Jag vill bara åka i BMW i7, inte köra den. Den eldrivna lyxlimpans baksäte är det som lockar mest.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Hej på er, era fossiler!

Foto: Bobby Green

Jag vill bara åka i BMW i7, inte köra den

Den eldrivna lyxlimpans baksäte är det som lockar mest

Som ägare av en E38 är jag ju lite färgad såklart. BMW 7-serie. En sån magnifik skapelse ändå. Det hela började 1977, jag själv har en 96:a och just E38 anses av många vara den sista riktigt välbyggda och robusta BMW:n. Efterträdaren E65 som blev den fjärde generationen fick mycket skit för sin lustiga design men jag kan i alla fall idag uppskatta den ändå, för vad den är. G11 var sista generationen innan det blev dags för BMW att kliva in i framtiden, lite i alla fall. För med generation sju (G70) kommer nämligen i7 - en helt eldriven 7-serie. Men eftersom det även går att få förbränningsmotorer till denna generation är det inte en helt dedikerad elbil. Något som exempelvis märks när man lyfter på huven, för där finns ingen frunk utan bara massa bråte som påminner om en förbränningsmotor. Och om bara i7 hade funnits tycker man ju ändå att ingenjörerna hade kunnat klämma dit ett utrymme under huven för lite förvaring, för trots sina 5,4 meter i längd är det heller inte överdrivet mycket plats i bagagerummet. Inte om man jämför med en E38 i alla fall. En annan sak som skiljer min gamla bil med den här nya är också att jag hellre kör min bil, men i i7 vill jag bara bli körd.

Man kan säga vad man vill om BMW:s designresa men hur man än vrider och vänder på det funderar jag på vad det är tillverkaren har blandat i sitt morgonkaffe. Vad hände med signumet? För egen del fanns det inget fräsigare än de klassiska angel eyes:en som hade premiär på E39 redan 2001. Jag gick till och med så långt att jag monterade fejkade sådana på min Volvo. Alla har varit 18 år någon gång och eftersom inte plånboken tillät den äkta varan fick det bli på det här viset. Men två runda strålkastare omringade av två glödande ljusringar var liksom peak life som André hade sagt. Men sen hände något. Visst måste alla biltillverkare utveckla sig för att ta sig själva framåt men ringarna blev till rektanglar för att sedan försvinna helt på flera modeller. Istället valde man att återinföra den enorma bävergrillen som modellen 303 hade så långt bak som 1933. Visst är det bra med arv men allt gammalt måste inte lyftas fram till ytan igen bara för det. För de där vackra ängelögonen blev liksom ansiktet tillsammans med de klassiska runda strålkastarna och de dubbla grillgallren. Då kunde man på väldigt långt avstånd direkt se att det var en BMW som närmade sig, speciellt när det var mörkt.

Nu ska bilarna inte ha något ansikte längre. Lamporna framtill ska delas upp i två sektioner där bara några LED-lister lyser dagtid och de stackars strålkastarna ska helst vara osynliga och bara dra igång när de absolut behövs. Detta är precis vad man möter när man får syn på i7. En bil utan ansikte, speciellt den svarta på bilderna här. LED-listerna har verkligen noll spex i sig och skulle kunna sitta på vilken bil som helst, och strålkastarna känns som något man hämtat från lagerhyllan. Givetvis har de inga angel eyes i sig, utan bara vanliga projektorer som inte sticker ut på något vis. Jag frågade på plats om man skulle kunna ta ut hela enheten och istället sätta den i nya X7 eller XM eftersom de kör på samma stil, men det går inte. Men så tråkig är alltså uppsättningen, och det finns inget som känns BMW i grejerna längre vilket är trist. Baklamporna känns också lite för enkla i sin utformning, och det känns nästan som att man medvetet inte vill att bilen ska sticka ut och markera från vilken tillverkare den kommer. Vore det inte för de stora emblemen skulle nog många ta fel på att det här är en BMW. Man har även placerat baklamporna lite längre in och låtit karossen bölja ut, för att man ville att den skulle se bredare ut. Men det hela blir bara märkligt och det ser istället ut som att bilen har en rejäl blöjrumpa då den är jättebred nedtill men smalnar av upptill. Men, jag måste ändå erkänna att bilen ser mäktigare och bättre ut i verkligheten än på bild. Men designen känns vilsen. Och ta tillbaka mina angel eyes!

Nu ska jag inte gnälla mer, på en stund. För det finns massa bra saker med den här bilen också. En av dem är att man inte behöver vara på utsidan och titta på den hela tiden, utan att man med ett knapptryck kan låta dörrarna elektriskt öppna upp till insidan så att man kan hoppa in och gömma sig. För här vill man verkligen vara, som sig bör i en toppmodell från BMW. Helst då i baksätet, och ärligt talat är det här ju faktiskt en bil som "kräver" att man anställer en chaufför. Själv ska man bara hänga i loungestolen och sippa på lite god Champagne samtidigt som man tittar på något på den stora skärmen som fälls ner från taket. Nya 7-serien går bara att få i långt utförande också så det är verkligen baksätet som är dess fokus och där man vill vara. Med en actionrulle på full volym i högtalarna och stolen i liggläge skulle i alla fall inte jag vilja vara den som sitter där fram. Stackars framtida chaufförer säger jag bara.

