Vintertest: Volvo C30
Vi beger oss norr om polcirkeln för att vintertesta nya Volvo C30
Jag lämnar kyliga Stockholm för att bege mig långt norr om polcirkeln och Kiruna. Minus sex blir snabbt minus trettio, och här skulle jag tillbringa två dagar med Volvo C30. Det första uppdraget var att byta om till något mer rejält. Testslinga, undanmanöver och slalom Tjock overall, kraftiga skor och pälsmössa. Därefter var det dags för en kort tur från Kiruna flygplats till Volvos testanläggning. Här hade vi tillgång till en liten testslinga med tillhörande “flygraka” där det fanns möjlighet att testa undanmanöver (det så kallade älgtestet) och köra slalom. Jag tar nycklarna till en C30 1,8 Flexifuel och beger mig i väg på testslingan. Den femväxlade manuella växellådan är inget precisionsinstrument till att börja med, och än mindre i minus 30, men gör det den ska. Tack vare bilens fantastiska isolering så här man knappt Flexifuel-fyran på 125 hästkrafter, och styrningen är precis så direkt som jag minns. Jag blir nästan överraskad över hur “levande” bilen känns kring mittläget. Överlägset någon annan Volvo. Bilarna rullar på senaste generationen Nokian Hakkapeliitta dubbdäck. Detta visar sig snabbt bli en nödvändighet då banan snabbt poleras upp av övriga bilar och blir glashal. Fjädringen är på gränsen till för hård för detta underlag. Bilen är inte utrustad med sportchassi, trots det finns nästan inga tendenser till någon krängning. Aktivt antisladdsystem Tempot ökar och C30 svarar, precis som syskonet S40, med trygga vägegenskaper. Man har viss hjälp av att bilen styr in bättre samt att styrningen är rappare, men detta blir snabbt akademiska fakta då bilen snabbt faller ut i understyrning om man går över gränsen. Bilen vill inte ens sladda med bakvagnen vid hård inbromsning med kraftigt rattutslag genom undanmanöverprovet. Tyngdpunktsförskjutningar är inget som påverkar C30 speciellt mycket, även om det går att provocera viss överstyrning med kraftigt gasuppsläpp Men inte heller då hinner situationen aldrig bli speciellt dramatisk då antisladdsystemet snabbt kliver in och styr upp situationen.Antisladdsystemet är inte urkopplingsbart på C30, eller någon annan Volvomodell heller, det enda som går att stänga av är antispinndelen av systemet. Volvo anser att det inte finns någon anledning att stänga av något som höjer bilens säkerhetsnivå, och det är en poäng som är svår att argumentera mot. Det finns inte heller någon anledning att stänga av antispinnsystemet såvida du inte kört fast. Utan antispinnsystemet så får man lätt hjulspinn, och eftersom framhjulen både styr och driver så resulterar det i understyrning som är på gränsen till okontrollerbar på det glashala underlaget. Varvtiden runt slingan var flera sekunder långsammare med antispinnsystemet avslaget. Lika säker som konkurrenterna Även under slalomtestet så visar sig antisladdsystemet från sin bästa sida. Med rätt mängd gas och små rattrörelser var det möjligt att glida igenom konbanan utan att systemet ingriper, och med lite, lite svansvift. Är du för våldsam med ratt eller gaspedal så bryter systemet in och bromsar hjulen individuellt. Systemet är lika effektivt mot både över- och understyrning. Genom att bromsa ytterhjulet så styr bilen in fint, trots att ingångshastigheten var allt för hög. I jämförelse med C30 så sladdar MINI Cooper S betydligt mer med baken, speciellt generation 1. Där kommer bakvagnen gärna fram vid hård inbromsning, även vid torrt underlag. Volvos antisladdsystem får högt betyg, speciellt eftersom vi aldrig saknade möjligheten att stänga av systemet då vi testade bilen i Mallorca. Trots bitvis högt tempo på de slingriga bergsvägarna. Audis system griper i jämförelse in mjukare och BMWs senare, men Volvos känns som en bra kompromiss. Rätt bil, fel motorer Dag 2 var det dags att avverka 25 mils körning på vintervägar kring Kiruna. Jag valde att börja dagen på minstingen i modellprogrammet - 1,6-liters fyran på 100 hästkrafter. Och det är verkligen ingen raket, och personligen tror jag att motorer av den här typen med låg effekt och relativt hög cylindervolym är på väg att dö ut. Små motorer ska vara överladdade (gärna med både kompressor och turbo som VWs TSI-motorer) och med så låg cylindervolym som möjligt. Detta ger lägre förbrukning, samtidigt som man får ett högre vridmoment, redan vid låga varv. Perfekt för den typ av brukskörning som de allra flesta använder bilen till. Volkswagen Golf TSI plockar ut 140 hästkrafter ur 1,4-liter och med lägre förbrukning och bättre prestanda. Om jag fick rekommendera en motor idag skulle det bli 2-liters dieseln, som är en bra kompromiss mellan prestanda och förbrukning och ger en bra totalekonomi. 