m

Nobelpriset i kemi går till gensaxen
Går för ovanlighetens skull till två kvinnor

Årets Nobelpris i Kemi går till de båda forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade "gensaxen" CRISPR/Cas9. Emmanuelle Charpentier upptäckte 2011 den okända molekylen tracrRNA när hon studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som har orsakat mänskligheten stor skada. Hennes kartläggningar visade att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA. Samma år slog hon sig samman med RNA-experten Jennifer A. Doudna och de båda kunde tillsammans 2012 visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande: Kungliga Vetenskapsakademien skriver vidare om upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9: "Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta." Tumnagel
68.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Kolla in vem som vinner Nobelpriset i kemi
Blir det nanokristaller i år?

Lite senare idag kommer det att avslöjas vem som vinner årets Nobelpris i kemi och här kan ni följa det direkt. Det har som vanligt spekulerats en del om vad och vilka som kommer att få årets Nobelpris i kemi. Bland upptäckterna som nämns som tänkbara kandidater hittas bland annat forskning om nanokristaller, supramolekulära strukturer och arbeten om bioorganisk kemi. Ni kan följa live-sändningen från Stockholm när vinnaren av årets Nobelpris i kemi tillkännages här ovanför. Det hela drar igång 11:45. Tumnagel
38.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Litiumjonbatteriets uppfinnare tilldelas Nobelpriset
Tre delar på årets Nobelpriset i kemi

Idag var det dags att presentera vem som tilldelas årets tredje Nobelpris och i förmiddags presenterade Kungliga vetenskapsakademin de tre som får dela på årets Nobelpris i kemi. Det är de tre forskarna John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham samt Akira Yoshino som får årets Nobelpris i kemi och detta tilldelas de för forskning om teknik för att ta fram litiumjonbatteriet, ett batteri som i dagsläget används i de flesta mobila prylar vi använder till vardags och även på en hel del andra ställen. Kungliga vetenskapsakademin kommenterar årets Nobelpris i Kemi: "Sedan de första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991 har de förändrat vår tillvaro. De har lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten." Nobelpriset i fysik kommer att delas ut i Stockholm 10 december vilket även är årsdagen för Alfred Nobels död. Tumnagel
52.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Tre får dela på Nobelpriset i kemi
För sitt arbete med biomolekyler

Det blir de tre forskarna Jacques Dubochet, Joachim Frank samt Richard Henderson som får dela på årets Nobelpris i Kemi och detta får de göra för sitt arbete med utvecklingen av kryoelektronmikroskopi. Med hjälp av kryoelektronmikroskopi har man förenklat arbetet med att avbilda biomolekyler och även göra dessa avbildningar bättre skriver Nobelkommittén i ett pressmeddelande. Vidare skriver man: "Electron microscopes were long believed to only be suitable for imaging dead matter, because the powerful electron beam destroys biological material. But in 1990, Richard Henderson succeeded in using an electron microscope to generate a three-dimensional image of a protein at atomic resolution. This breakthrough proved the technology’s potential." Tumnagel
39.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Unik borrmaskin kan borra i celler
Och ta kål på dem

Förra året belönades en molekylmaskin med Nobelpriset i kemi. Nu används maskinen i en ny sorts borr som kan borra i utvalda celler. Borren är en nanometer stor och snurrar mellan två och tre miljoner varv i sekunden med hjälp av ljus. Forskarna som har tagit fram borren hoppas nu att den kan användas för att mer effektivt behandla olika sjukdomar genom att borra hål i specifika celler och ta död på dem. Något den kan göra på en minut. I ett test där prostatacancerceller borrades sönder dödades cellerna på mellan en och tre minuter. Borren skulle också kunna användas för att öppna upp en kanal i de specifika cellerna där läkemedel kan ta sig igenom. Tester ska nu genomföras på mikroorganismer och små fiskar. I ett senare skede vill man inleda tester på gnagare för att sedan fortsätta med kliniska tester på människor. Tumnagel
57.3°
+
Emmy Zettergren
0
2016

Donald Trump avfärdar mycket av dagens etablerade forskningsresultat
Forskare oroliga

Forskare världen över oroas nu att USA:s näste president Donald Trump inte verkar tro på mycket av de forskningsresultat som de flesta tar för givna. DN skriver att både Trump och hans blivande vicepresident Mike Pence bland annat avfärdar vad forskarna säger om klimatförändringar, vaccin, ozonlagret och evolutionsteorin. Till Nature säger Michael Lubell från American Physical Society: "Trump will be the first anti-science president we have ever had. The consequences are going to be very, very severe." Trump har bland annat sagt att vaccin kan orsaka autism och att hårspray med freon i inte kan skada ozon-lagret. Detta trots att det senare var en upptäckt som belönades med Nobelpriset i Kemi 1995. Pence har å sin sida sagt att han tvivlar på evolutionsteorin och att rökning inte ökar risken för cancer. Albert Teich, professor på George Washington-universitetet, säger att han fortfarande är i chock efter valresultatet skriver DN. Teich säger bland annat: "Deras ståndpunkter om evolution, vaccinationer, klimatförändringarna och liknande ligger långt ifrån vad forskningen kommit fram till och den stora majoriteten av forskarna är överens om." och fortsätter: "Det han skriver om klimatförändringar är den typ av svar du skulle vänta dig av en gymnasieelev som inte kan svaret på en fråga på ett prov och försöker fejka ihop något. Det är bara en massa ord som inte betyder någonting." Ett forskningsområde, om man nu kan kalla det för det, som Trump åtminstone brinner för är fortsatta rymdfärder. Så vi kanske kan hoppas på att vi har etablerat oss på Mars den dagen klimatförändrings-förnekarna har sabbat jorden. Tumnagel
-21.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Tre får dela på Nobelpriset i kemi
För sina små maskiner

