m

Parker Solar Probe fotar Venus
Ny bild på vår grannplanet från NASA:s soljagare

NASA:s soljagare Parker Solar Probe kommer att göra några förbiflygningar av Venus under sin observationsresa av solen. Under en av dessa fotograferade farkostens instrument Wide-field Imager for Parker Solar Probe (WISPR) bilden ni kan kolla in ovan. Bilden av Venus fotograferades 11 juli förra året när Parker Solar Probe befann sig på ett avstånd av 12.380 km från planetens yta. Det som ser ut som ljusstreck är kosmisk strålning som WISPR kan fånga på bild. Den lite mörkare delen av fotografiet ungefär i mitten av Venus är ett område som kallas för Aphrodite Terra vilket är Venus största område av högland, ett område som inte är riktigt lika varmt som resten av planeten. Medeltemperaturen på Venus yta ligger vanligtvis på 450 grader. Förra månaden gjorde Parker Solar Probe sin fjärde förbiflygning av Venus. Då gjorde den detta på ett avstånd på 2385 kilometer från Venus vilket kanske innebär att vi snart kanske kan få se fler spännande bilder på Venus. Parker Solar Probe lämnade jorden 2018 och dess huvuduppdrag är att studera solens corona och solvindar. Dess uppdrag förväntas hålla på till 2025 och när den är som närmast solen kommer den att passera denna på ett avstånd av cirka 6,9 miljoner kilometer. Solens yttemperatur ligger på runt 5500 grader. Här nedanför kan ni kolla in ett videoklipp där Russell Howard som ledde arbetet med utveckligen av Parker Solar Probes WISPR-instrumet snackar lite mer om detta. Tumnagel
40.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020

Solar Orbiter har skickat hem sina första bilder på solen
Där syns bland annat tidigare okända "lägereldar"

ESA:s och NASA:s soljagare Solar Orbiter har nu levererat en första omgång av data från sina observationer av solen. På bilderna som sonden skickat hem syns bland annat ett nytt fenomen som forskarna gett namnet "lägereldar" (camp fires). Bilderna som syns här fotograferades när Solar Orbiter befann sig på ett avstånd av 77 miljoner kilometer från solen. Så nära har aldrig någon fotograferat solen tidigare. Efter att ha studerat bilderna så meddelade ESA att man hittat det nya sol-fenomenet "camp fires" vilket aldrig tidigare fotograferats. David Berghmans från belgiska Royal Observatory säger om dessa "lägereldar": "The campfires are little relatives of the solar flares that we can observe from Earth, million or billion times smaller. The Sun might look quiet at the first glance, but when we look in detail, we can see those miniature flares everywhere we look." Huruvida lägereldarna bara är minimala versioner av traditonella solstormar eller om de uppstår på grund av någon annan mekanism i solen vet forskarna än så länge inte. Det spekuleras dock redan om att lägereldarna kan vara en av krafterna som hettar upp solens så kallade corona, området i solens atmosfär som är betydligt mycket hetare än ytan på solen. Frédéric Auchère, från franska Institut dx27Astrophysique Spatiale (IAS), säger: "These campfires are totally insignificant each by themselves, but summing up their effect all over the Sun, they might be the dominant contribution to the heating of the solar corona." På bilderna här nedanför kan ni kolla in hur "lägereldarna" på solens yta ser ut. De kommande två åren ska Solar Orbiter fortsätta sin resa mot solen och som närmast kommer den att befinna sig 42 miljoner kilometer från solen. Då lär vi sannolikt få reda på ännu mer om "lägereldarna" och andra mysterier om vår stjärna. Tumnagel
49.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu är Solar Orbiter på väg till solen
Europas soljagare ska kolla in vår stjärna lite närmare

Inatt svensk tid lyfte ESA:s farkost Solar Orbiter (SolO) från jorden och tanken är att den ska undersöka vår stjärna lite närmare de kommande åren. SolO är ett framtagen av den europeiska rymdmyndigheten ESA i samarbete med sin amerikanska motsvarighet NASA och tanken är att farkosten ska observera olika egenskaper hos solen och hur dessa påverkar vårt solsystem. Farkostens kameror och sensorer kommer bland annat att ta sig en närmare titt på hur solvindar fungerar och solens aktivitet vid dess båda poler. SolO:s huvuduppgift är att försöka ta reda på hur solen skapar och kontrollerar den så kallade heliosfären, den stora "bubbla" som omger vårt solsystem. Resan till solen förväntas ta cirka 3,5 år och som närmast kommer SolO att flyga förbi solen på ett avstånd av 42 miljoner kilometer. Sammanlagt har SolO kostat cirka 1,5 miljarder euro att utveckla varav ESA:s stått för större delen av kostnaden. Hoppar ni fram till 29:e minuten i klippet nedan kan ni kolla in hur det såg ut när SolO lyfte mot solen med hjälp av en av United Launch Alliances Atlas V-raketer. Tumnagel
40.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

