m
Innehåller annonslänkar
Dagens deal, utvald av Feber!
Tisdagens bästa på Black Week!

NASA släpper nya affischer och soundtrack inför Halloween
Skräckfyllda grejer från vårt universum

Inför Halloween har NASA släppt lite nya affischer med skräcktema samt ett soundtrack där det spelas upp lite skräckinjagande ljud från vårt solsystem. De nya affischerna är designade för att påminna om klassiska film-affischer. De tre affischerna har teman som är baserade på mörk materia, döende galaxer och en exploderande gamma ray-stråle, teman som NASA verkar anse kan vara lite lagom skräckinjagande i Halloween-tider. Förutom affischerna har NASA även släppt soundtracket "Sinister Sounds of the Solar System" där det spelas upp ljud som NASA spelat in eller konverterat från data som deras olika farkoster och instrument fångat upp från rymden genom åren. De tre nya Halloween-affischerna från NASA går att ladda hem för att sedan skriva ut från NASA:s "skräcksajt" Galaxy of Horror som hittas på länken här nedanför. Soundtracket "Sinister Sounds of the Solar System" hittas inbäddat här nedanför eller borta på SoundCloud här. NASA · Sinister Sounds of the Solar System Tumnagel
44.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Forskare säger sig ha hittat mängder av nya månar runt Jupiter
Solsystemets största planet kanske har mer än 600 månar

De senaste åren har modern teknik gjort att vi upptäckt allt fler månar runt solsystemets största planet Jupiter. I dagsläget har Jupiter 79 officiella månar men nu uppger forskare från kanadensiska University of British Columbia att det finns åtskilliga fler månar i omloppsbana runt Jupiter. Detta är något forskarna har kommit fram till efter att ha studerat fotografier som den fransk-kanadensiska 340-megapixels-kameran MegaPrime på Hawaii fotograferade av Jupiter 2010. I sin undersökningen ska forskarna ha hittat 45 tidigare okända himlakroppar med en diameter på 800 meter eller mer som ligger i omloppsbana runt jätteplaneten. Baserat på detta uppskattar forskarna att det borde finnas runt 600 objekt av den här storleken runt Jupiter. Officiellt kommer dock Jupiter tillsvidare "bara" ha 79 månar. Det krävs ytterligare studier för att någon eller alla av de nyupptäckta objekten ska klassificeras som månar. Edward Ashton är en av forskarna bakom den nya undersökningen om månar runt Jupiter och han säger: "It would be nice to confirm them but there is no way to track them without starting from scratch. However, the tiny moons will certainly be found again by future instruments like the Vera C. Rubin Observatory. They will then be linked back, so our observations will eventually be incorporated." Här nedanför hittas omloppsbanor för de 79 bekräftade månar som vi känner till runt Jupiter idag. Tumnagel
42.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

BepiColombo ska spana efter tecken på liv på Venus
Tar det på vägen till Merkurius

Häromveckan blev det känt att astronomer kan ha hittat förutsättningar för liv på vår grannplanet Venus då man upptäckt gasen fosfin i Venus atmosfär. För att bringa klarhet i detta behövs dock ytterligare observationer vilka helst ska ske på lite närmare håll än via de två jordbaserade teleskop man använde för att hitta tecken på fosfin på Venus. Genom ett lyckligt sammanträffande så har den europeiska rymdmyndigheten ESA och deras japanska motsvarighet JAXA en rymdfarkost som är på väg mot Merkurius och som snart kommer att passera Venus. Det handlar om farkosten BepiColombo som lämnade jorden för två år sedan och som är på väg till Merkurius för att studera solsystemets innersta planet. Innan BepiColombo lägger sig i omloppsbana runt Merkurius måste dock farkosten bromsa ner sin hastighet vilket den kommer att göra genom att flyga förbi Venus två gånger. BepiColombos första förbiflygning runt Venus kommer att ske redan 15 oktober och då kommer farkosten att befinna sig cirka 10.000 kilometer från Venus. Det är oklart om BepiColombos instrument är tillräckligt kraftfulla för att hitta fosfin på Venus redan då och sannolikt är chansen större under farkostens andra förbiflygning. Den kommer att ske i 10 augusti 2021 och då på bara 550 kilometer avstånd från Venus. Någon gång i slutet av 2025 är det tänkt att BepiColombo ska nå sitt slutmål Merkurius. Tumnagel
41.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Hubble fotar nya bilder på Jupiter
Med planetens enorma storm i blickfånget

