LIVE 11:00 Guldbron invigs!
m

Finska Soletair Power vill samla upp koldioxid på kontor
Och göra om detta till bränsle

Det finska startup-företaget Soletair Power har utvecklat en anläggning vars syfte är att samla upp koldioxid i till exempel kontorsbyggnader och göra om detta till olika typer av bränsle. Företagets prototyp, som ni kan kolla in närmare i videoklippet ovan, har kapacitet att samla in koldioxid från från luftkonditionerings-anläggningar som har en kapacitet på 3 kubikmeter luft i sekunden, anläggningar som kan finnas i kontorsbyggnader med ett par hundra anställda. Koldioxiden kan sedan omvandlas till bland annat metangas som kan användas för att kanske sänka energikostnaden med några hack genom att till exempel skicka gasen vidare till en lokal energileverantör. Soletair Power skriver i ett pressmeddelande från i början av året, innan pandemin drog igång, att man planerar att installera den första av sina anläggningar på kontor i Finland i slutet av det här året. Om de planerna fortsatt gäller och vad en anläggning kommer att kosta finns det inga uppgifter om. Tumnagel
46.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Jättelikt slukhål har uppstått i Sibirien igen
Tros bero på den globala uppvärmningen

Från Ryssland kommer rapporter om ett nytt jättelikt slukhål som uppstått på den sibiriska tundran efter den extremt varma sommaren. Under sommaren har det varit upp emot 40 grader varmt på vissa ställen i Sibirien och detta tros ha lett till att permafrosten försvagats och kratern som syns i klippet ovan har då uppstått. Kratern som nu uppstått i Sibirien finns på Yamal-halvön i nordvästra Sibirien. Där har liknande kratrar upptäckts ända sedan 2014. Då jordens klimat ser ut att fortsätta att bli varmare så tror forskare att kratrar likt dessa kommer att fortsätta att dyka upp i Sibirien i takt med att tundrans permafrost smälter. Tumnagel
28.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Volta Greentech drar in mer kapital till sin alg-foder-satsning
Svensk satsning ska få våra kossor att fisa mindre

Det svenska företaget Volta Greentech som vi skrev om förra året har nu fått in 5 miljoner kronor i riskkapital som ska användas för att utveckla deras algbaserade foder, ett foder som sägs få kossor att rapa och fisa mindre. Nötkreatur står för cirka 4 procent av utsläppen av växthusgaser i världen vilket är dubbelt så mycket som flygindustrin. Genom att få kossor att rapa och fisa mindre vill Greentech Volta med sitt foder minska metanutsläppet från världens kossor. Volta Greentechs idé är att blanda ner sjögräset Asparagopsis taxiformis i djurfoder och man säger att detta ska blockera metangasproduktionen i kossans mage till skillnad från traditionellt djurfoder. Volta Greentechs grundare Fredrik Åkerman säger att företagets två största utmaningar nu är att kunna producera sitt foder till en låg kostnad samt att hitta en affärsmodell som skapar ett incitament för att bönder ska börja använda fodret. I videoklippet nedan kan ni lyssna på när Åkerman snackade på förra årets Brilliant Minds-konferens. Tumnagel
43.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Intel tar fram chip som fungerar som en näsa
Kan lukta sig till farliga ämnen

Forskare på Intel och Cornell University har tagit fram ett chip som med hjälp av artificiell intelligens har lärt sig känna igen olika lukter. Av människans olika sinnen ska lukt vara en av de svårare för en AI att lära sig men nu har forskarna lärt upp Intels Loihi-chip att känna skillnad på tio olika lukter från lite olika farliga kemikalier. Det handlar om grejer som till exempel aceton, ammoniak och metan som den elektroniska näsan nu kan känna av. I tester har man kunnat se att dessa lukter identifierades även om det fanns starka dofter av andra saker i testmiljön. Intel presenterade sitt självlärande så kallade neuromorfiska chip Loihi 2017 och har sedan dess försökt hitta lite olika applikationer där man kan använda det. Neuromorfiska chip försöker efterlikna processer som sker i människans neurala system och passar därför utmärkt för att, som i det här fallet, särskilja olika lukter. Intels forskare förklarar detta lite närmare: "Whether you’re smelling a grapefruit, a rose or a noxious gas, networks of neurons in your brain create sensations specific to the object. Similarly, your senses of sight and sound, your recall of memory, your emotions, your decision-making each have individual neural networks that compute in particular ways." När Intel först presenterade Loihi 2017 hade chippet 130 miljoner artificiella "synapser", kopplingar mellan chippets artificiella "neuroner", men förra året hade man som målsättning att öka detta till över en miljard "synapser". Man sa då att Loihi skulle bli ungefär lika "smart" som en mus efter uppgraderingen. Tumnagel
41.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Gumperts Nathalie nu i produktionsform
Skumma vätgasbilen blir din för 407.000 euro

