år sedan, upplevde jorden en av sina varmaste perioder någonsin och då ska det ha varit så varmt att det växte regnskog på Antarktis. Det är forskare som har analyserat borrprover med sediment från Antarktis som har kunnat konstatera att det förr i tiden var så varmt att kontinenten kan ha haft förekomster av regnskog. Proverna ska ha tagits cirka 150 mil från Sydpolen och bestått av fossilerade pollefröer och sporer som var 90 miljoner år gamla. Genom att analysera proverna har man kunnat konstatera att det under den aktuella perioden minst ska ha växt 62 olika sorters växer i det undersökta området. Genom att analysera detta vidare i en datamodell med jämförbar växtlighet som finns idag så tror man att området på Antarktis kan ha haft en genomsnittstemperatur på cirka 13 grader för 90 miljoner år sedan. Det kan jämföras med dagens medeltemperatur på Antarktis som ligger på cirka -10 grader. Tumnagel
50.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Svenska forskare vill blockera solen med parasoller
Ser det som en alternativ plan för att rädda jordens klimat

Forskare runt om i världen arbetar med att hitta lösningar för att förhindra att vår planet blir allt varmare och nu kommer ett förslag från svenska forskare som går ut på att delvis blockera solens strålar från jorden. Det är de båda forskarna Christer Fuglesang och John Hassler som i en debattartikel i DN skriver att världen bör ta fram en Plan B för att rädda jordens klimat i händelse av att vi inte lyckas sänka de skadliga utsläppen som orsakar den globala uppvärmingen. Forskarna föreslår i sin debattartikel att man börjar undersöka möjligheten att skicka upp en slags parasoller som skulle kunna blockera en del av solens strålar från jorden. Forskarna anser att dessa parasoller skulle kunna placeras vid den så kallade Lagrangepunkten L1 som ligger cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden, se bild nedan. Man föreslår vidare att "värmeskölden" skulle bestå av miljontals manövrerbara "parasoller" som skulle kunna skydda de delarna av jorden som drabbas mest av de globala uppvärmningarna, till exempel jordens båda poler. I sina beräkningar har man kommit fram till att det skulle krävas "parasoller" som tillsammans skulle väga runt 10 miljoner ton för att tillverka en effektiv värmesköld. Då har man räknat med att parasollerna skulle tillverkas i ett liknande material som solseglet Lightsail-2 som syns på bilden ovan, ett material som väger endast 6,5 gram per kvadratmeter. Fuglesang och John Hassler tror att det skulle krävas parasoller motsvarande en yta av tre stycken Sverige för att kunna blockera cirka 1 procent av det solljus som idag når jorden. Att skicka upp så mycket parasoller till rymden skulle givetvis bli oerhört dyrt. De båda räknar dock med att kostnaden för att skicka upp ett kilo material till rymden kan vara nere på runt 100 dollar/kg om tio år, något som kan jämföras med dagens pris på runt 2700 - 10.000 dollar/kg. Skulle man få ner priset till 100 dollar så skulle det kosta en biljon dollar att skicka upp 10 miljoner ton parasoller till rymden, en kostnad som forskarna anser vara rimlig för att försöka sänka, eller åtminstone bibehålla, jordens nuvarande medeltemperatur. Christer Fuglesang och John Hassler anser att det är hög tid att börja planera inför en Plan B redan nu. Skulle så bli fallet så skulle den kanske kunna vara klar att ta i bruk om 10 - 20 år i den händelse av att andra åtgärder för att rädda jordens klimat har misslyckats eller visat sig inte räcka till. Tumnagel
43.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
Nästa sida