NASA:s soljagare börjar få det hett om öronen
Parker Solar Probe har kollat in vår stjärna lite närmare

Det har nu snart gått ett och halvt år sedan NASA:s soljagare Parker Solar Probe lämnade jorden. Sedan dess har farkosten tagit sig till ett avstånd av cirka 24 miljoner kilometer till solen, något som farkosten är först med att klara av. Sedan Parker Solar Probe anlände till solen har den tagit tre varv runt denna och samlat in data som nu NASA har sammanställt i en första rapport. Parker Solar Probes huvuduppdrag på solen är att att försöka fastställa varför solens atmosfär, den så kallade koronan, är tre gånger varmare än ytan på solen. Farkosten kommer även att undersöka solvindar och hur dessa eventuellt kan påverka jorden. I rapporten framkommer att forskare redan har hittat märkliga solvindar som ska ha varit så kraftiga så att magnetfälts poler bytte plats skriver nyhetsbyrån Reuters. Justin Kasper som har studerat data från Parker Solar Probe säger om dessa solvindar: "We’re finding these discrete, powerful waves that wash over the spacecraft, kind of like rogue waves in an ocean. They carry a tremendous amount of energy. This will dramatically change our theories for how the corona and solar wind are being heated". Lite andra upptäckter som NASA gjort med data från Parker Solar Probe kan ni kolla in i klippet ovan. Framöver kommer farkosten att lägga sig i en omloppsbana som ligger ännu närmare jorden. Som närmast kommer Parker Solar Probe att vara cirka 6 miljoner kilometer från solens yta. Det är sju gånger närmare än någon rymdfarkost kommit solen tidigare utan att brinna upp. När farkosten närmar sig solen kommer den att utsättas för temperaturer på cirka 1370 grader men tack vare farkostens konstruktion kommer instrumenten ombord hålla en temperatur på 29 grader. Eller ja, man hoppas att det blir så i alla fall. Hur det hela kommer att fungera återstår att se. Tumnagel
46.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Ny rekordhållare i människotillverkad farkost närmast solen
Solar Parker Probe börjar närma sig vår stjärna

NASA har meddelat att deras soljagare Parker Solar Probe nu är det människotillverkade föremål som tagit sig närmast solen någonsin. Det var igår som farkosten passerade det tidigare rekordet på 42,7 miljoner kilometer från solens yta vilket den tyska farkosten Helios 2 satte 1978. NASA:s projektledare Andy Driesman kommenterar bedriften: "It’s been just 78 days since Parker Solar Probe launched, and we’ve now come closer to our star than any other spacecraft in history. It’s a proud moment for the team, though we remain focused on our first solar encounter, which begins on Oct. 31." Parker Solar Probes huvuduppdrag när den närmar sig solen kommer att bli att försöka fastställa varför solens atmosfär, den så kallade koronan, är tre gånger varmare än ytan på solen. Farkosten kommer även att undersöka solvindar och hur dessa eventuellt kan påverka jorden. 2024 tror man Parker Solar Probe kommer att vara som närmast solen och då kommer den att befinna sig cirka 6,2 miljoner kilometer från solens yta. Hela uppdraget förväntas pågå fram till 2025 och då kommer farkosten ha passerat solen ett dussintals gånger. Tumnagel
41.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Dr. Parker kollar in när "hans" rymdfarkost lyfter mot solen
Pokerface galore

Här kan ni kolla in när Dr. Eugene Parker kollar in när Parker Solar Probe påbörjade sin resa mot solen i söndags. Farkosten har fått sitt namn efter den amerikanska astrofysikern som vid det här laget har hunnit bli 91 år gammal. Eugene Parker forskade om solen i flera decennium och på 50-talet utvecklade han bland annat teorier om överljuds-solvindar. Han har även forskat mycket om varför solens corona är varmare än solens yta och det är bland annat det Parker Solar Probe ska undersöka. Farkosten kommer även att undersöka solvindar och hur dessa skulle kunna påverka jorden. 2017 döpte NASA om sin soljagare "Solar Probe Plus" till "Parker Solar Probe" som en hyllning till forskaren. Det var första gången någonsin som NASA döpte en rymdfarkost efter en ännu levande person. Tumnagel
42.8°
+
Wille Wilhelmsson
0