m

Inte så stor storleksskillnad på solsystemets regndroppar
Tack vare gravitationen

Populär Astronomi skriver lite om den nya forskningsrapporten "The Physics of Falling Raindrops in Diverse Planetary Atmospheres" där forskare har undersökt hur regndroppar på några av solsystemets planeter och andra himlakroppar ser ut. I rapporten har man kunnat konstatera att storleken på regndropparna inte skiljer sig särskilt mycket i storlek vilket ni kan se i grafiken här nedanför. Det finns en rad faktorer som påverkar regndropparnas storlek, till exempel luftens sammansättning, gravitationen på planetens yta, lufttrycket och lufttemperaturen. Den enskilt största faktorn verkar vara gravitationen och då denna inte skiljer sig jättemycket mellan de planeter där det i teorin skulle kunna falla regndroppar blir inte skillnaden i storlek särskilt stor. Forskningsrapporten verkar mest teoretiskt behandla hur stora regndroppar skulle vara på himlakropparna om det föll regn av vatten över planeterna. På till exempel Titan och Mars är det för kallt för att flytande vatten ska kunna falla som regn där. Däremot tros det kunna regna till exempel metan på Titan medan det har spekulerats om diamantregn på såväl Jupiter som Saturnus. Tumnagel
39.2°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020

NASA skjuter upp resa till Saturnus måne Titan
Dragonfly får vänta ytterligare ett år på att åka till rymden

NASA har meddelat att man kommer att flytta fram sin resa till Saturnus måne Titan med ytterligare ett år och nu kommer resan bli av 2027. Ursprungligen var det tänkt att NASA skulle skicka drönaren Dragonfly till Titan 2025 men detta flyttades sedan fram till 2026. Nu säger dock NASA att "externa faktorer", varav den pågående coronapandemin är en, gör att man måste flytta fram resan till Titan med ytterligare ett år. Dragonfly kommer att bli den först multirotor-drönaren som NASA kommer att flyga med på en annan himlakropp. Drönaren kommer att undersöka ett dussintal platser på Titan och bland annat undersöka om dessa eventuellt skulle kunna gå att bosätta sig på i framtiden. Lori Glaze, som är chef för NASA:S Planetary Science Division, säger vidare om det kommande uppdraget: "NASA has the utmost confidence in the Dragonfly team to deliver a successful mission that conducts compelling science. Dragonfly will significantly increase our understanding of this richly organic world and help answer key astrobiology questions in our search to understand the processes that supported the development of life on Earth." Dragonflys uppdrag på Titan är tänkt att pågå i minst nio år. Tumnagel
35.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu är det dags för Astronomins dag och natt igen
Följ rymddagen live här

I morgon, lördag 26 september, är det återigen dags för den årligt återkommande rymddagen "Astronomins dag och natt". Under dagen kommer det fokuseras på olika rymdrelaterade grejer på en lång rad platser runt i Sverige. Här i Stockholm kommer till exempel Tekniska Museet få besök av Institutet för Rymdfysik, IRF, som kommer att visa upp en del av de instrument som används inom rymdforskning och som är utvecklade i Sverige. Ni kan läsa mer om morgondagens program på Tekniska Museet här. På grund av pandemin kommer många av morgondagens tillställningar ute i landet visas online vilket ger de som inte kan vara på plats möjlighet att kolla in det på distans. Ni hittar hela programmet samt i vilka städer Astronomins dag och natt arrangeras här. Det går även att följa en sändning med både förinspelade inslag och livesändningar på länken nedan eller här ovanför. Tumnagel
39.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

NASA och Caltech tar fram drönare som skjuts upp i luften
När man vill få upp drönare i luften snabbt

Den amerikanska rymdmyndigheten NASA har tillsammans universitetet Caltech utvecklat ett system med vilket man kan skjuta upp drönare i luften på liknande sätt som man avfyrar missiler. Systemet kallas för SQUID vilket står för Streamlined Quick Unfolding Investigation Drone. Drönaren ser i sitt ursprungstillstånd ut som en liten granat men när den skjutits ut i luften veckas fyra stycken rotor-armar ut och drönaren kan då fortsätta flyga för egen maskin. Tanken bakom SQUID är att det ska kunna användas när det till exempel blåser för mycket för att drönare ska kunna lyfta på traditionellt vis. Systemet skulle även kunna användas om man vill få upp en drönare i luften i stora folkmassor eller, som synes i klippet ovan, från ett fordon. NASA och Caltech verkar dock primärt ha utvecklat SQUID-systemet för att det ska kunna användas när vi skickar rymdfarkoster till ställen som till exempel Mars och Saturnus största måne Titan. Därför har de båda nu börjat utveckla en version av SQUID som skulle kunna användas med större drönare än de som syns i exemplet nedan. Tumnagel
44.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer har hittat 20 nya månar runt Saturnus
Har nu flest antal månar i solsystemet