Årets nobelpris i kemi går till Jean-Pierre Sauvage från Frankrike, J. Fraser Stoddar från USA samt Bernard L Feringa, från Nederländerna. De tre får dela på priset för sina upptäckter inom området molekylära maskiner [wiki]. Detta innebär rent konkret att de tre forskarna har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och göra det möjligt att bygga en maskin av dem. Kungliga vetenskapsakademien skriver: "Utvecklingen inom datortekniken visar vilken revolution en miniatyrisering av teknik kan leda till. 2016 års Nobelpristagare i kemi har miniatyriserat maskiner och tagit kemin till en ny dimension." Tumnagel
41.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2015

Tre får dela på Nobelpriset i kemi
En svensk bland annat

Idag meddelade Kungliga Vetenskapsakademin att svenske Thoms Lindahl, amerikanske Paul Modrich samt turkiske Aziz Sancar får dela på årets Nobelpris i kemi. Man får det för sina studier av reparation av DNA och motiveringen lyder: "2015 års Nobelpris i kemi går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar." Tumnagel
59.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2014

Kemiska reaktioner filmade på mikronivå
Dagen till ära

Tidigare idag presenterades vinnarna av Nobelpriset i kemi och då passar väl den här filmen där vi får se lite olika kemiska reaktioner på mikronivå fint. Att de tre som vann priset även vann priset för sina upptäckter inom mikroskopi på nanonivå passar antagligen den här filmen än bättre antar jag. Filmen är producerad och filmad av Xiangang Tao, Wei Huang samt Yan Liang från Institute of Advanced Technology, University of Science and Technology of China. Tumnagel
46.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nobelpriset i kemi delas även det av tre personer
För mikroskopi på nanonivå

Efter att det de senaste två dagarna presenterats vilka som tilldelas årets Nobelpris i medicin och fysik var det idag dags att presentera vinnarna av Nobelpriset i kemi och precis som de två tidigare presenterade priserna så delas kemipriset av tre personer. Eric Betzig, Stefan W. Hell samt William E. Moerner får dela på Nobelpriset i kemi för sin forskning inom "development of super-resolved fluorescence microscopy" vilket handlar om mikroskopi på nanonivå. Ett ämne jag själv kan föga om men Nobelstiftelsen skriver själva i ett pressmeddelande: "For a long time optical microscopy was held back by a presumed limitation: that it would never obtain a better resolution than half the wavelength of light. Helped by fluorescent molecules the Nobel Laureates in Chemistry 2014 ingeniously circumvented this limitation. Their ground-breaking work has brought optical microscopy into the nanodimension." Betzig är amerikan och verksam på Howard Hughes Medical Institute i USA, Hell är tysk medborgare men född i Rumänien och arbetar på Max Planck Institute for Biophysical i Tyskland medan Moerner, även han amerikan, arbetar på Stanford University i USA. Tumnagel
40.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
2012

Nobelpriset i kemi till Robert J Lefkowitz och Brian K Kobilka
För G-proteinkopplade receptorer

Det blev de bägge amerikanerna Robert J Lefkowitz och Brian K Kobilka som fick årets Nobelpris i kemi. De får det för sina upptäckter runt G-proteinkopplade receptorer som är en typ av receptorer kopplade till celler som gör att cellerna kan känna av och anpassa sig till omgivningen. Lefkowitz har lyckats utvinna receptoren från cellens vägg och Kobilka har i människans arvsmassa letat fram den gen som kodar för denna receptor. Genom deras upptäckter så ska vi bland annat ha fått tillgång till verktyg som gör att vi kan tillverka bättre mediciner med färre bieffekter. Tumnagel
39.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2005

Material fem gånger starkare än stål

Det israeliska företaget ApNano har tagit fram ett nytt material som ska vara fem gånger så starkt som stål och dubbelt så starkt som något av de materialen som idag används i skottsäkra västar.Materialet bygger på nanoteknik och ska likna buckyballs, kolatomer formade som små bollar. Upptäckten av buckyballs (fullerener) skedde 1985 och belönades med nobelpriset i kemi 1996.Just nu kan företaget tyvärr bara producera ett par kilo om dagen av det nya materialet men runt 2007 hoppas man kunna producera flera ton om dagen. Materialet är främst tänkt att användas till kroppsskydd och bombskydd för fordon.www.isracast.com/tech_news/091205_tech.htm Tumnagel
37.0°
+
Wille Wilhelmsson
0