NASA och ESA:s rymdteleskop Hubble har skickat hem en ny bild från när man fotograferade solsystemets största planet Jupiter i somras vilken ni kan kolla in här ovanför. Bilden fotograferades 25 augusti när Jupiter befann sig 653 miljoner kilometer från jorden. Som synes så framträder den röda fläck där det rasat en enorm storm i flera hundra år tydligt. Stormen avtar och frisknar till med jämna mellanrum och ska nu ha en diameter på 12.800 kilometer. Det innebär att stormen är så stor att den skulle täcka in hela jorden om den skedde här på vår egen planet. Annat noterbart på Hubbles nya bild på Jupiter är planetens ena måne Europa som syns ute till vänster i bild. Det uppstod även en ny storm på Jupiter i somras och denna syns som vita "moln" på vänstersidan på Jupiters norra halvklot på bilden ovan. Hubble fotade även Jupiter med ultraviolett och nästan infrarött ljus 25 augusti. Ni kan kolla in den bilden här nedanför och NASA skriver om den: "This complements Hubble’s visible-light pictures that show the ever-changing cloud patterns. In this photo, the parts of Jupiter’s atmosphere that are at higher altitude, especially over the poles, look red from atmospheric particles absorbing ultraviolet light." Här nedan hittas även ett videoklipp där NASA och ESA har kombinerat de båda nysläppta bilderna på Jupiter. Tumnagel
47.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Rymdskepp skulle kunna nå Proxima Centauri på 185 år
Kommer ultralätta materialet aerografit ta oss till vår grannstjärna?

Forskare på tyska Max Planck Institute for Solar System Research uppger att det skulle gå att bygga ett rymdskepp i det ultralätta materialet aerografit, ett rymdskepp som skulle kunna nå vår närmaste grannstjärna Proxima Centauri på bara 185 år. Som jämförelse kan nämnas att Voyager, som nu lämnat vårt solsystem och färdas med en hastighet på 17 km/sekunden, skulle behöva 73.000 år för att nå Proxima Centauri. Tanken är att det ultralätta materialet aerografit, ett material som är 17.000 gånger lättare än aluminium, skulle kunna få fart av vår egen sol för att bege sig mot Proxima Centauri. Rene Heller från Max Planck Institute säger till Newsweek: "We found out that a thin layer of aerographite, with a thickness of about 1 millimeter (0.04 inches), can be pushed to speeds that are sufficiently high to let it escape the solar system. Once it has gained an initial push from the solar radiation pressure, it will simply float through space." Enligt forskarna beräkningar skulle ett skepp i aerografit kunna komma i hastigheter på 6900 km/sek. Det skulle innebära att skeppet skulle kunna ta sig de 4,24 ljusåren mellan solen och Proxima Centauri på 185 år. Vidare sägs det att en prototyp till en sådan här raket skulle kosta 1 miljon dollar att utveckla. Att sedan rymdsätta uppdraget skulle kosta ytterligare 10 miljoner dollar, något som låter som småpengar när vi vanligtvis pratar om sådana här projekt. Här ovanför hittas ett klipp om Alpha Centauri, stjärnsystemet där Proxima Centauri är en av tre stjärnor. Tumnagel
48.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA undersöker system som ska bevaka interstellära föremål
Satelliter ska jaga ikapp asteroider som kommer in i vårt solsystem

NASA har gett forskare på MIT i uppdrag att undersöka möjligheten att bygga upp en ring av satelliter i rymden vilka skulle kunna bevaka, förfölja och observera interstellära objekt som kommer in i vårt solsystem. Det händer då och då att interstellära objekt på väg mot okända destinationer passerar genom vårt solsystem och tanken är att systemet skulle kunna hjälpa forskare på jorden att bättre analysera och undersöka dessa. Satelliterna i systemet är tänkta att ligga vilande i en ring runt solen och när ett interstellärt objekt upptäckts ska den satellit som anses ligga bäst till aktiveras. Denna ska därefter jaga efter det upptäckta föremålet för att studera detta. Det föreslås även att satelliten skulle kunna lägga en mindre satellit i omloppsbana runt det interstellära föremålet som skulle kunna följa med objektet på sin fortsatta resa även när det väl lämnar vårt eget solsystem. NASA har beviljat bidrag till MIT:s Department of Aeronautics and Astronautics (AeroAstro) för en så kallad fas 1-studie i deras NIAC-program (NASA Innovative Advanced Concepts). Det innebär dock inte att det på något sätt kommer att byggas utan bara att man ska studera möjligheterna till att eventuellt bygga upp ett sådant system i framtiden. Här ovan syns en illustration på den interstellära asteroiden Oumuamua som passerade igenom vårt solsystem 2017 - 2019. Här nedan hittas en skiss på hur MIT:s system för att övervaka interstellära objekt skulle kunna se ut. I de inlänkade artiklarna nedan hittas några andra NIAC-koncept som NASA undersökt de senaste åren. Tumnagel
41.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer hittar svart hål i närheten av jorden
HR 6819 ligger bara en sisådär 1000 ljusår härifrån

