m

AI lärde sig rita penis
Tack vare 10 000 penisar

Det här med artificiell intelligents (AI) kan ju vara rätt så coolt och hjälpa till när våra hjärnor inte räcker till. AI kan till exempel hjälpa till i hemmet i form av en Google Home, besegra schackmästare och hitta nya stammar av antibiotika som kan hjälpa till mot multiresistenta bakterier. Men AI kan också användas till att rita penisar. En forskare matade nämligen sin AI runt 10 000 penisteckningar så den kunde lära sig att rita sådana på egen hand. Resultaten av allt detta är Dick RNN vilket är ett Sketch RNN-liknande verktyg där du kan rita något enkelt som sedan då AIn gör om till en snopp. Efter ett antal försök anser jag själv att resultatet sällan blir bra. Det verkar nästan som den hade behövt ett par penisar till. Du hittar Dick RNN via länken nedan och en alternativ implementation av den kan köras här. Vill du själv kolla in koden som blev matad 10 000 penisar så hittar du den på GitHub. Tumnagel
42.2°
+
Frode Wikesjö
0

AI hittar antibiotika som kan döda resistenta bakterier
Artificiell intelligens räddar mänskligheten?

Forskare på amerikanska Massachusetts Institute of Technology (MIT) har låtit en artificiell intelligens gå igenom miljontals av olika kemiska föreningar i hopp om att hitta olika antibiotikor som kan ta död på bakteriestammar som är resistenta mot dagens antibiotika. Redan när forskarna lät sin AI gå igenom ett mindre antal kemiska föreningar, cirka 6000 stycken, så hittade AI:n ett bortkastad försök att skapa en diabetesmedicin vilken kunde döda flera bakteriestammar som betraktats som resistenta. Man har döpt den kemiska föreningen till Halicin, efter AI:n HAL från filmen 2001: A Space Odyssey, och den kan bland annat ta död på bakterien Mycobacterium tuberculosis som orsakar tuberkulos. James Collins, en bioingenjör som varit med i forskning-teamet på MIT säger till The Guardian om resultaten från AI:n: "I think this is one of the more powerful antibiotics that has been discovered to date. It has remarkable activity against a broad range of antibiotic-resistant pathogens." Efter det lyckade försöker med att hitta Halicin har forskarna låtit AI:n gå igenom ytterligare 107 miljoner kemiska föreningar från en databas som innehåller 1,5 miljarder sådana. Resultaten från det var att man hittade 23 potentiella antibiotikor varav två kan vara extra kraftfulla. Forskarna planerar närmast att släppa loss sin AI på de resterande kemiska föreningarna i den enorma databasen i förhoppning om att hitta nya antibiotikor som kan ta död på nuvarande och framtida antibiotika-resistenta bakteriestammar. På bilden ovan så syns det hur Halicin tar död på antibiotika-resistenta e-koli-bakterier i den övre raden medan antibiotikan Ciprofloxacin inte klarar av samma sak i den nedre raden. Tumnagel
78.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Fyra gånger fler kommer vara antibiotikaresistenta 2050
Dubbelt så många 2030

Om en patient är resistent mot antibiotika blir det betydligt svårare att bota olika former av infektioner orsakade av bakterier. Antalet resistenta mot antibiotika kommer att öka och nu har Folkhälsomyndigheten räknat på vad det kommer att får för konsekvenser. Man har tagit fram en särskild simuleringsmodell och gjort prognoser för 2030 och 2050. – Antalet anmälningspliktiga fall av antibiotikaresistenta bakterier kommer att öka. Det får stora konsekvenser både för utsatta riskgrupper och för samhället i stort, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten. 2016 rapporterades 15.500 fall av antibiotikaresistens i Sverige. 2030 räknar man att den siffran fördubblats och 2050 tror man att den är drygt 70.000 per år. Merkostnaden för detta väntas bli 400 miljoner kronor per år 2030 och 600 miljoner kronor per år 2050. Från och med nu till och med 2050 räknar man med att detta kommer att kosta 16 miljarder. – Vi har en god vaccinationstäckning, klok användning av antibiotika och väl fungerande hygienrutiner inom vården i Sverige och det gör att vi har lättare att bromsa utvecklingen här än många andra länder. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det här är ett arbete som kräver ytterligare och kontinuerliga insatser och resurser, säger Malin Grape. Tumnagel
11.9°
+
Roger Åberg
0
2017

Regeringen vill skynda på forskning om antibiotika
Kan komma att ge pengar till läkemedelsindustrin