För ett år sedan visade Gumpert upp sin metanol-drivna bränslecellsbil Nathalie och nu är det dags att presentera produktionsversionen. Tekniken under skalet producerar vätgas som i sin tur ser till att driva en elmotor. Vdn och grundaren Roland Gumpert säger följande om den nya bilen: "It was my vision of an electric car that does not stop when the battery is empty that paved the way for this innovation. Today, one year later, we’re able to present to you the world’s first production car with a Methanol-Fuel-Cell which does not rely on charging stations or designated hydrogen stations." Det som förändrats från förra årets prototyp är bland annat att man av någon anledning valt att installera saxdörrar. Dessa är tråkigt nog stängda på alla bilder så vi får inte se hur det ser ut med dörrarna uppfällda. I övrigt har man tightat till designen på kjolpaketet lite och bytt ut vingen mot en större. Metanoltanken rymmer 65 liter och den fyller man på tre minuter. Med full tank ska räckvidden ligga på 82 mil. 0-100 km/h ska gå på snabba 2,5 sekunder och toppfarten anges till 300 km/h. Drivningen sker på alla fyra hjulen och kraften skickas dit av två stycken två-stegade växellådor som är synkade. 500 stycken exemplar av Nathalie ska byggas och varje kostar från 407.000 euro. De första leveranserna ska ske i början av 2021. Tumnagel
39.7°
+
Bobby Green
0
2019

ESA storsatsar på återanvändbara raketer
Nu ska Arianespace bygga sådana med

Den europeiska rymdstyrelsen verkar ha fattat tycke för SpaceX återanvändbara raketer och nu verkar ytterligare ett sådant projekt vara på gång på europeisk mark. Tidigare i år skrev vi om ett projekt där fem europeiska företag ledda av den tyska rymdmyndigheten DLR skulle utveckla den modulera och återanvändbara Falcon 9-kopian RETALT och nu verkar även Frankrike vara sugna på att utveckla något liknande. Space.com skriver att franska Arianespace planerar att tillsammans med diverse samarbetspartners ta fram en en återanvändbar raketmodell samt en raketmotor som är miljövänligare än många av dagens likvärdiga motorer. Initialt planerar Arianespace att ta fram de båda raketprototyperna Frog, som är till för att testa olika tekniker, samt Themis som beskrivs som en mer robust prototyp där många av de tekniker man utvecklar till Frog till slut kommer att hamna. Arianespace ska även ta fram raketmotorn Prometheus som använder syre och metan som bränsle. Detta ska vara miljövänligare än traditionella drivmedel till raketmotorer och Prometheus-motorn är tänk att användas när Themin-raketen återvänder från rymden och ska landa på jorden igen. Här nedan kan ni kolla in en demonstrationsfilm för Themis från ArianeWorks som samarbetet mellan Arianespace och den franska rymdmyndigheten CNES kallas. Tumnagel
40.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Turkmenistans president är inte död
Gör donuts runt dörren till Helvetet för att bevisa det

Förra månaden började det publiceras rykten om att Turkmenistans 62-årige president Gurbanguly Berdymukhamedov kanske hade dött då det hade gått en tid sedan han visat upp sig för allmänheten, något den diktatoriske presidenten har för vana att göra. Dessa rykten verkar dock ha varit väldigt ogrundade och nu har den statliga tv-kanalen Watan Habarlary släppt en 25 minuter lång film där presidenten syns utöva sina favoritsysselsättningar. I klippet får vi bland annat kolla in när presidenten hänger med sina hästar men den scenen som dragit till sig mest uppmärksamhet är när det visas bilder som sägs visa när presidenten kör runt den brinnande gaskratern utanför byn Derweze, en krater som även kallas för "Dörren till helvetet". Kratern uppstod på 1970-talet när några sovjetiska forskare höll på att borra i öknen utanför Derveze. Då metangasen som frigjordes är dålig för miljön tände forskarna eld på den med förhoppning att gasen som strömmade upp skulle brinna upp på några dagar eller någon vecka. Det har snart gått 50 år sedan dess och kratern har inte visat några tecken på att slockna. 2010 bestämde president Berdymukhamedov att kratern skulle fyllas igen men så har än så länge inte blivit fallet. Anledningen till det är oklar men det misstänks vara för att den brinnande kratern är en av de få turistattraktioner som finns i landet som lockar internationella turister. Ni hittar hela den 25 minuter långa propagandafilmen här nedanför och hoppar ni fram till 22:a minuter kan ni kolla in racet runt eldkratern lite närmare. Tumnagel
37.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Volta Greentech ska få kossor att fisa mindre
Sjögräs kanske kan leda till mindre utsläpp av metangas från boskap