Astronomer på European Southern Observatory i Chile har upptäckt vad som tror ska vara det svarta hål som befinner sig närmast vårt eget solsystem. Det handlar om ett svart hål som ska ha 4,2 vår egens sols massa och det ligger cirka 1000 ljusår härifrån. Det svarta hålet ingår i ett stjärnsystem som består av ytterligare två stjärnor som har fått beteckningen HR 6819. På illustrationen ovan kan ni kolla in de båda stjärnorna och deras omloppsbanor som färgats blåa medan det svarta hålets omloppsbana syns i rött. Det nyupptäckta svarta hålet får dock betraktas som en dvärg i jämförelse med det stora massiva svarta hål som finns i centrum av vår galax Vintergatan. Det ligger cirka 26.000 ljusår härifrån och uppskattas ha en massa motsvarande cirka 4 miljoner solar. I dagsläget har vi bara hittat ett dussintal svarta hål i Vintergatan men astronomer tror att det kan finnas miljoner, kanske miljarder, som vi än så länge inte har observerat. Det är antagligen ingen omöjlighet givet att det finns mellan 100 till 400 miljarder stjärnor i Vintergatan och att svarta hål uppstår när vissa stjärnor dör. I klippet nedan zoomar ESO in på HR 6819. Tumnagel
42.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Seti@Home lägger ner efter 21 år
Vi får inte hjälpa till med att leta utomjordingar

Sedan 21 år tillbaka har PC-användare kunnat bidra med sin oanvända datorkraft för att leta efter liv utanför vårt solsystem med hjälp av programmet Seti@Home. UC Berkeley, som ligger bakom projektet, har meddelat att från och med 31 mars kommer projektet att läggas ner. Nedläggningen kommer ske av två anledningar och gänget skriver kort och gott detta: 1) Scientifically, wex27re at the point of diminishing returns; basically, wex27ve analyzed all the data we need for now. 2) Itx27s a lot of work for us to manage the distributed processing of data. We need to focus on completing the back-end analysis of the results we already have, and writing this up in a scientific journal paper. Seti@Home kommer inte försvinna helt. Hemsidan och forumet kommer fortsätta leva för vidare diskussion. Och om någon kommer på fler användningsområden för Seti@Home kommer gänget börja skicka ut arbete till vilande datorer igen. Tumnagel
34.9°
+
André Stray
0

Jeff Bezos och Elon Musk möts i Star Trek
Rymdgiganterna träffas på en annan planet

Här kommer ett klipp där youtubern "TheFakening" använt sig av AI-tekniken som kallas för "deepfakes" för att ersätta några Star Trek-skådisar med Blue Origins och Amazons grundare Jeff Bezos samt SpaceX och Teslas grundare Elon Musk. De båda herrarna är redan idag iblandade i den nya rymdkapplöpningen och kommer sannolikt att spela betydande roller för vår framtida kolonisering av solsystemet. I klippet har Bezos fått rollen som en talosian som tillfångatagit kapten Christopher Pike som här spelas av Elon Musk. Förhoppningsvis kommer inte Bezos och Musk hamna i riktigt så här allvarliga konfrontationer framöver men om några generationer kanske det inte är helt omöjligt att deras avkommor på ett eller annat sätt har framträdande positioner på olika rymdkolonier runt om i vårt solsystem. Tumnagel
40.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu är Solar Orbiter på väg till solen
Europas soljagare ska kolla in vår stjärna lite närmare

Inatt svensk tid lyfte ESA:s farkost Solar Orbiter (SolO) från jorden och tanken är att den ska undersöka vår stjärna lite närmare de kommande åren. SolO är ett framtagen av den europeiska rymdmyndigheten ESA i samarbete med sin amerikanska motsvarighet NASA och tanken är att farkosten ska observera olika egenskaper hos solen och hur dessa påverkar vårt solsystem. Farkostens kameror och sensorer kommer bland annat att ta sig en närmare titt på hur solvindar fungerar och solens aktivitet vid dess båda poler. SolO:s huvuduppgift är att försöka ta reda på hur solen skapar och kontrollerar den så kallade heliosfären, den stora "bubbla" som omger vårt solsystem. Resan till solen förväntas ta cirka 3,5 år och som närmast kommer SolO att flyga förbi solen på ett avstånd av 42 miljoner kilometer. Sammanlagt har SolO kostat cirka 1,5 miljarder euro att utveckla varav ESA:s stått för större delen av kostnaden. Hoppar ni fram till 29:e minuten i klippet nedan kan ni kolla in hur det såg ut när SolO lyfte mot solen med hjälp av en av United Launch Alliances Atlas V-raketer. Tumnagel
40.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Kurzgesagt snackar stjärnmotorer
Lite förmiddagsnörderi

