Gästrecension: Dark Souls 2: Crown of the Ivory King. From Softwares krona på verket.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Gästrecension Dark Souls 2: Crown of the Ivory King

From Softwares krona på verket

From Software hade en hög ribba att komma över efter Artorias of the Abyss släpptes till Dark Souls. De sätter inga nya rekord den här gången, men det är banne mig bra nära.

I den tredje och sista delen av DLC till Dark Souls 2 finner sig spelaren i Eleum Loyce, en länge förfallen borg under attack av bitande kyla och snöstormar. Tillägget imponerar inledningsvis med hur vackert det är. Solen skiner över det snötäckta landskapet där borgen och ett fåtal strukturer sticker upp. Det finns vägar, kistor, dörrar och fiender som döljs av snö och is. Vissa fiender kan gömma sig i hårda vindar och blir osynliga vilket också gäller också bossar. Under spelets gång genomgår borgen en del förändringar. När det händer blir de vägarna och kistorna tillgängliga, men det påverkar också fienderna. Likt tidigare tillägg märks det tydligt hur mycket ansträngning som har lagts på att skapa nya miljöer och även om det påminner om The Painted World från Dark Souls, har Eleum Loyce en egen identitet särskild från huvudberättelsen ur Dark Souls 2.
Det finns många nya fiender att bemästra, men det finns också re-skins ur originalspelet där de har färgat om modeller, eller ritat en ny modell med återanvända animationer. Återvinningen blir bara mer tydlig när övriga fiendedesignen inte är speciellt nytänkande. Bossarna är kluriga, speciellt den sista, och kräver att man dyker upp förberedd. En av dem visar upp fler fiender samtidigt än någonsin tidigare i serien, allt på en oerhörd scen av ljus och eld.

I Crown of the Ivory King får man ofta slåss mot sina egna slutsatser som man har skapat under seriens gång. Trots Platinum troféer i båda Souls-spel blev jag ändå ordentligt tagen på sängen ett par gånger, något jag inte hade väntat mig i ett DLC-paket.
Upplevelsen fick ett ordentligt uppsving nära slutet, när jag låste upp Frigid Outskirts som också är det mest intressanta området både visuellt och mekaniskt. Med borgen helt ur sikte och endast solen och konturer vid horisonten som vägvisare måste spelaren navigera en stor snöstorm, under konstant attack av blixtrande is-hästar. Det är en av de svåraste delarna i både Crown of the Ivory King och Dark Souls 2, men också helt valfri.

Jag måste dessvärre säga att när jag började spela föll mitt Playstation 3 ner på knäna och tillägget kändes tyngre grafiskt än Dark Souls 2. Efter ett par timmar bytte jag till Pc-versionen och rekommenderar att ni gör det också. Jag spelar i huvudsak på konsol, men Pc-versionen är klart bättre om du har en PC som klarar av det. Jag märkte ingen innehållsskillnad på versionerna, bara upplösning och bildruteuppdatering.

Crown of the Ivory King är ett bra tillägg, och fortsätter på Crown-trilogins succéhistoria. Det är ett solklart köp för alla som gillar Dark Souls 2 och är vackert, stort, klurigt och överraskande. Det enda tråkiga är återanvändningen av fiender, något som inte hade varit så förvånande i vilket annat DLC-paket som helst. Att ha extra höga förväntningar är väl beviset på att From Software ligger på en helt annan nivå.

feber.se

Spel, Multiplattform,

Dark Souls 2, Crown of the Ivory King, From Software, PC, Playstation 3, Xbox 360

40.3°