Det KTH-grundade företaget Volta Greentech tar nu in en investering på 3 miljoner kronor som de ska använda för att får kossor att rapa och fisa mindre. Det hela låter kanske lite komiskt men kan bidra till att minska utsläppen av metangas, en växthusgas som bidrar till den globala uppvärmingen. Volta Greentechs idé är att blanda ner sjögräset Asparagopsis taxiformis i djurfoder och man säger att detta ska blockera metangasproduktionen i kossans mage till skillnad från traditionellt djurfoder. Fredrik Åkerman är en av Volta Greentechs fyra grundare och han säger till Veckans Affärer: "Det torkas, hackas och blandas in i kossans vanliga kost. Det kommer bara utgöra 1 procent av den mängd foder de får per dag idag. Man kan se det som ett kosttillskott för kossor som blockerar metanproduktionen i kossans mage." Enligt Åkerman skulle deras foder kunna minska Sveriges totala utsläpp av växthusgaser med 4,6 procent och på global nivå upp till 3,2 procent om alla kossor föddes upp på det. Innan Volta Greentech kan börja utfodra kossor med sitt sjögräsfoder måste dock detta godkännas som djurfoder av EU, något som Volta Greentech hoppas kommer att ske redan i september. Tumnagel
46.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Ändringar på ingång i Hearthstones klassiska läge
Blizzard rör runt i grytan

Blizzard vill hålla sitt kortspel Hearthstone fräscht och underhållande och har nu meddelat att lite ändringar är på ingång. Mer specifikt kommer kort plockas bort och ersättas i Classic-läget för att göra justeringar i metan. Den här gången är det Rogues och Priests kortlekar som kommer förändras och Vanish samt Mind Blast kommer ersättas. Vanish, som returnerade alla minions på bordet till spelarnas händer, kommer plockas bort från Classic och ersättas med Plaguebringer, en 3/3-minion som gör en minion giftig. Mind Blast, som kort och gott gjorde 5 i skada på motståndarhjälten, kommer ersättas med Radience som healar din hjälte med 5 poäng. Utöver dessa kort som ersätts kommer det även läggas till några fler kort i Classic-läget som bland annat Siegebreaker, Gift of the WIld och Righteousness. Vanish och Mind Blast kommer dock vara tillgängliga i Wild-läget. Tumnagel
37.6°
+
André Stray
0

Curiosity hittar metangas på Mars igen
Kan peka på liv på planeten

Från Mars kommer nyheter om att NASA:s Mars-farkost Curiosity har hittat den största förekomsten av metangas på planeten sedan Curiosity landade på Mars för sju år sedan. NASA meddelade igår att metangasen som man nu stött på ska ha en tre gånger så hög metannivå som tidigare förekomster av gasen man hittat på planeten. Metangas kan framställas av mikrobiskt liv men kan även uppstå i naturen. Curiosity är tyvärr inte försedd med instrument som kan avgöra om metangasen man upptäcker på Mars är biologisk eller geologisk. NASA:s projektledare Paul Mahaffy på NASAx27s Goddard Spaceflight Center säger: "With our current measurements, we have no way of telling if the methane source is biology or geology, or even ancient or modern." Den nya upptäckten av metangas på Mars ska nu studeras vidare av NASA och andra forskare vilket förhoppningsvis kan leda fram till vetskapen om hur denna skapats. Tumnagel
45.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Lexus flaggskepp i crossover-världen är här
Ska bli verklighet, någon gång

Efter ett par teasers är så nu även Lexus nya konceptbil LF-1 Limitless presenterad i Detroit. Det här konceptet beskrivs som ett flaggskepp inom crossover-segmentet och som vanligt när det kommer till Lexus design är det yxiga kanter som rundas av med en enorm grill som gäller. Formerna är slanka och går den i produktionen ska inte alla dessa försvinna. Längden anges till strax över fem meter, bredden till 1,98 meter och höjden till 1,6 meter. Markfrigången är som vi kan se inget att skryta med men så är den här inte tänkt att rulla särskilt mycket utanför storstadens trygga gränser. Insidan bjuder på lyx i överflöd och i baksätet hittar vi två stycken fåtöljer omringade av massa knappar att peta på. Allt är byggt kring det japanska begreppet för gästfrihet - Ometanashi. Där fram säger man sig ha försökt att få bort allt som kan distrahera föraren men visst finns det saker som fångar ögat ändå i form av massa skärmar och liknande. Dessa ska bland annat kunna styras med gester. Vad som finns under skalet säger man inte, utan bara att möjligheterna till val av drivlina är gränslösa. Här kan man alltså placera en laddhybriddrivlina, en elmotor eller en bränslecell. Det är alltså bara ett skal där det som passar bäst får ta plats. Styrning, gas, broms, ljus och signaler styrs "by wire" så därför ska man kunna köra bilen i ett så kallat "Chauffeur Mode", men exakt vad det här innebär framgår inte. Som vanligt en massa hittepå som kanske kan bli något i verkligheten. När en eventuell produktionsversion kan tänkas dyka upp har vi inte svaret på idag. Tumnagel
36.5°
+
Bobby Green
0
2017