Problemet med resistenta bakterier ökar i världen. Mer forskning behövs för att hitta antibiotika som rår på dem. Regeringen anser dock att forskningen går för sakta och vill nu ge läkemedelsindustrin pengar för att skynda på det hela. Det säger socialminister Annika Strandhäll till Ekot. – Vi ser ju att takten är för långsam, det händer för lite. Det måste ske en snabbare utveckling inom det här området. – Då får man mot bakgrund av de erfarenheter som redan finns idag se vad som mer är möjligt att göra, och det är det uppdrag som Folkhälsomyndigheten nu får. En bromskloss för forskningen är ekonomi. Enligt Ekot kan ett effektivt antibiotikapreparat inte säljas och marknadsföras fritt vilket innebär att företagen bakom ett nytt preparat tvingas ta stora risker för att ta fram och lansera det. Så här säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten. – Det finns ju många utmaningar i det här förstås. Det finns också rent vetenskapliga utmaningar där de antibiotika som finns idag har varit relativt lätta att forska fram, men nu är det svårare att hitta angreppspunkter på bakterierna och samtidigt få fram ett medel som inte har så mycket biverkningar på patienten. – Sen är det klart att det behövs givetvis rätt så mycket pengar. Men det måste också finnas garanti för företagen att man faktiskt kommer att få ersättning för de investeringar man gjort för att få fram det här nya läkemedlet så det är ju det som det här uppdraget handlar om. Tumnagel
50.5°
+
Emmy Zettergren
0

Forskare har hittar gener bakom resistenta bakterier
Kan leda till nya mediciner

Ett växande problem i världen är resistenta bakterier som inte längre kan behandlas med antibiotika. Nu jobbar forskare hårt för att hitta en lösning på hur man ska tackla bakterierna och det görs hela tiden framsteg som förhoppningsvis komma att hjälpa till. Bland annat har forskare i Göteborg lyckats identifiera 76 nya typer av gener som är resistenta. Just de här generna ger virusen förmågan att bryta ner den starkaste typen av antibiotika som vi har, nämligen karbapenemer. Förhoppningen är att forskarna genom att identifiera virusens gener kan hitta nya sätt att bekämpa dem på, eventuellt i form av nya mediciner. Forskarna säger dock att de endast skrapat på ytan av alla resistenta bakterier som finns. Tumnagel
50.2°
+
Emmy Zettergren
0

Avloppsvatten kan bli dricksvatten framöver
Kalmar ska testa ny reningsteknik

I år riskerar stora delar av Sverige att drabbas av vattenbrist. Ett problem som blir allt mer aktuellt att adressera för framtiden. I Kalmar ska man nu därför testa en ny reningsmetod för avloppsvatten. Dels ska metoden rena vattnet så att det inte smutsar ner Östersjön. Men tanken är att vattnet även ska bli så rent att det ska kunna användas som dricksvatten i framtiden. Det rapporterar Vetenskapsradion. Filtret som används i reningsverket är gjort av membran och granulerat aktivt kol. Det ska filtrera vattnet så pass att det blir fritt från mikroplaster, läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier. Så här säger projektledaren Regine Ullman. – Vad man kanske skulle kunna göra är att låta dricksvattenproducenten ta renat avloppsvatten som "råvatten" och sedan skulle man återinfiltrera detta vatten till grundvattnet. Men detta är ju ett forskningsprojekt så det ligger ju lite längre fram i tiden, för man vet för lite idag Tumnagel
60.4°
+
Emmy Zettergren
0

Forskare har tagit fram ny antibiotikavariant
För att ta sig an resistenta bakterier

Resistenta bakterier är ett växande problem i världen. Nu hoppas amerikanska forskare att de ska kunna bekämpa några av bakterierna med en ny variant av antibiotikumet vankomycin. En av de bakterier som de hoppas att den nya antibiotikavarianten ska kunna råda bot på är Enterococci. Det är en resistent bakterie som hittats i sjukhusmiljöer och som nu av WHO klassas som ett av de största hoten mot människors hälsa. De största förändringarna i den nya antibiotikavarianten är att den ger längre och starkare effekt. Den ska också kunna motverka resistens hos bakterierna. Än så länge har den nya antibiotikavarianten endast testats i laboratorier, dock med väldigt gott resultat. Nästa steg är att inleda tester på djur och människor. Men det kan dröja minst fem år innan vi vet om den nya varianten kan användas på människor. Tumnagel
65.8°
+
Emmy Zettergren
0
2016

Kurzgesagt pratar om antibiotika och restistenta bakterier
Är vi på väg att skapa superbakterier?

Kurzgesagt har släppt en ny video där gänget pratar om antibiotika och hur vårat användande av det kan leda till superresistenta bakterier som gör livet surt för världen. Tumnagel
46.5°
+
André Stray
0
2013

Pandablod kan skydda mot superbakterier
Resistenta bakterier dör av pandans blod

Forskare i Kina har, samtidigt som de försökt hindra pandor från att utrotas, upptäckt att pandornas blod innehåller en antikropp som kan vara effektivt som skydd mot superbakterier och vissa svampbildningar. Antikroppen kallas för cathelicin-AM och ska vara effektiv på att döda vissa bakterie-stammar och svampar som angriper kroppen. Även sådana bakterier som tidigare blivit resistenta mot andra läkemedel under åren som gått. Forskarna ska redan ha tagit fram en syntetisk version av antikroppen genom att avkoda pandans gener. I framtiden så kanske det här kan bli något som botar sjukdomar som vi idag inte har några effektiva läkemedel emot. Tumnagel
47.6°
+
Wille Wilhelmsson
0