m

Stenmården anses nu vara etablerad i Sverige
Mårddjurs-ras som gillar att tugga sönder saker

TT rapporterar att skogsmårdens släkting stenmården nu kan anses vara etablerad i Sverige. Detta är något som en del fasar inför då stenmården tidigare har orsakar skador för miljardtals kronor i Europa. TT skriver att stenmården tuggar i sig allt från kablar till isolering i bilar och hus. Att stenmården funnits i ett litet antal i södra Sverige har sedan tidigare varit känt. Att rasen nu kan anses ha etablerat sig i Sverige är något som studenter på Högskolan Kristianstad uppger efter att ha studerat DNA-analyser från döda stenmårdar i Sverige. Karin Wetterberg, student på Biologprogrammet vid Högskolan Kristianstad, säger i pressmeddelandet. "Resultaten visade ingen genetisk skillnad mellan de fyra kadavrens mitokondrie-dna. Detta innebär att de alla fyra härstammar från en gemensam anmoder och således är släkt. Exakt hur de är släkt ser vi inte men de härstammar från minst två olika kullar. Därmed har föryngring skett i området och arten är etablerad." Stenmården påminner om skogsmården men har en något längre svans, ett längre avsmalnat huvud och mindre, mer avrundade öron som också sitter bredare isär skriver Wikipedia. Dess nos är ljus persikofärgad eller gråaktig till skillnad från skogsmårdens som är svart eller gråsvart Tumnagel
28.2°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020

Nobelpriset i kemi går till gensaxen
Går för ovanlighetens skull till två kvinnor

Årets Nobelpris i Kemi går till de båda forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade "gensaxen" CRISPR/Cas9. Emmanuelle Charpentier upptäckte 2011 den okända molekylen tracrRNA när hon studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som har orsakat mänskligheten stor skada. Hennes kartläggningar visade att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA. Samma år slog hon sig samman med RNA-experten Jennifer A. Doudna och de båda kunde tillsammans 2012 visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande: Kungliga Vetenskapsakademien skriver vidare om upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9: "Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och drömmen om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar håller på att bli sann. Gensaxen har tagit livsvetenskaperna in i en ny era och den gör på många vis mänskligheten den största nytta." Tumnagel
68.7°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Snubbe hade 45 skallerormar under sitt hus
Det lät ju mindre trevligt

Här kan ni kolla in vad som mötte skadedjursbekämpare när de begav sig hem till en man i den amerikanska delstaten Texas för att ta hand om "några ormar" under hans hus. Mannen som äger huset upptäckte några av dem när han skulle greja med sin kabeltv-anslutning och ringde då upp ett företag som specialiserat sig på att ta hand om ormproblem och de åkte då och hälsade på mannen. Enligt företaget Big Country Snake Removal, som postade videon ovan på Facebook, så hade mannen 45 stycken skallerormar under sitt hus varav den längsta ska ha varit närmare 170 centimeter lång. Det ska ha tagit flera timmar att rensa bort ormarna från mannens hus och ni kan kolla in lite av arbetet i den 18 minuter långa videon ovan. Föredrar ni en 2 minuter lång supercut-version av det hela så hittas det här nedanför. Tumnagel
40.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Forskare tar fram robot som ska jaga drakfiskar
Så att dessa inte förstör världens korallrev

Forskare på amerikanska Worcester Polytechnic Institute (WPI) har utvecklat en autonom robot som ska kunna jaga drakfiskar vid världens korallrev. Drakfisken har inga naturliga fiender i Atlanten och Karibiska havet vilket har lett till att den har förstört korallrev och annat marint ekosystem där. Fisken är både giftig och räknas som ett skadedjur men enligt vissa ska den vara fantastisk god att äta. Roboten som forskarna på WPI har utvecklat behöver inte vara kopplad med hjälp av kabel till någon farkost på ytan vilket gör att det är mindre risk att roboten själv förstör de känsliga korallreven. Roboten har datorsyn och blivit tränad på att upptäcka drakfiskar genom att ha studerat tusentals bilder på hur dessa ser ut. Om roboten upptäcker en drakfisk är tanken att roboten ska eliminera den genom att döda den med sina inbyggda spjut. Den autonoma roboten är fortfarande under utveckling och nu ska man utveckla ett navigationssystem till roboten så att den ska ha möjlighet att veta vilka områden den redan befunnit sig i. Tumnagel
42.2°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Guardian LF1 är en robot som fångar drakfiskar
Fixar mat och räddar korallrev samtidigt