NASA har utsett finalister till framtida uppdrag
Antingen åker de till Saturnus måne Titan eller till en komet

NASA har valt ut två framtida uppdrag som man nu ska utvärdera och se vilket av dem man ska satsa på i framtiden eller om man kanske ska satsa på båda två. Ett av uppdragen tar NASA och farkosten Dragonfly till Saturnus måne Titan. Dragonfly är försedd med rotorer så att den kan flyga omkring på Titan och samla in samt analysera organiskt material från Titan. Titan har en atmosfär samt sjöar och floder med flytande metan. Forskare misstänker dock att det kan finnas oceaner av vatten under månens genomfrusna yta. Det andra uppdraget man funderar på är att låta kometjagaren CAESAR (Comet Astrobiology Exploration SAmple Return) bege sig till kometen Churyumov-Gerasimenko för att samla in prover där och sedan transportera dessa tillbaka till jorden. Då kometer består av material från uråldriga stjärnor hoppas man att prover från en komet kan ge oss en bättre inblick i jorden barndom och även kanske svar på frågan om hur liv uppstod på jorden. De två uppdragen ovan valdes ut bland tolv stycken förslag som NASA har utvärderat sedan i april. Någon gång i mitten av 2020-talet kommer något av uppdragen ovan antagligen bli verklighet. Tumnagel
40.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Grön komet i solsystemet har märklig sammansättning
Består av ovanligt mycket metan

Tidigare i år susade den gröna kometen 45P/Honda-Mrkos-Pajdusakova förbi joden på ett avstånd av 12 miljoner mil. Det är en återkommande kommet som med 5.25 års mellanrum passerar genom det inre solsystemet. I år kom dock kometen mycket närmare än på länge vilket gav astronomer ett utmärkt tillfälle att studera den. Kometen, som tillhör Jupiters kometfamilj, visade sig också vara väldigt speciell. Inte bara för att den är grön utan även för att den har en oväntad sammansättning av ämnen. Tumnagel
42.6°
+
Emmy Zettergren
0

Mängden koldioxid i atmosfären ökade kraftigt förra året
Högre än på 800.000 år

I spåret av de positiva rapporterna om att utsläppen stod stilla förra året kommer nu en mer dyster rapport. Trots att utsläppen inte ökade så gjorde mängden koldioxid i atmosfären det, och det rejält. Enligt World Meteorological Organization (WMO) var ökningen förra året 50 procent högre än den genomsnittliga årliga ökningen som dokumenterats de senaste tio åren. Nu är nivåerna av koldioxid högre än vad de varit på 800.000 år. Enligt rapporten har ökningen av mängden koldioxid de senaste 70 åren varit närmare 100 gånger högre än vad den var i slutet av den senaste istiden. Orsakerna trots vara väderfenomenet El Niño som även för tjugo år sedan bidrog till en kraftig ökning av mängden koldioxid i luften. Givetvis kombinerat med utsläppen från oss människor. Att El Niño påverkar så pass mycket beror på att fenomenet driver upp temperaturerna och orsakar torka vilket innebär att växtligheten inte klarar av att absorbera lika mycket koldioxid som vanligt. Att halterna ökar så pass kraftigt är allvarligt eftersom det hela tiden minskar våra chanser att klara av målet på maximalt två graders höjning. Dessutom ser forskare allvarligt på det faktum att metanhalten i atmosfären fortsätter att öka, även den i snabbare takt än tidigare. Så här säger Dr Oksana Tarasova, chef för WMO globala program för övervakning av atmosfären. "The rapid increase in methane since 2007, especially in 2014, 2015, and 2016, is different. This was not expected in the Paris agreement. Methane growth is strongest in the tropics and sub-tropics. The carbon isotopes in the methane show that growth is not being driven by fossil fuels. We do not understand why methane is rising. It may be a climate change feedback. It is very worrying." Jorden har varit betydligt varmare tidigare, men för väldigt länge sedan. För ungefär fem miljoner år sedan fanns en hög koncentration av koldioxid i atmosfären och temperaturen var mellan två och tre grader varmare än i dag. Samtidigt var havsnivåerna mellan tio och tjugo meter högre eftersom istäcken på västra Antarktis och på Grönland smälte bort. Tumnagel
18.9°
+
Emmy Zettergren
0

Musslorna i Östersjön släpper ut lika mycket växthusgaser som 20 000 mjölkkor
Bra att veta kanske om man ska odla en massa sådana