Om några miljarder år kommer jorden att dö och det finns inte så mycket vi kan göra åt den saken. Eller finns det? Kurzgesagt har släppt en ny video och den här gången handlar det om stjärnmotorer som potentiellt kan öka jordens livslängd med några år genom att helt enkelt flytta på solsystemet. Tumnagel
39.1°
+
André Stray
0

Nu har CHEOPS lämnat jorden
ESA:s nya teleskop ska studera exoplaneter

Tidigare idag lyfte ESA:s senaste teleskop CHEOPS från Arianespace rymdbas i Franska Guyana efter en liten försening, tanken var egentligen att teleskopet skulle lämnat jorden redan igår. Då var det dock något mjukvarufel som gjorde att man fick avbryta raketuppskjutningen bara en timma innan utsatt tid. Idag gick det dock som det var tänkt och nu är CHEOPS (CHaracterising ExOPlanets Satellite) på väg för att lägga sig i omloppsbana cirka 700 kilometer ovanför jorden. När rymdfarkosten väl är på plats kommer dess 30 centimeter stora teleskop börja studera exoplaneter i andra solsystem. Sedan människan upptäckte den första exoplaneten för 24 år sedan har man nu hittat över 4000 stycken sådana. CHEOPS kommer att användas för att studera en del av dessa närmare. Man ska bland annat använda teleskopet för att försöka mäta exoplaneternas densitet, sammansättning och storlek. CHEOPS kommer inte att användas för att hitta nya exoplaneter utan det överlåter man till NASA:s TESS-teleskop som sköts upp till rymden förra året, det kommande James Webb-teleskopet, ett teleskop som planeras att skjutas upp till rymden 2021, samt NASA:s kartläggnings-satellit SPHEREx som kanske skjuts upp till rymden 2023. Tumnagel
42.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

En timme med gameplay från Star Citizen
Från CitizenCon 2949

Denna helg hölls Star Citizen-konventet CitizenCon där utvecklarna bakom evighetsprojektet bland annat visade upp lite mer gameplay från spelet. I klippet får vi se bland annat se nya uppdrag, dynamiskt väder och ett nytt solsystem. Ovan kan man se endast själva gameplay-delen från presentationen men vill man se hela presentationen så hittar du den via länken nedan. Tumnagel
39.7°
+
Frode Wikesjö
0

Japans asteroidjagare vänder hemåt
Hayabusa2 tar med sig del av asteroid till jorden

Idag fick Japans asteroidjagare Hayabusa2 kommandot från jorden att det var dags att lämna asteroiden Ryugu och återvända till jorden. Hayabusa2 har legat i omloppsbana runt Ryugu sedan i juni förra året och japans rymdstyrelse JAXA har även skickat ner sonder för att samla in material från asteroiden två gånger. Materialet som samlats in ska nu transporteras tillbaka till jorden där det kommer att analyseras. Forskarna hoppas bland annat att det insamlade materialet ska ge oss en bättre inblick hur asteroider bildades för cirka fyra miljarder år sedan då vårt solsystem började ta form. Går allt som det ska så kommer Hayabusa2 ha lämnat Ryugus gravitation 18 november och sedan påbörjas en resa mot jorden som kommer att ta över ett år. I december nästa år förväntas rymdfarkosten vara tillbaka på jorden. Hemvändar-bonus nedan. Tumnagel
40.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

Hygiea kan vara solsystemets minsta dvärgplanet
Astronomer föreslår att asteroid får dvärgplanetstatus

Astronomer som har studerat asteroidbältet mellan Mars och Jupiter med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) föreslår nu att asteroiden Hygiea ska klassas som en dvärgplanet. Hygiea är det fjärde största objektet i asteroidbältet efter Ceres, Vesta och Pallas. Utav dessa har redan Ceres klassificerats som en dvärplanet. Huruvida ett objekt klassas som en asteroid eller en dvärgplanet har mycket att göra med himlakroppens form och rotation. Då Hygiea är väldigt klotformad, precis som till exempel Ceres och Pluto, så föreslår nu astronomerna att även Hygiea får dvärgplanetstatus. Skulle så bli fallet så skulle Hygiea, som har en diameter på cirka 430 kilometer, överta platsen som solsystemets minsta dvärgplanet från Ceres. i sin rapport skriver astronomerna bland annat: "By comparing Hygiea’s sphericity with that of other solar system objects, it appears that Hygiea is nearly as spherical as Ceres, opening a possibility for this object to be reclassified as a dwarf planet" Idag har vi fem stycken erkända dvärgplaneter i solsystemet. Förutom Ceres och Pluto så har även Haumea, Makemake och Eris blivit klassificerade som dvärgplaneter. Utav dessa är det bara Ceres som finns i asteroidbältet. De övriga fyra hittas i solsystemets utkanter. Tumnagel
37.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Rymdforskare får Nobelpriset i Fysik
Forskning om fysikalisk kosmologi och exoplaneter får fint pris

