m
2020
2019

Påskägg på brittisk Alan Turing-sedel
Tut i luren!

Igår meddelade Bank of England att den brittiske matematikern och datorforskaren Alan Turing ska pryda landets kommande 50-pundssedlar. Det är han givetvis värd efter att det brittiska rättsväsendet drev honom till att begå självmord på 1950-talet efter han tvingats till att genomgå en kemisk kastrering på grund av att han var homosexuell. För att inte tala om hur viktig hans insats som kodknäckare var för att de allierade till slut skulle vinna andra världskriget. På sedlarna kommer det, förutom en porträtt på Turing och lite matematiska formler, finnas en sträng med nollor och ettor som tillsammans bildar en binär kod. För den oinvigde så kanske det hela ser ut som en slumpmässig blandning av nollor och ettor. De som pratar flytande binärt kan dock snabbt se att strängen, "1010111111110010110011000", kan utläsas som "23061912" när man konverterar det hela till decimalsystemet. "23061912" går även att utläsa som 23 juni 1912 vilket var datumet då Alan Turing föddes i västra London. Tumnagel
53.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Alan Turing kommer att pryda 50-pundssedeln
Mer vetenskap på sedlarna!

Förra året så bestämde Banknote Character Advisory Committee att man skulle sätta en person inom vetenskapen på 50-pundssedeln. Man tog emot 227.299 nomineringar utspritt på 989 olika personer. Efter det gjorde man en kortlista på tolv personer och nu har man alltså valt Alan Turing. Turing är känd för flera saker, bland annat för att ha spelat en viktig roll för att vi i dag har datorer, för att satt de första grundstenarna för AI, för att varit med och knäckt tyskarnas Enigma-maskin för turingtestet och turingmaskinen. Turing var homosexuell, vilket var brottsligt i Storbritannien, så han fick aldrig ett erkännande under sin livstid. På grund av sin homosexualitet åtalades han 1952 och valde att genomgå kemisk kastrering istället för fängelse. 1954 tog han livet av sig genom att äta ett äpple förgiftat med cyanid. Han har sedan dess benådads postumt av drottningen av Storbritannien. Tumnagel
60.6°
+
Roger Åberg
0

Tre AI-pionjärer får dela på årets Turingpris
Vi har en hel del att tacka dem för

Association for Computing Machinery (ACM) har delat ut årets Turingpris och i år får tre stycken forskare dela på priset för sina grundläggande arbeten inom artificiell intelligens. Yoshua Bengio, Geoffrey Hinton och Yann LeCun kallas ibland för "godfathers of AI" och får främst Turingpriset för sitt arbete med att utveckla tekniker inom AI-området djupinlärning. Det är mycket tack vare deras arbete på 1990-och 2000-talet som vi idag till exempel kan låsa upp våra telefoner med ansiktsigenkänning och att vi i framtiden kommer att glida omkring i bilar som styr sig själva. ACM skriver om årets Turingpristagare: "Working independently and together, Hinton, LeCun and Bengio developed conceptual foundations for the field, identified surprising phenomena through experiments, and contributed engineering advances that demonstrated the practical advantages of deep neural networks. In recent years, deep learning methods have been responsible for astonishing breakthroughs in computer vision, speech recognition, natural language processing, and robotics—among other applications." De tre forskarna kommer nu att få dela på prissumman på en miljon dollar. Tumnagel
40.8°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018
2017

Snubbe köpte enigma-maskin för 100 euro på loppis
Säljaren trodde att det var en skrivmaskin

En professor i kryptering gjorde antagligen sitt livs loppisfynd när han för ett tag sedan sprang på en gammal Enigma-maskin som han kunde köpa för 100 euro på en loppmarknad i Rumänien. Det handlar om modellen Enigma I som tillverkades i Tyskland 1941 och senare användes för att skicka krypterade meddelanden under andra världskriget av den tyska sidan. Att maskinen nu dykt upp i Rumänien beror antagligen på att landet under ett tag var allierat med Tyskland under andra världskriget och därför skickades en del krypteringsmaskiner även dit. Enigmas kryptering knäcktes sedermera av den brittiske krypteringsexperten Alan Turing och hans kollegor på spioncentralen Bletchley Park. En hel del anser att det var tack vare att de allierade kunde knäcka Enigmas kryptering som de allierade till slut kunde vinna andra världskriget. När professorn beslöt sig för att sälja vidare sitt fynd på en auktion i Rumänien så begärde han 9.000 euro i utgångsbud men priset stack iväg och landade till slut på hela 45.000 euro. Tumnagel
65.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
Nästa sida