En ny studie från från Stockholms universitet och Cardiff University visar att musslorna i Östersjön släpper ut lika mycket växthusgaser som ungefär 20 000 mjölkkor. Forskarna bakom studien samlade ihop sediment från havens botten och när man undersökte det så visade det sig att sediment som innehöll musslor släppte ut åtta gånger mer metan än sediment utan. Att musslor släpper ut växthusgaser är dock en naturlig process enligt forskarna. Men med detta resultat vill man kunna öka förståelsen hur ekosystemet och eventuellt också klimatet kan påverkas vid större odlingar av musslor enligt Stefano Bonaglia som är forskare vid Stockholms Universitet. "Musslor har funnits 500 miljoner år på jorden utan att drastiskt påverka klimatet, vad vi vet. Men om vi ska odla musslor på samma sätt som vi föder upp nötkreatur till mat, så kan det här vara bra att tänka på." Tumnagel
37.9°
+
Frode Wikesjö
0

Freon i rymden behöver inte betyda tecken på liv
Som man tidigare trott

Freon-40, eller klormetan som det även kallas, används oftast som kylmedel och kan framställas syntetiskt. Men klormetan bildas också på biologisk väg i våra hav, något som fått forskare att anta att freon i rymden skulle kunna vara tecken på liv. Nu har man dock hittat freon på kometen 67P i vårt solsystem samt i ett ungt solsystem som ligger 400 ljusår bort från oss. På båda de platserna anser forskare att förutsättning för liv inte finns vilket innebär att man nu även avfärdar freoner som tecken på liv. Sökandet efter rymdkompisar fortsätter. Tumnagel
37.8°
+
Emmy Zettergren
0

Forskare oeniga om metanläckor i Arktis hav
Hur mycket gas läcker egentligen ut?

En del forskare anser att det läcker ut stora mängder tidigare frusen metangas från Arktis. De säger också att gasen kan komma att ha en snabb verkan på klimatförändringarna eftersom det är en väldigt stark växthusgas. Det är dock inte alla som håller med om den teorin. Professor Patrick Crill vid Stockholms universitet, som studerar metan i sjöar och våtmarker, säger till Sveriges Radio att han är skeptisk till forskningsresultaten. Enligt honom bör man ifrågasätta hur mycket av metangasen som faktiskt når ytan. Han förklarar att metan nämligen kan brytas ner till koldioxid i vattnet vilket innebär att det aldrig når ytan. Enligt en annan professor, Örjan Gustafsson, är dock förhållandena i Arktis väldigt annorlunda från sjöar. Han menar att processen att bryta ner metan till koldioxid är mycket mer långsam i Arktis och att den därför kan läcka ut ändå. Några konkreta studier på det faktiskt utsläppet finns dock inte. Det har endast gjorts studier på metanbubblor som forskare själva släppt ner och sedan fångat igen. Så uppenbarligen behövs det mer forskning på området. Tumnagel
37.0°
+
Emmy Zettergren
0

De globala koldioxidutsläppen stod still under 2016
Men metangaserna ökar

Det verkar som om ansträngningarna att fasa ut de fossila bränslena ger resultat. Under 2016 stod nämligen de globala koldioxidutsläppen stilla och den tidigare trenden med ökande utsläpp kan med andra ord vara bruten. Vi får i alla fall hoppas det. Av de länder som släpper ut mest i världen ökar utsläppen endast i Indien. I övriga länder minskar de. Däremot ökar fortfarande utsläppen i flera utvecklingsländer. I Kina minskade utsläppen med 0,3 procent. I USA minskade de med 2 procent och i Ryssland med 2,1 procent. Ser man på hela EU stod utsläppen stilla. I Storbritannien minskade de dock med hela 6,4 procent. Att utsläppen stannat av är en riktigt god nyhet. Men det innebär inte att vi nu kan luta oss tillbaka. Mängden koldioxid som släpps ut varje år fortfarande enorm och bidrar kontinuerligt till den pågående uppvärmningen. Dessutom ökade utsläppen av metangas med en procent under 2016. Källorna där är främst boskap samt läckor från olje- och gas-utvinning. Forskare pekar också på att utsläppen lätt kan öka igen, exempelvis om gaspriserna skulle stiga vilket skulle leda till mer förbränning av kol. Tumnagel
45.6°
+
Emmy Zettergren
0

Fortum vill värma hus med hästbajs
Miljövänligt tydligen

Elföretaget Fortum söker hästbajs som man tänkt att bränna upp så man kan värma hus och producera el. Bajs från runt 400-500 hästar behöver man och den potentiella bajsleverantören får då torrströ levererat till sig som ska göra bajset enklare att hantera. Bajset behövs för ett pilotprojekt som Värmevärden Väst ska genomföra med Fortum Horsepower och målet är att ha det igång under oktober månad. Tanken är att denna bajsenergi ska motsvara fem procent av den totala produktionen i området där pilotprojektet ska köras. Per Harsem, som är försäljningschef på Fortum Horsepower, säger att hästbajs är ett miljöproblem i dag och om det ska användas som gödsel på åker så måste det först ligga i åtta månader för att få bort bakterier. Den processen gör att den då ger det ifrån sig metan och lustgas som är skadligt för miljön. Anledningen till att man vill använda hästbajs är att det, till skillnad från många andra sorters bajs, har rätt konsistens och fuktighet. Harsem säger att de gjort beräkningar som visar att de kan ta hand om gödsel från 150 000 hästar och att det skulle generera tillräckligt med biobränsle för att värma upp i princip samtliga villor i Östergötland samt på Gotland. Tumnagel
42.7°
+
Frode Wikesjö
0

Buss som drivs på myrsyra utvecklas i Nederländerna
Ett framtida drivmedel?