Förrförra året gick Nobelpriset i fysik till de forskare som upptäckte och registrerade den första gravitationsvågen och även årets Nobelpris i fysik går till tre rymdforskare. Idag meddelade Kungliga Vetenskapsakademien att året Nobelpris i fysik går till de tre rymdforskarna James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz. Michel Mayor och Didier Queloz upptäckte 1995 den första exoplaneten, det vill säga en planet utanför vårt solsysten, vilket ledde till en "revolution inom astronomin" och idag har det upptäckts över 4000 stycken exoplaneter utanför vårt eget solsystem. James Peebles har forskat om fysikalisk kosmologi och tilldelas priset ”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum". Nobelpriset i fysik kommer att delas ut i Stockholm 10 december vilket även är årsdagen för Alfred Nobels död. Tumnagel
42.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer har hittat 20 nya månar runt Saturnus
Har nu flest antal månar i solsystemet

Ett amerikanskt forskarlag meddelade igår att man den senaste tiden har hittat hela 20 stycken nya månar runt solsystemets vackraste planet, åtminstone på avstånd, Saturnus. Det innebär att vi nu känner till 82 stycken månar som cirklar runt Saturnus vilket gör att planeten nu tar över titeln som den månrikaste planeten i vårt solsystem från Jupiter, en planet som med sina 79 stycken månar fram tills nu har kunnat glida runt med ledartröjan i vårt solsystem. Månletaren Scott Sheppard från Carnegie Institution for Science var inblandad i upptäckten av Saturnus nya månar och han var även iblandad i när man hittade tolv nya månar runt Jupiter förra året. Han säger till Gizmodo: "Finding new moons of the planets is hard because they are generally very faint and thus hard to track year to year in order to get reliable orbits for them. I have been using some of the largest telescopes in the world to find the new moons and an updated computer algorithm to link the new discoveries year to year, allowing us to officially determine they are orbiting Saturn and thus are new moons of Saturn." Saturnus nya månar är väldigt små och har en storlek på 3 - 4 kilometer i diameter. Det kan jämföras med vår egen måne som har en diameter på nästan 3500 kilometer. Som synes på illustrationen här nedanför så roterar tre av de nyupptäckta månarna åt samma håll som Saturnus medan de övriga 17 månarna roterar i motsatt riktning. I klippet nedan snackas det lite mer om Saturnus nyupptäckta månar. Skulle du vara intresserad av att namnge någon av de nyupptäckta månarna så arrangerar Carnegie Science en tävling där man kan göra det här. Tumnagel
40.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Interstellär komet har nu fått ett namn
Säg hej till 2I/Borisov

I somras upptäckte den Krim-baserade astronomen Gennady Borisov ett sällsynt föremål i vårt solsystem som nu har konstaterats vara en komet som är på genomresa genom vårt solsystem. Detta gör kometen till det andra interstellära objektet, alltså något som inte har sitt ursprung i vårt eget solsystem, som någonsin upptäckts. Nu har International Astronomical Union (IAU), organisationen som namnger allt i universum som inte har sitt ursprung på jorden, gett kometen namnet "2I/Borisov". Kometer brukar, till skillnad från till exempel månar och asteroider, ofta namnges efter sin upptäckare precis som har skett i det här fallet. Det första interstellära objektet vi upptäckt i vårt solsystem var asteroiden 1I/’Oumuamua som gled genom vårt solsystem 2017. Tumnagel
37.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Kolla in in en himlakropp som är på besök i vårt solsystem
Här är en bild på kometen C/2019 Q4 (Borisov)

Här kan ni kolla in den första flerfärgsbilden av kometen C/2019 Q4 (Borisov), en himlakropp som tros vara den andra registrerade himlakroppen som är på genomfärd genom vårt solsystem. Kometen upptäcktes 30 augusti i år och kommer att passera förbi Mars och Jupiter för att sedan lämna vårt solsystem någon gång under nästa år. Den kommer att vara som närmast solen 8 december då den kommer att befinna sig cirka 300.000 kilometer från solen. Bilden som synes ovan fotograferades av Gemini Observatory på Hawaii 10 september. Forskarna är i stort sett säkra på att C/2019 Q4 (Borisov) inte hör hemma i vårt solsystem utan bara är på genomresa här. Skulle så visa sig vara fallet så är kometen den andra interstellära besöket som registrerats av astronomer. Det första besöket vi upptäckte var asteroiden som döptes till Oumuamua som susade igenom vårt solsystem 2017. Tumnagel
39.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nyupptäckt komet verkar vara på besök i vårt solsystem
Andra interstellära besöket vi någonsin upptäckt