1,6:an har dessutom snarlik förbrukning som 1,8:an, och är sekund långsammare till hundra. 1,8:an klassas till på köpet som miljöbil p g a att den även kan köras på etanol, med alla förmåner som det innebär. Därför hoppas vi snabbt ur 1,6:an och vandrar över till 1,8:an. Den här motorn fungerar fint ihop med standardchassit och den femväxlade manuella lådan. Kvalité över förväntan Om bilarna på Mallorca var mer eller mindre fullutrustade så var bilarna i Kiruna mer av baskaraktär. Bilen kändes fortfarande väl ihopskuvad och kvalitetsintrycket fortsatt gott. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att i basutförande så känns C30 mer gedigen än sina tyska kollegor Audi A3 och BMW 1-serien. Det är först när man börjar kryssa vilt i utrustningslistan som helheten och känslan känns mer övertygande hos tyskarna. Både Audi och BMW behöver ett par paket och sportstolar i minst delskinn för att kännas "premium". Audis materialval är överlägsna både Volvos och BMWs, där är för övrigt "Ettan" en riktig besvikelse. En sak som jag fortfarande inte är nöjd med hos C30 är ratten. Den känns allt för stor och klumpig för en bil av den här storleken.Bilens stora behållning är fortfarande komforten. Stolarna är mycket bra, men det jag gillar bäst är ljudnivån i kupén. Det finns nästan inget värre än bilar som gnisslar, knakar eller släpper inte mycket vägljud. C30 är ett föredöme på den punkten. Performance-stereon låter gott och runt-om-sikten är väldigt bra. Fjädringen i grundutförande kunde kanske, kanske ha varit något mjukare, annars är det inte mycket att anmärka på. Ute på landsvägen så känns bilen som en S40, svänger man av de stora vägarna och beger sig ut i skogen så blir man bra belönad av den trevliga styrningen och viljan att styra in. Jag sitter dock och drömmer om en AWD-version när snön är som djupast. Vi åker parallellt med en S80 V8 AWD (mer om den senare) och där funkar systemet klockrent. Trots över 300 hästkrafter är det sällan som antispinn eller antisladdsystemet behöver ingripa. Nackdelen är förstås högre vikt och högre bensinförbrukning, vilket kanske inte är det man först och främst är ute efter i en bil som C30. Räkna inte med att AWD kommer finnas till andra motoralternativ än T5 och D5, om det överhuvudtaget kommer en AWD-version. Slutsats Slutsaten är att Volvo C30 tack vare justerade stötdämpare, fjädrar, krängningshämmare och styvare stötdämparinfästning bak har fått ett mer “körglatt” beteende, men inte på bekostnad av trygga vägegenskaper vid undanmanöver. Antisladdsystemet är ett av de bäst kalibrerade i klassen, och ihop med det fina chassit så funkar bilen utmärkt även på vinterföre. Det enda som saknas nu är en quattro-utmanare. Och ett roligare miljöalternativ.
Bil,
,
Volvo,
C30
37.4°
0
James Hunt
mån. 12 feb 2007, 13:46
5 kommentarer till artikeln
Hade lätt köpt den ist för en A3 om det inte vore för att arslet ser ut som skit, franskt skit.
av Kristoffer Ågren, måndag 12 februari 2007 kl 14:33
Ni har inte funderat på att dra igång c30.feber.se? Det är ett herrans tjat om den bilen...
av obb, måndag 12 februari 2007 kl 16:12
Det är ju bakdelen som är fin på den! Ser ut som 480.
av Bobby, måndag 12 februari 2007 kl 17:55
Roligt att höra om dina erfarenheter.
Och att man i Amsterdam börjat bygga kvalitetsbilar nu.
Mina erfarenheter av min V50 är inte riktigt lika bra. I synnerhet när det kommer till byggkvaliteten.
av conlin, måndag 12 februari 2007 kl 19:26
Charmigt med den där snövallen som ligger kring öppningen på bakluckan. Blir kul när den trillar in och smälter..
av Bejron, måndag 12 februari 2007 kl 21:15
Kommentera artikeln
+
Per månad
39 kr
Betala löpande per månad. Ingen bindningstid.
Starta prenumeration
Per år
299 kr
Enklast och billigast, bara 25 kronor i månaden. Betala löpande per år. Ingen bindningstid.
Prova 14 dagar gratis innan du bestämmer dig.
Starta gratis provperiod
Engångsköp
349 kr
Slipp återkommande betalningar, betala ett år i taget. Betala med kort eller Swish.
Köp utan prenumeration
