Vi har kört Golf GTI Edition 50. Hur mår GTI idag?

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Vi har kört Golf GTI Edition 50

Hur mår GTI idag?

För många var Golf en första bil, och gillade man lite mer knuff i grejerna var det en GTI man ville ha. På den tiden åkte jag däremot inte Golf, utan faktiskt en Peugeot 205 GTI. Jag kommer alltid att minnas kriget mellan GTI-lägren, även om en sak var gemensam: GTI-versionerna var lite extra busiga att köra. Den franska varianten har gått i graven sedan länge, men Volkswagen fortsätter hålla sin GTI-serie vid liv. Jag är på plats i Barcelona och tänkte testa om det bara är konstgjord andning – eller om det fortfarande är lika skoj att köra en GTI-bil!

Just Golf GTI började som en rätt enkel idé som råkade bli jättestor. Sommaren 1975 dök en tidig prototyp upp som tempobil på Nürburgring och publiken fattade direkt att det här var något annat än en vanlig Golf. Några veckor senare visades konceptet upp på IAA i Frankfurt, och i juni 1976 kom första GTI:n med 110 hk. Planen var 5 000 bilar – det slutade med 461 690 bara för första generationen.

Sedan dess har GTI vandrat genom generationer och både tappat och hittat sig själv lite olika mycket, men grundgrejen har varit densamma: framhjulsdrivet, lagom kompakt, lagom praktiskt och byggt för att vara skoj att köra. Nu, 50 år senare, firar Volkswagen modellen med en jubileumsbil: Golf GTI Edition 50, som vi har fått provköra i Barcelona. Men innan vi går loss på den: en snabb tillbakablick.

Det fina med GTI-historien är att den inte började som någon superbilsgrej. Den började som en folkbil med ett extra lager attityd. En Golf som gick att köra till jobbet, lasta matkassar i och ändå känna att man hade en lite fräsigare bil med klös i.

Design: en vattendelare (och jag fattar båda sidor)

Designen på GTI Edition 50 lär dela folk. Mk8:ans ansikte har aldrig varit Golfens mest okomplicerade drag – det är mycket linjer, mycket arg blick och ganska långt från den där klassiskt rena GTI-looken som många älskar. För vissa blir det helt enkelt för mycket.

Men jag landar faktiskt i att den ser rätt rå och cool ut, särskilt i grön. Det finns en mer aggressiv, Clubsport-inspirerad attityd här med stötfångarna, 19-tummarna och detaljerna. Som att bilen slutat be om ursäkt för att den vill vara en hot hatch. Den sticker ut, på gott och ont.

Vad är GTI idag och finns auran kvar?

Det här är inte längre en stökig liten busbil på samma sätt som förr. Den är mer stabil, mer exakt och mer kapabel. Men det som gör att GTI fortfarande funkar är att den ger en känsla av busbil.

GTI-aura handlar inte om att vara snabbast på pappret, utan om hur den känns i händerna och kroppen. Att styrningen svarar direkt, att fronten hänger med när du slänger in den och att bilen känns liten och alert även när världen runtom blir större och tyngre. Det finns fortfarande en spontanitet här: du behöver inte planera körningen, du kan bara köra och det är där mycket av charmen sitter.

Fina prestandasiffror men hur är den att köra?

Den nya Edition 50-modellen har 325 hk och 420 Nm i vrid. Den gör 0–100 på 5,3 sekunder och har en toppfart på 270 km/h. Det här är snabbaste serie-GTI:n hittills och som standard får du DCC adaptivt sportchassi, elektroniskt styrd framdiff och progressiv styrning. Det är sånt som märks när man kör hårt – och ja, den vill verkligen köras hårt.

Kraften kommer där man använder den. VW anger 420 Nm mellan 2 000 och 5 400 varv, och det gör stor skillnad i verkligheten. Den känns stark utan att man behöver jaga varv. Chassit är responsivt och det finns en tydlig vilja i bilen. Den känns inte bara snabb, den känns sugen. Även om man för känslans skull saknar en växelspak kommer den ändå undan med en automatlåda, eftersom den ska fungera lika bra till vardags som på bana. Samtidigt hade jag gärna sett just den här mer exklusiva jubileumsversionen med manuell låda.

Inredningen: GTI-känsla, men också mycket 2020-tal att stå ut med

Sitter man bra? Ja. Känns det som en GTI? Till stor del. Sportstolarna gör mycket för helheten och detaljerna är där: GTI-mönster, röda inslag och jubileumsgrejer som påminner dig om att det här ska vara något extra. I sin helhet känns det som förväntat på insidan av en GTI-bil.

Men det är också här man känner modern Golf som mest: mer tech, mer skärm och mer menyer. Vissa kommer att älska det. Jag är inte helt säker på att GTI behöver vara en bil som måste kännas särskilt modern. Det finns en charm i att saker bara är som de är.

Performance-paketet: en lätt titan-diet och närmare till marken

Bilen vi fick testa var utrustad med tillvalet Performance Package. Det ger bilen lite mer stukad look genom lägre markfrigång, smidda fälgar, semi-slicks, titan-utblås och ungefär 25 kg mindre på vågen.

Men vi säger det som det är: 25 kilo är inte en diet, det är en lättare jacka. Bilen blir inte lätt – den blir bara lite mindre tung. Och semi-slicks är skitkul när det är torrt och man faktiskt kör bana. Men i vardagen känns det mest som ett dyrt sätt att få mer vägbuller och sämre marginaler när Sverige bestämmer sig för att vara Sverige.

Summa summarum

Efter att ha kört Golf GTI Edition 50 både på bana och runt Barcelona är min känsla genomgående positiv. Även om jag gärna hade sett en manuell låda på jubileums-versionen. Men den är snabb, stabil och riktigt väl ihopskruvad, och framför allt tycker jag att den körmässigt känns som en GTI ska kännas: pigg, responsiv och lätt att ha kul med.

Och så finns den där frågan som hänger i luften: är det här en av de sista GTI med bensinmotor? Kommer även GTI snart bli el och vad händer då? Kommer den vara rolig på samma sätt, eller bara snabb på ett mer sterilt sätt? För om GTI tappar sin bullriga charm och bara blir ännu en effektiv snabb bil. Då är det inte säkert att tre bokstäver räcker.