Ett internationellt forskarlag av astronomer säger nu att kometen C/2019 Q4, även kallad för Borisov efter astronomen Gennady Borisov som upptäckte astronomen 30 augusti i år, inte hör hemma i vårt solsystem och bara ser ut att vara på genomresa här. Som synes på illustrationen nedan, där C/2019 Q4 bana visas i grönt, så har kometen kommit in i vårt solsystem utifrån och ska nu vara på väg mot Mars omloppsbana och passera mellan Mars och Jupiter för att längre fram antagligen lämna vårt solsystem. Kometen tros som närmast passera solen 8 december och den kommer då att befinna sig 300 miljoner kilometer från jorden. C/2019 Q4 är den andra himlakroppen någonsin som astronomer upptäcker som är på genomresa i vårt solsystem. 2017 upptäckte man den första himlakroppen som var på väg en sådan resa och det var den asteroiden som nu kallas för Oumuamua. Den har dock lämnat vårt solsystem sedan länge och lär sannolikt aldrig återkomma hit, något som även borde gälla för C/2019 Q4. Tumnagel
40.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer hittar enormt supermassivt svart hål
10.000 gånger större än det i Vintergatans centrum

Astronomer har publicerat en ny rapport där man beskriver det enorma supermassiva svarta hål man har hittat i galaxen Holmberg 15A i galaxklustret Abell 85. Galaxen Holmberg 15A ligger cirka 700 miljoner ljusår från vårt eget solsystem och det massiva svarta hålet i galaxens mitt uppskattas ha massan av cirka 40 miljarder solar, eller tiotusen gånger massan det svarta hål i vår egen galax Vintergatan har. Forskare är dock eniga om att det här antagligen är långt ifrån det största svarta hålet som finns i universum. Det svarta hålet i kvasaren TON168 uppskattar man ska ha en massa motsvarande 66 miljarder solar. Tumnagel
42.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Forskare vill bygga återvinningsstation i rymden
Gateway Earth skulle även kunna användas som hotell

Ett gäng med forskare har sedan några år tillbaka arbetat på att ta fram en plan för att bygga en återvinningsstation i omloppsbana runt jorden där man ska kunna samla in återanvända material från döda och kasserade satelliter. Man kallar det hela för Gateway Earth och tanken är att man även skulle kunna bygga nya satelliter och andra rymdfarkoster från materialet man återanvänder från de kasserade satelliterna. Man tänker sig även att Gateway Earth skulle kunna användas som hotell för rymdturister och även för mellanlandningar av farkoster från jorden som är på väg till andra platser i vårt solsystem. Runt 2050 tror forskarna i Gateway Earth Development Group (GEDG) att man skulle kunna ha sin kombinerade sopstation och hotell på plats. Då krävs det dock antagligen en hel del pengar och hur det ser ut med finansieringen för ett sådant här jätteprojekt framgår inte. Gateway Earth ska inte förväxlas med rymdstationen Gateway, en rymdstation som NASA, ESA, Rosksomos, JAXA och CSA planerar att bygga, som är tänkt att ligga i omloppsbana runt månen. Den kan ni läsa lite mer om i de inlänkade artiklarna här nedanför. Tumnagel
39.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

LightSail 2 bytte omloppsbana runt jorden med solkraft
Första gången en rymdfarkost gör det

The Planetary Society meddelade igår att deras rymdfarkost LightSail 2 nu har lagt sig i sin nya omloppsbana runt jorden. Den tog sig dit med hjälp av solkraft som fångades upp av farkostens 32 kvadratmeter stora solsegel, ett segel man vecklade ut från farkosten förra veckan. LightSail 2 skickades upp till rymden i slutet av förra månaden och efter den vecklade ut sitt segel har den tagit sig 1,7 kilometer längre ut i rymden till sin nya omloppsbana, en förflyttning som enbart ska ha skett med solkraft. The Planetary Societys ordförande Bill Nye säger i en kommentar: "This idea that you could fly spacecraft — that you could get propulsion in space — on nothing but photons is really surprising. And for me it’s very romantic that you’d be sailing on sunbeams." Solsegel har använts för att driva rymdfarkoster tidigare, bland annat drevs den japanska rymdfarkosten Ikaros av det 2010, men det här ska vara första gången som en rymdfarkost har använt solsegel för att byta omloppsbana runt jorden. The Planetary Society vill framför allt testa om solsegel kan användas för att driva mindre satelliter, något som skulle kunna användas för att skicka en flotta av mindre satelliter till andra solsystem i framtiden. Tumnagel
52.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu har LightSail 2 hissat sitt segel
Ska "segla" jorden runt med solkraft