Ett amerikanskt forskarlag meddelade igår att man den senaste tiden har hittat hela 20 stycken nya månar runt solsystemets vackraste planet, åtminstone på avstånd, Saturnus. Det innebär att vi nu känner till 82 stycken månar som cirklar runt Saturnus vilket gör att planeten nu tar över titeln som den månrikaste planeten i vårt solsystem från Jupiter, en planet som med sina 79 stycken månar fram tills nu har kunnat glida runt med ledartröjan i vårt solsystem. Månletaren Scott Sheppard från Carnegie Institution for Science var inblandad i upptäckten av Saturnus nya månar och han var även iblandad i när man hittade tolv nya månar runt Jupiter förra året. Han säger till Gizmodo: "Finding new moons of the planets is hard because they are generally very faint and thus hard to track year to year in order to get reliable orbits for them. I have been using some of the largest telescopes in the world to find the new moons and an updated computer algorithm to link the new discoveries year to year, allowing us to officially determine they are orbiting Saturn and thus are new moons of Saturn." Saturnus nya månar är väldigt små och har en storlek på 3 - 4 kilometer i diameter. Det kan jämföras med vår egen måne som har en diameter på nästan 3500 kilometer. Som synes på illustrationen här nedanför så roterar tre av de nyupptäckta månarna åt samma håll som Saturnus medan de övriga 17 månarna roterar i motsatt riktning. I klippet nedan snackas det lite mer om Saturnus nyupptäckta månar. Skulle du vara intresserad av att namnge någon av de nyupptäckta månarna så arrangerar Carnegie Science en tävling där man kan göra det här. Tumnagel
40.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA visar upp robotlösningen Shapeshifter
Samarbetande robotar som tar sig fram typ överallt

Här kan ni kolla in ett rätt ballt robotkoncept från NASA där man har en vision om att modulära robotar genom samarbete ska kunna ta sig fram i de flesta miljöer, oavsett om det är på land, på vatten, under vatten eller i luften. NASA kallar sin skapelse för "Shapeshifter" och tanken är att den ska kunna fungera både som drönare, båt, ubåt och ett traditionellt markfordon. Shapeshifter har tagits fram som ett koncept under NASAs Innovative Advanced Concepts (NIAC) vilket är initiativ där man uppmanar forskare att komma på nya lösningar för hur vi ska kunna utforska avlägsna världar som till exempel Mars och Saturnus största måne Titan. När det gäller att eventuellt använda Shapeshifter-robotar för att framtida uppdrag på Titan säger robotforskaren Ali Agha från NASAs Jet Propulsion Lab: "We have very limited information about the composition of the surface. Rocky terrain, methane lakes, cryovolcanoes—we potentially have all of these, but we don’t know for certain. So we thought about how to create a system that is versatile and capable of traversing different types of terrain but also compact enough to launch on a rocket." Shapeshifter är som sags ett koncept men det verkar som om NASA nu kommer att satsa på att realisera detta. Huruvida vi någonsin får se Shapeshifter-robotar lämna jorden på väg mot andra världar återstår dock att se. I videoklippet här nedanför kan ni kolla in lite närmare hur det hela är tänkt att fungera. Tumnagel
39.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer hittar vattenångor runt en jordliknande planet
Första gången man gör det

Astronomer på Research on Exoplanets på kanadensiska Université de Montréal har publicerat en forskningrapport där man säger att man med hjälp av information från Kepler-teleskopet hittat vattenångor runt en jordliknande planet. Vattenångor är förhållandevis vanligt runt gasplaneter som till exempel Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus medan det är extremt ovanligt att hitta på jordliknande planeter som vår egen. Planeten där man nu har hittat vattenångor har fått benämningen K2-18b och den ska ha en massa som motsvarar åtta till nio gånger jordens och även ligga i den så kallade Guldlockzonen, ett avstånd från sin stjärna som varken är för långt eller för kort för att planeten ska kunna hysa liv som vi känner till det. Det här är första gången astronomer hittar vattenångor på en jordliknande planet i universum men vi kommer sannolikt inte att flytta dit i framtiden. Skulle vi väl lyckas ta oss dit, K2-18b ligger cirka 111 ljusår från jorden, så skulle vi sannolikt krossas av det atmosfäriska trycket som råder på planetens yta. Tumnagel
51.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA ska skicka en drönare till Saturnus måne Titan
Ska leta efter liv där