Inte helt oväntat dryper interiören av lyx men jag skulle nästan vilja att BMW hade lugnat ner sig lite. För det känns nästan som att man lastat in massa grejer och blandat lite för mycket. Jag syftar främst på pekbara knappar och skärmar. I baksätet har man en skärm i dörren varifrån man kan styra diverse olika grejer och den funkar helt okej även om det kan bli lite plottrigt ibland. Tack och lov öppnas dörrarna inifrån med fysiska knappar fortfarande. Utifrån är det typ en pek-knapp man trycker på och den känns inte helt kul att använda faktiskt, jag gillar rejäla handtag man kan dra i. Nu trycker man ju bara och sen öppnas dörren av sig själv, men ändå. Det är främst där fram jag har problem med upplägget.

Någon tillverkare, jag vet inte om det var Mercedes, fick för några år sedan för sig att diskoteksbelysning i bilen var premium, och sen dess har det bara ballat ur. Du kan välja miljontals olika färgkombinationer för att piffa upp din interiör men i mina ögon känns det hela bara otroligt smaklöst och billigt. BMW är inget undantag utan kör på samma grej även här, med ljus som ändrar sig beroende på körläge och liknande. Ljuset sitter i någon slags kristall-liknande list som går längs med hela panelen och även om det känns bra när man tar på den ser det faktiskt inget vidare ut. I denna har man även "dolt" pek-knappar och reglage vilket är oerhört irriterande eftersom de inte syns om solen råkar vara uppe. För att fortfarande kunna styra var luften ska blåsa finns det dock yttepyttesmå fysiska rull-hjul man kan fingra på. Kombinationen ser jätteful ut och ger noll premiumkänsla hos mig i alla fall. Men absolut, allt runt förarplatsen känns gediget och så men lugna er med alla prylar - less is more. Går ju knappt att koncentrera sig på körningen eftersom det är haptiska knappar dit, pek-paneler dit, ljusgrejer dit och annat som bara känns störande. Men jag kanske har fel och alla älskar det här plottret?

i7 har dubbla elmotorer som tillsammans genererar 544 hästar och 750 newtonmeter i vrid. Drivningen sker på alla fyra hjulen och 0-100 km/h kan avklaras på 4,7 sekunder. Toppfarten anges till 240 km/h och på en laddning ska man kunna köra upp till 62,5 mil. Siffrorna visar att det finns gott om kraft och visst plöjer den 2,6 ton tunga bilen på riktigt bra när man trycker på i sport-läget. Men det är ju som väntat långt från en sportbil detta, utan en motorvägsmissil. Slingriga vägar uppe i bergen sväljer den oväntat bra men vill man att sina passagerare ska behålla löjrommen från lunchen i magen ska man inte upp där och mata kurvor.

Frammarschen är oerhört behaglig, tyst och bestämd. Man känner tyngden på ett bra sätt och bilen sväljer vägarnas ojämnheter väldigt bra. Det blir nästan en sömnig känsla att köra, även om kontakten med vägen och styrkänslan inte är något att klaga på. Men man hamnar liksom i ett vakuum och drömmer sig istället bort till baksätet där man lika gärna kunde ha suttit och funderat på livet. Jag gillar ju att köra men här kommer jag på mig flera gånger med att hellre vilja bli körd. Man märker inte direkt av storleken på bilen heller när man svänger runt med den, ingenjörerna har verkligen lyckats maskera detta bra. På vägarna i USA är i och för sig allting bredvid en själv stort så det kanske även är därför bilen inte känns så maffig ändå. Och den ser faktiskt inte heller så maffig ut, som jag skulle vilja. Istället blir den ganska anonym med sin diskreta bakdel och för de utan koll blir det svårt att avgöra vilket bilmärke det är som kommer farandes. Frontens platta nos likt Niagara-fallet känns inte så spännande heller och det är väl egentligen bara den märkliga grillen som avslöjar att det faktiskt handlar om en BMW. Självklart kommer i7 att bräda en Volvo 240 om dessa står bredvid varandra vid rödljuset, men något annat vore tjänstefel. För inte så längesedan var det Audi folk inte kunde se skillnad på när det kom till modellerna, detta kanske även är på väg till BMW? Vill du att din i7 verkligen ska sticka ut kan du ju alltid beställa den med tvåtons-lack. Det kostar bara 129.900 kronor extra. Men gör inte det snälla, för det ser verkligen helt fel ut på den här typen av bil. Rolls-Royce Phantom kan komma undan med det, men inte den här.

Med i7 tar BMW på sätt ett vis ett kliv från sin klassiska slogan "När du älskar att köra". För min del skulle den här bilen lika gärna kunna komma utan ratt och pedaler och köra sig helt själv, men där är vi ju inte riktigt än som ni säkert redan vet. Visst bidrar eldriften lite till att körkänslan dämpas något men det gör mig inget, den här modellen passar perfekt med eldrift men det är liksom inget jag vill dra ut och köra med bara för att. Istället är det vilken av alla massagefunktioner i loungestolen jag ska välja nästa åktur som lockar. För att kunna göra det måste jag dock välja till stolen i beställningen, något som bara verkar gå att få inbakat i ett paket som kostar över 200.000 kronor extra. Och den 31 tum stora skärmen? Jo den kostar 51.400 kronor extra. Och högtalarna som ger extra bra ljud? Jo, 62.800 kronor extra tack. De automatiska dörrarna är inte heller standard, utan kostar 16.300 kronor extra. Men som vanligt - smakar det så kostar det. Och det kanske det får göra i den här - det är ju trots allt ett rullande vardagsrum som man gärna spenderar mycket tid i.

BMW i7 kostar från 1.580.000 kronor. Läs allt om den och dess imponerande finesser på länken nedan.

bmw.se

Bil, Feature,

BMW, BMW i7, elbil, test, BMW G70