Planetary Society har meddelat att solseglet på deras rymdfarkost LightSail 2 nu har vecklats ut och att farkosten snart är redo att börja "segla" runt i jordens omloppsbana med hjälp av detta. På bilden ovanför kan ni kolla in hur det såg ut när det 32 kvadratmeter stora seglet vecklades ut från LightSail 2. Planetary Society har haft som målsättning att LightSail 2 ska bli den första rymdfarkosten som kan ligga i omloppsbana runt jorden och som enbart drivs med solljus, något man nu ser ut att vara på god väg att lyckas med. Planetary Societys, och andra som pysslar med den här typen av teknik, långsiktiga målsättning med solsegel är att dessa någon gång i framtiden skulle kunna användas för att skicka rymdfarkoster till andra solsystem i vår galax. Den bortgångne forskare Stephen Hawking och den ryske miljardären Yuri Milner drog till exempel igång projektet Breakthrough Starshot 2016 där man tänkte sig att skicka en flotta med små solsegel-skepp till andra stjärnor, till exempel vår närmsta grannstjärna Alpha Centauri. A perfect day for sailing! Images from the spacecraft confirm the solar sails deployed on 23 June 2019 at 11:47 PDT. Details at https://t.co/FZahKXhJh5 pic.twitter.com/ySyR4zUNJv— Planetary Society (@exploreplanets) July 24, 2019 Tumnagel
42.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Oumuamua var inget utomjordiskt rymdskepp
Det är forskarna nu helt säkra på

Sedan 2017 har forskare runt om i världen sysselsatt sig med att försöka ta reda på vad det cigarrformade objekt som dök upp i vårt solsystem får två år sedan faktiskt är. Det handlar om den lite mystiska himlakroppen Oumuamua som under en kort period passerade genom vårt solsystem på väg mot en okänd destination. Det föreslogs bland annat att det kunde handla om ett utomjordiskt rymdskepp, en teori som hur långsökt den än må vara givetvis måste undersökas då det handlar om vetenskap. Nu uppger dock forskarna att man är helt säkra på att Oumuamua inte är ett utomjordiskt rymdskepp men man har fortsatt lite svårt att klassificera vad det faktiskt är. Astronomen Matthew Knight från University of Maryland som har arbetat med rapporten om Oumuamua säger till nyhetsbyrån Reuters: "Our key finding is that ‘Oumuamua’s properties are consistent with a natural origin, and an alien explanation is unwarranted. Yes, if it made a sudden, unexplainable turn that would certainly have warranted further exploration." Det cirka 800 meter långa Oumuamua klassades först som en asteroid men nu föredrar forskarna att tillsvidare bara kalla det hela för ett objekt. "Objektet" följdes från 14 oktober 2017 till 2 januari 2018 då det inte längre gick att se ens med våra mest kraftfulla teleskop. Sannolikheten att vi någonsin får återse Oumuamua igen torde vara astronomiskt liten. Tumnagel
38.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA:s superteleskop TESS hittar liten exoplanet
Mindre än jorden

NASA meddelade i slutet av förra veckan att deras rymd teleskop TESS (Transiting Exoplanet Survey Satellite) hittat den minsta exoplaneten hittills sedan NASA drog igång teleskopet för snart ett år sedan. Planeten ligger i solsystemet som fått beteckningen L 98-59 vilket ligger cirka 34,6 ljusår från jorden. I solsystemet har man än så länge observerat de tre planeterna L 98-59 b, c och d. L 98-59 b är den planet som ligger närmast solsystemet stjärna och den är 80 procent av jordens storlek medan de två andra planeterna man hittills observerat i L 98-59 är större än jorden. Ingen av de tre planeterna anses vara beboeliga för människor. Inte för att det gör så mycket i dagsläget med tanke på att vi med dagens teknik inte har några som helst möjligheter att ta oss dit. Det här är ett rekord för TESS men inte för NASA. Deras gamla superteleskop Kepler, ett teleskop vi fick säga hejdå till förra året, hittade många exoplaneter som var mindre än månen. Kepler-37B är till exempel inte mycket större än jordens måne. Tumnagel
39.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA återskapar upp Apollo Mission Control
Kontrollcentret som vägledde människan till månen

Den här månaden har det gått 50 år sedan en människa för första gången beträdde månen och det kommer NASA och andra rymdorganisationer uppmärksamma på lite olika sätt. På Johnson Space Center i Houston har NASA bland annat byggt upp en replika av det kontrollcenter från vilket man hade kontakt med Apollo-uppdragens farkoster och deras besättningar. Det ska vara både originalprylar och 3D-utskrivna grejer som visas upp i Apollo Mission Control vilket ni kan kolla in lite närmare i klippet ovan. Den 20 juli 1969 landade Eagle på månen med de två astronauterna Neil Armstong och Buzz Aldrin ombord. Dagen efter, 21 juli, blev Neil Armstrong den första människan någonsin som satte sin fot på en annan himlakropp än jorden. Något som också kanske var starten för människans kolonisering av vårt solsystem och i framtiden kanske även andra planeter och himlakroppar i vår galax. Tumnagel
37.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Så här skulle människan kunna kolonisera hela vår galax
Skulle bara ta runt 90 miljoner år