Forskare på nederländska Eindhoven University of Technology håller på att utveckla en buss som ska drivas av myrsyra vilket kommer att bli världens första buss som gör detta. Bussen kommer genom en kemisk process att omvandla myrsyran till den energirika vätskan hydrazin som används för att driva bussens motor. Myrsyra, även kallat för metansyra, förekommer naturligt i giftkörtlarna hos vissa myrarter men ska även gå att framställa artificiellt hyfsat enkelt. Forskarlaget bakom bussen kommer att presentera denna officiellt 6 juli och man siktar på att bussen ska börja rulla någon gång i slutet av året. Tumnagel
48.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Forskare ska undersöka permafrostens metan
Vill lära sig om dess ursprung

För bara några dagar sedan berättade vi om att permafrosten tinar snabbare än väntat. En oro är att upptiningen ska leda till stora utsläpp av den starka växthusgasen metan. Nu undersöker svenska och ryska forskare metanets ursprung för att kunna bilda sig en uppfattning om hur utsläppen kan komma att se ut framöver. Det gör de genom att plocka upp metan från havet, rena det från andra gaser och sedan förvandlar det till koldioxid för att kunna studera isotopsammansättningen av kolatomerna. Det finns nämligen olika förlopp av metangasutsläpp som sker olika snabbt beroende på dess ursprung. Det handlar om tre olika källor som metanet kan komma ifrån. Det första är metan som är frusen i permafrosten, även kallad metanhydrat. När permafrosten tinar så tinar även metanet och börjar frigöras. Det andra är metan som kommer från nedbrytningen av växter, en långsam process som även leder till långsamma utsläpp. Den sista källan handlar om metanreservoarer eller metanbubblor som finns ungefär 1000 meter under havsbotten. När permafrosten tinar kan det bildas sprickor som gör att gasen kan sippra upp. Det är också den här sista källan som oroar forskare mest eftersom den kan ge ett snabbt utsläppsförlopp. Enligt Örjan Gustafsson som är professor i biokemi vid Stockholms universitet bidrar samtliga tre källor till metanutsläppen, men hur mycket som kommer från varje källa vill han inte avslöja ännu då studien ännu inte är publicerad. Metangas stannar i atmosfären i ungefär nio år. Men det är osäkert hur mycket av metangasen som faktiskt når eller kommer att nå atmosfären. Tumnagel
39.2°
+
Emmy Zettergren
0

Permafrosten i Arktis tinar snabbare än väntat
Fler tråkiga nyheter för klimatet

Att permafrosten i Arktis börjar tina har redan dokumenterats. Men forskare från Stockholms universitet konstaterar nu att permafrosten tinar mycket snabbare än man tidigare trott. Det handlar om permafrost på havsbotten där forskarna undersökt sediment i Östsibiriska havet. Det nya sedimentet har sedan jämförts med 30 år gammalt sediment och jämförelsen visar att havsbotten nu tinar ungefär 14 centimeter varje år. Forskarna kan dock inte avgöra om det gäller hela området, ett område som är många gånger större än Sverige, eller om det endast gäller utvalda områden. Anledningen är att antalet borrningar är begränsade. Problemet med tinande permafrost är dock att den kan leda till att den mycket mer kraftiga växthusgasen Metan, som är fångad i permafrosten, också tinar vilket skulle skynda på den globala uppvärmningen. Det säger professor Örjan Gustafsson i en intervju med Vetenskapsradion. – Det finns en risk att systemet med fruset kol runt Arktis tinas upp och aktiveras så att det leder till sådana halter av koldioxid och metan i atmosfären att det får en förstärkande effekt på den pågående klimatuppvärmningen, konstaterar professor Örjan Gustafsson som är en av författarna bakom studien. Tumnagel
4.3°
+
Emmy Zettergren
0