NASA meddelade igår att man kommer att skicka drönaren "Dragonfly" till Saturnus Måne Titan i framtiden som en del av deras "New Frontiers Program". Tanken är att drönaren ska skjutas upp från jorden 2026 och då förhoppningsvis kunna landa på Titan 2034. Väl där är planen att Dragonfly ska besöka ett dussintal platser på månen där den ska leta efter kemiska processer som liknar dem som skett på jorden. Saturnus måne Titan är en isbeklädd himlakropp som sägs ha liknande förhållanden som rådde på jorden för cirka fyra miljarder år sedan. Under Titans istäcke tror forskare att det finnas oceaner av vatten där det eventuellt skulle kunna finnas någon slags liv. Elizabeth Turtle som är planetforskare på amerikanska Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory (APL) säger: "We know Titan has all of the ingredients necessary for life. How far does chemistry get in an environment that has all of the ingredients sitting there? Titan has been doing chemistry experiments for hundreds of millions, if not billions, of years. And what we want to do is go pick up the results of those experiments.Our habitable world has so many different environments that can support life. So it’s important to be able to look at this broadly." Dragonfly kommer att vara försedd med åtta rotorer och drivas av kärnkraft. Ombord på drönaren kommer det att finnas en mängd sensorer och instrument som bland annat ska kunna upptäcka eventuella komplexa organiska och biologiska signaturer på Titan. Tumnagel
42.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Saturnus ringar håller på och försvinna
Kan vara borta om 100 miljoner år enligt NASA

Forskare på NASA publicerade igår en rapport där man uppger att planeten Saturnus ringar försvinner i en hastighet som man beskriver som ett "worst case scenario". Forskarnas rapport bekräftar att Saturnus ringar försvinner i den maximala omfattningen som Voyager 1 och Voyager 2 uppskattade det till när de passerade planeten 1980 och 1981. Orsaken till att ringarna försvinner är att planetens gravitation drar partiklar från ringarna mot Saturnus yta. Fortsätter Saturnus ringar att försvinna i den här hastigheten så tror forskarna att de kan ha försvunnit helt om cirka 100 miljoner år. Här ovan kan ni kolla in en animation på hur man tror att det kan komma att gå till. Saturnus ringar består mestadels av is och sten som har storlekar från ett sandkorn upp till husstorlek. Exakt hur och när ringarna har uppstått runt Saturnus vet inte forskarna ännu. Tumnagel
36.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu har Voyager 2 nått den interstellära rymden
Hakar på tvillingbrorsan Voyager 1

NASA har meddelat att deras rymdfarkost Voyager 2 nu har nått den interstellära rymden vilket gör farkosten till det andra jordtillverkade föremålet som gör det. Den första jordtillverkade rymdfarkosten som lämnade vårt solsystem var Voyager 2:s tvillingfarkost Voyager 1 som lämnade solsystemets heliosfär 2012. Voyager 2 skickades upp till rymden 1977, 16 dagar före Voyager 1, och tanken var att dess uppdrag skulle vara i fem år men både Voyager 1 och Voyager 2 fortsätter nu oförtrutet sina resor genom universum. Ed Stone som arbetar med Voyager-projektet på NASA säger i en kommentar: "This is a very exciting time again in Voyager’s 41-year journey, so far, of exploring the planets and now the heliosphere and entering interstellar space." När NASA sköt upp Voyager-farkosterna till rymden var tanken att de skulle studera gasjättarna Jupiter och Saturnus men då de båda farkosterna var klara med det så började de även studera Uranus och Neptunus, de två jätteplaneterna i slutet av vårt solsystem. Även om Voyager-farkosterna nu befinner sig i den interstellära rymden så har inte NASA tänkt att överge sina farkoster, tvärtom, Nicola Fox som är chef för NASA:s heliofysik-avdelning säger: "I often get asked, ‘So, is this it for Voyager? You’ve crossed out of the heliopause. Is it done? Are we finished?’ Absolutely not. This is really, for me, the beginning of a new era of heliophysics science. We are fortunate enough to have two very brave sentinels that have left our heliosphere and are out truly looking at the other side of the boundary." Tumnagel
47.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
Nästa sida