Att kolonisera andra planeter och till slut kanske hela galaxer är det många filmer som handlar om och något som även NASA verkar tänka en del på. Den amerikanska rymdmyndigheten anordnar bland annat något som man kallar för Global Trajectory Optimization Competition (GTOC X) där frågor som dessa behandlas. Där bjuder man in externa forskare och studenter för att hitta lösningar på rymdresor som kan ligga långt in i framtiden. I den senaste GTOC X skulle deltagarna lösa problemet med hur man skulle kunna kolonisera hela vår galax Vintergatan om cirka 10.000 år. De hypotetiska förutsättningarna för experimentet var någorlunda likvärdiga som idag. Det vill säga det finns inga möjligheter att färdas i ljusets hastighet eller använda så kallade maskhål för att "teleporteras" till andra delar av galaxen. Det skulle dock finnas möjlighet att bygga rymdskepp där människor skulle kunna leva i flera generationer: "The task... is to settle as many of the [100,000] star systems as possible, in as uniform a spatial distribution as possible, while using as little propulsive velocity change as possible. The settlement of the galaxy starts by fanning out from our home star, Sol. Once another star is settled, further settlements can fan out from that star." I simulationen ovan, som är framtagen av Advanced Concepts Team från den europeiska rymdstyrelsen ESA, kan ni se ett scenario för hur människan skulle kunna kolonisera upp till 100.000 av Vintergatans 150 - 250 miljoner solsystem. Koloniseringen skulle starta här ifrån jorden och man skulle skicka ut ett antal moderskepp till solsystem med planeter som ansågs vara beboeliga för människor. När väl dessa planeter koloniserats under två miljoner år så återupprepas processen tills alla beboeliga planeter i Vintergatan skulle vara koloniserade av människor. I den takten så skulle det ta cirka 90 miljoner år att kolonisera Vintergatan. Det kanske låter som rätt lång tid men med tanke på att galaxen skapades för runt 13,5 miljarder år sedan så skulle det ända bara vara 0,67 procent av tiden som Vintergatan existerat. Tumnagel
44.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Forskare hittar den mest jordliknande planeten hittills
Teegarden b ligger bara 12 ljusår härifrån

Människans jakt på jordliknande planeter fortsätter ständigt och nu uppger forskare att man kan ha hittat den mest jordliknande planeten hittills. Det ska handla om en planet som tillsammans med en annan planet och deras stjärna bildar ett solsystem som ligger cirka 12 ljusår härifrån. Stjärnan kallar man för Teegarden och planeterna har fått beteckningarna Teegarden b och Teegarden c. Båda planeterna ska vara lite större än jorden och det tar dem cirkaa 5 respektive 11 dagar att ta ett varv runt sin stjärna. Enligt forskarna ska Teegarden b vara den mest jordliknande planet man hittills hittat bland de exoplaneter man än så länge upptäckt. Det behöver dock inte betyda att planeten är särskilt gästvänlig eller ens möjlig att leva på för varelser från jorden. För att avgöra det behövs ytterligare forskning. Teegardens planeter upptäcktes med hjälp av instrumentet CARMENES som är fäst på teleskopet vid Calar Alto Observatory i Spanien. Det ska observeras att illustrationen ovan ska visa hur långt från sin sol respektive planet finns. Huruvida det finns vatten på Teegarden b och Teegarden c är inget vi än så länge vet något om. Tumnagel
46.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Snart ska LightSail 2 bege sig till rymden
Solsegel-farkosten ska lägga sig omloppsbana runt jorden

För cirka fyra år sedan skrev vi en hel del om konceptet LightSail, en rymdfarkost som med hjälp av segel och solkraft skulle kunna ta sig fram i rymden. Redan 2015 testade man det hela med LightSail 1 och nu börjar Planetary Society förbereda sig för att skicka LightSail 2 till rymden. Astronomer som till exempel Carl Sagan hade redan för årtionden sedan en vision om att färdas i rymden med hjälp av energin som bildas av protoner och strålning från solen. Även den nu bortgångne fysikern Stephen Hawking drömde om "solsegling" och hans projekt Breakthrough Starshot förslog att man skulle använda LightSail-farkoster för att ta sig till vårt grann-solsystem Alpha Centauri. Går allt enligt plan kommer LightSail 2 att skjutas upp till rymden med en av SpaceX Falcon 9-raketer 24 juni. Därefter är det tänkt att farkosten ska lägga sig i omloppsbana runt jorden. Det Planetary Society primärt kommer att testa med LightSail 2 är hur manövrerbar denna är när den väl är uppe i rymden. Tumnagel
43.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
Nästa sida