Alger gör att kossor släpper ut mindre metan
Mer klimatsmarta rapar

Att idisslare producerar och släpper ut en massa metan har nog de flesta fått lära sig när vi nu är inne i tider av konstant klimattänk. Vi vet också att metan är en växthusgas som stannar kvar under många år i atmosfären och påverkar uppvärmningen av jorden, en växthusgas som dessutom är 36 gånger starkare än koldioxid. Boskapen på jorden i dag står dessutom för 14 procent av alla metanutsläpp medan jordbruket i stort står för hela 25 procent av växthusutsläppen enligt Jordbruksverket. Metanutsläppen från idisslarna kommer när de rapar vilket de gör ungefär var 90:e sekund. Så vad kan vi göra åt saken förutom att minska på köttkonsumtionen? Jo, tydligen förändra kosten för idisslarna. Forskare vid australienska universitetet James Cook har nämligen kommit fram till att alger i kosten minskar utsläppen en hel del. Mest effektiv var rödalger där utsläppen minskade med mellan 50-70 procent under en period av 72 dagar när två procent av kosten byttes ut mot algerna. Det låter ju riktigt grymt om det skulle fungera. Men sen kommer problemen med hållbarheten för själva algerna också. Skulle man använda alger som växer fritt finns det inte tillräckligt för att täcka behovet för boskapen. Alternativet är då algodlingar, något som forskarna nu tittar närmare på. Exempelvis finns det redan i dag algodlingar i Sydostasien där man får fram miljontals ton alger varje år. Sen finns det också ett annat problem. Enligt Rebecca Danielsson på SLU brukar djurens kroppar efter ett tag anpassa sig till ny kost vilket innebär att alglösningen kan visa sig inte fungera på lång sikt. Forskningen inom området sker dock på flera plan där man bland annat tittar på en i laboratorium framtagen substans som kallas för 3-nitrooxy. Den ska precis som algerna kunna minska utsläppen av metan från idisslare och dessutom verka under lång tid. Men det är också en substans som än så länge fortfarande testas och utvärderas. Tumnagel
47.7°
+
Emmy Zettergren
0

Saturnus måne Enceladus har förutsättningar för liv
Cassini har hittat bevis

Rymdfarkosten Cassini har skickat hem väldigt intressant fakta från sina efterforskningar runt Saturnus. Den har nämligen hittat bevis för att Saturnus måne Enceladus har förutsättningar för liv. Nu innebär det inte att det finns liv där, eller kommer att finnas. Men enligt NASA är det här det närmaste vi någonsin kommit när det gäller att hitta förutsättningar för liv utanför jorden. NASA har nämligen konstaterat att vätgas existerar i Enceladus hav. Man tror att vätgasen sipprar upp i stora vattenpelare via hydrotermiska ventiler på havets botten. Den hydrotermiska reaktionen kan i sin tur bidra till att metan kan bildas och att liv kan formas. När Cassini tog ett prov i havet bestod provet av 98 procent vatten, en procent väte samt spår av koldioxid och metan. NASA meddelade att de tror att samma fenomen kan pågå på Jupiters måne Europa. Däremot har Cassini inte hittat den viktiga ingrediensen fosfor som enligt vår vetskap är en förutsättning för alla levande celler. Inte heller något svavel har hittats i haven och inga mikrober. Men å andra sidan vet vi heller inte allt om hur liv kan uppstå. Tumnagel
52.1°
+
Emmy Zettergren
0

Forskare har hittat atmosfär runt en exoplanet
Som har liknande storlek som jorden

Planeter med atmosfär som ligger utanför vårt solsystem har påträffats förut. Men för första gången har nu forskare hittat atmosfär runt en planet som liknar jorden i storlek. Det handlar om exoplaneten GJ 1132b som ligger 39 ljusår bort. Den upptäckts för lite mer än ett år sedan. Dess radie är 1,4 gånger jordens och massan har uppmätts till 1,6 gånger jordens. Planeten verkade vid upptäckten ha en stenig yta med varm temperatur och forskare menade att den på många sätt kan likna Venus. Att en planet har en atmosfär innebär inte att det automatiskt finns förutsättningar för liv. Däremot är upptäckten ändå ytterligare ett steg i rätt riktning mot att hitta planeter som har samma förutsättningar för liv som jorden. Forskare tror att atmosfären runt GJ 1132b består av vattenånga alternativt metan vilket kan innebära att den potentiellt är en varm vattenvärld. Jordens atmosfär består som bekant främst av kväve. En annan intressant del i upptäckten är att stjärnan som planeten kretsar runt, GJ 1132, är en väldigt vanlig sorts stjärna som dessutom är kända för att ha just jordliknande planeter i sina solsystem. Dock kan de här stjärnornas aktivitet på olika sätt störa eventuell atmosfär hos planeterna genom elektromagnetisk aktivitet. Att det nu finns en planet som lyckats bibehålla sin atmosfär indikerar att det kan finnas många andra planeter, med potentiellt beboeliga världar, att upptäcka. Tumnagel
46.9°
+
Emmy Zettergren
0

Forskare har hittat 7000 underjordiska gasbubblor
Kan spricka och släppa ut metan