Guardian LF1 är en robot från företaget Robots In Service of the Environment (RSE) som är designad för att kunna navigera sig fram i vatten och suga upp drakfiskar. Drakfiskar har inga naturliga fiender i Atlanten och Karibiska havet vilket har lett till att den har förstört korallrev och annat marint ekosystem där. Fisken är både giftig och räknas som ett skadedjur men enligt vissa ska den vara fantastisk god att äta. Guardian LF1 är än så länge i ett tidigt skede av sin utveckling men den ska för tillfället kunna suga upp tio stycken drakfiskar i sin behållare och sedan återvända till ytan för att tömma sin tubformade tank. Företaget RSE grundare sitter även i styrelsen för robotföretaget iRobot och han säger till nyhetsbyrån Reuters: "On reefs where sport divers are actively diving with harpoons to try and control the lionfish, they actually do a pretty good job. But thatx27s a very small percentage of the ocean ... We needed something far more flexible that could go far deeper, longer." Tumnagel
43.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Tvättbjörnar lattjar loss
Gillar såpbubblor

Tvättbjörnar betraktas allmänt som skadedjur och kan väl i mångt och mycket jämföras med råttor. De är dock rätt så söta att titta på ibland vilka de här två såpbubble-älskande tvättbjörnar kan illustrera. De båda tama tvättbjörnarna kallas för "Fury" och "Funny". De har även ett instagram-konto som man kan följa här om intresse finnes. Tumnagel
37.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2016

Nya Zeeland ska utrota alla råttor
Planerar att vara klara med detta till 2050

Nya Zeeland har dragit igång ett program där man planerar att utrota samtliga landets råttor, hermeliner och pungråttor fram till år 2050. Anledningen till detta är att dessa djur inte är endemiska för landet och man uppskattar att dessa djur dödar runt 25 miljoner av landets fåglar varje år och orsakar skador för den Nya Zeeländska ekonomin för 3,3 miljarder NZ-dollar, motsvarande nästan 20 miljarder kronor, varje år. Nya Zeelands premiärminister John Key säger om utrotningsprogrammet: "Our ambition is that by 2050 every single part of New Zealand will be completely free of rats, stoats and possums. This is the most ambitious conservation project attempted anywhere in the world, but we believe if we all work together as a country we can achieve it." För att utrota alla skadedjuren kommer man bland annat att använda sig av gift och fällor. Tumnagel
53.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2013

Trailer för Big Ass Spider
Eight Legged Freaks?

En trailer för monsterfilmen Big Ass Spider med Greg Grunberg som faktiskt förberedde för rollen genom att följa med riktiga skadedjursbekämpare. Tumnagel
36.1°
+
Frode Wikesjö
0
2009

Gräsklippar-robot för golfbanor
Om du har en STOR gräsmatta

Har du en golfbana eller en riktigt stor gräsmatta så är nog RG3 (Robotic Greens Mower 3) från företaget Precise Path antagligen något du ska önska dig i julklapp. Roboten väger cirka 300 kilo och drivs av en elmotor vars batteritid ligger på cirka tre timmar. Den rör sig framåt med en hastighet på cirka sex kilometer i timmen. Företaget utvecklar även tilläggsmoduler som bland annat ska kunna kratta bunkrar och leta upp träd som är angripna av skadedjur och bespruta dessa. Pris i butik ligger på cirka 30 000 dollar. Tumnagel
37.3°
+
Wille Wilhelmsson
0