När världen egentligen skulle behöva lite fler goda nyheter kommer ytterligare en som inte känns speciellt upplyftande. Forskare har nämligen hittat runt 7000 underjordiska gasbubblor i Sibirien. Flera av gasbubblorna är fyllda med metangas, och flera av dem är redo att spricka. Det var när en stor krater år 2014 dök upp som forskare började titta närmare på vad som hade skapat kratern. År 2015 lades teorier fram om att det handlade om metangasbubblor som helt enkelt exploderat och fått marken att implodera. De här bubblorna är från början så kallade pingos vilket egentligen är en kulle av jordtäckt is. En pingo, som betyder litet berg, kan bli upp emot 70 meter hög och 600 i diameter och i isen finns i flera fall metangas. Främst förekommer de i Arktis och subarktis. Det som nu verkar hända är att de här kullarna tillsammans med permafrosten tinas upp på grund av den ökade temperaturen i världen vilket gör att metangasen släpps fri och bildar gasbubblor. När trycket blir för stort kan bubblorna explodera och bilda en krater. Att det finns mängder med sådana här pingos och bubblor har nu bekräftats via satellitbilder och att de exploderar eller imploderar syns också då kratrar helt enkelt uppstått där pingos tidigare legat. Men forskare är inte helt säkra vad som egentligen pågår och vidare forskning krävs. Det är dock inte endast i pingos det finns fångad metangas. I normalfall sipprar metangas från tinad permafrost upp i atmosfären, men i vissa fall blir gasen fångad i fickor under jorden. Det finns därför områden där man kan se gasen röra sig under marken eftersom den helt enkelt gungar när man går eller trycker på den. Ett exempel kan ni se nedan. Att pingos nu verkar vara på väg att släppa ut metangas är problematiskt på flera sätt. Dels kan det vara farligt att vara nära bubblorna eftersom gasen är väldigt explosiv. Dels är metangas en mycket starkare växthusgas än koldioxiden vilket innebär att klimatförändringarna kan accelerera om mycket metangas når upp i atmosfären. Tumnagel
28.1°
+
Emmy Zettergren
0

Forskare bevisar att mikroorganismer kan ha överlevt på mars
It's an alien!

Jakten på bevis om att vi inte är ensamma i universum fortsätter. Ett första steg är dock att undersöka hur organismer skulle ha kunnat klara sig på våra närmaste grannplaneter. Nu har forskare genom experiment bevisat att mikroorganismer skulle ha kunnat överleva på mars. Under ett års tid har de studerat en grupp organism som kallas metanogener som återfinns i tarmarna hos boskap. Dessa behöver nämligen inte syre för att överleva. Organismerna studerades i en simulerad marsmiljö i provrörstuber med sand och flytande vätska baserad på uppfattningen om att det en gång funnits vatten på planeten. De utsattes också för låga temperaturer för att simulera klimatet på den röda planeten liksom det extremt låga atmosfäriska trycket som finns under ytan på mars. Förutsättningarna är också att organismerna skulle återfinnas under ytan eftersom ytan är utsatt för ultraviolett strålning. Resultatet blev att organismerna överlevde mellan tre och 21 dagar. Det här säger inte så mycket om livet på just mars, men forskningen är intressant för just uppfattningen om möjligheten för organismer att leva på andra platser i universum. Tumnagel
44.6°
+
Emmy Zettergren
0

Pluto har gigantiska ispelare på ytan
Miniversioner finns här på jorden

I en del av Anderna som kallas Dry Andes finns ett naturfenomen som kallas penitentes. Det handlar om taggiga ispelare som kan bli upp till fem meter höga och som står i klasar, som en enorm folkmassa. Nu har man konstaterat att liknande pelare finns på Pluto. Dock oändligt mycket större. Pelarna där mäter närmare fyra kilometer på höjden. Forskare har tidigare spekulerar kring att himlakroppar i vårt solsystem skulle kunna ha ispelare. Bland annat finns det misstankar om att de kan återfinnas på månen Europa som tillhör Jupiter. De som nu upptäckts på Pluto är dock de första som konstaterats utanför jorden. De pelare som finns på Pluto består av is formad av metan och kväve vilket är anledningen till att de kan bli så enormt stora. I videon kan ni se när professor John Moores förklarar hur de skapas. Tumnagel
38.8°
+
Emmy Zettergren
0
2016

Metanhalten i atmosfären ökar snabbare än tidigare
Forskare osäkra på varför

Koldioxidutsläppen i vår atmosfär fortsätter att minska men nu har forskarna upptäckt att metanhalten i vår atmosfär har ökat snabbare än vad den historiskt sett gjort. En ny forskningsrapport visar att mellan 2000 och 2006 steg metankoncentrationen i atmosfären förhållandevis långsamt för att de senaste tio åren ha stigit tio gånger snabbare än vad den gjort de föregående åren. Den kraftigaste ökningen skedde mellan 2014 till 2015. Exakt varför metanhalten i atmosfären har börjat öka kraftigt de senaste åren har forskarna inte kunnat fastställa säkert än så länge. Precis som koldioxid så bidrar metan till den globala uppvärmningen av vår planet. I dagsläget är koldioxid ansvarig för cirka 70% av den globala uppvärmningen. Tumnagel
28.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
Nästa sida