m

Ny bild på det supermassiva svarta hålet i galaxen M87 släppt
Nu sett i polariserat ljus

Event Horizon Telescope-konsortiet (ETH), som 2019 presenterade den första bilden från ett supermassivt svart hål, har nu presenterat en ny bild på samma svarta hål. Det handlar om det supermassiva svarta hålet i mitten av galaxen Messier 87 (M87) som ligger cirka 55 miljoner ljusår från jorden. Den nya bilden som ni kan kolla in ovan visar det svarta hålet i polariserat ljus. Sedan man släppte det första fotot 2019 har forskare fortsatt studera det svarta hålet och nu upptäckt att en avsevärd del av ljuset från området kring det svarta hålet i M87 är polariserat. Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation, som är en indikation på förekomsten av magnetfält, så nära kanten av ett svart hål. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd skriver ESO i ett pressmeddelande. Andrew Chael, medlem i EHT-konsortiet och NASA Hubble Fellow vid Princeton Center for Theoretical Science och Princeton Gravity Initiative i USA, säger om upptäckten: Tumnagel
49.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Square Kilometres Array Observatory kommer att byggas
Kommer att bli världens största teleskop

För snart tio år sedan skrev vi att en rad organisationer planerade att bygga upp vad som skulle bli världens största teleskop. Sedan dess verkar beslutsprocessen kvarnar angående Square Kilometres Array Observatory (SKAO) malt långsamt men förra veckan höll organisationen bakom SKAO sitt första möte. SKAO kommer att bestå av två enorma radioteleskop i Australien och Sydafrika. Tanken bakom teleskopet är att dess upptäckter i framtiden kanske ska kunna besvara några av astrofysikens mest fundamentala frågor. Till exempel hur universums första stjärnan började lysa, vad är mörk materia och, kanske den mest intressanta frågan av dem alla, finns det annat liv ute i universum. SKAO har varit på planeringsstadiet i 30 år och efter man haft organisationens första officiella möte sa organisationens chef Professor Phil Diamond till BBC: "I think of this council meeting really as marking the birth of the observatory. We became a legal entity on the 15th of January following the UKx27s ratification of our convention. But at that stage, we were an empty vessel. And itx27s this first council meeting that is triggering everything that enables us to start filling that empty vessel." SKAO ska nu byggas upp under det kommande årtiondet och beräknas kosta minst 2 miljarder euro. När det kan vara färdigt att tas i drift finns det än så länge inga uppgifter om. I videoklippet nedan kan ni kolla in ett klipp om SKAO från 2019. Tumnagel
45.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2020

Kina öppnar upp FAST-teleskopet för internationella forskare
Världens största radioteleskop kan dra till sig astronomins forskningselit

Från Kina kommer uppgifter om att de nu kommer att låta internationella forskare använda världens största radioteleskop FAST (Five-hundred-metre Aperture Spherical Telescope). Detta kommer bara veckor efter att det amerikanska radioteleskopet Arecibo, vilket var världen nästa största radioteleskop, kollapsat i Puerto Rico. FAST ligger placerat i bergen i sydvästra Kina och är omgivet av en fem kilometer stor zon där det ska råda radiotystnad. Dess antenn har en diameter på 500 meter och radioteleskopet uppges ha en upptagningsförmåga som är tre gånger känsligare än den Arecibo hade. Kina hoppas genom att bjuda in internationella forskare att ta del av FAST-teleskopet att man ska kunna dra till sig världens forskningselit inom astronomi, något som givetvis skulle vara en fjäder i hatten för Kina om man lyckats med det. Tumnagel
46.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Så här såg det ut när Arecibo-teleskopet kollapsade
En drönare var på plats och filmade den dramatiska händelsen

Amerikanska National Science Foundation (NSF) som är ansvariga för det världsberömda radioteleskopet Arecibo har nu släppt ett klipp på hur det såg ut när teleskopets instrumentplattform rasade ner på teleskopets antenn. Klippet är filmat från Arecibos Operations Control Center såväl som från en drönare som råkade befinna sig ovanför teleskopet vid tillfället för händelsen. NSF har ända sedan det började varnas för att konstruktionen kunde kollaps förra månaden inspekterat teleskopet med drönare varje timma. Det var under en sådan inspektion som drönaren lyckades filma den dramatiska händelsen. NSF meddelade redan förra månaden att man skulle börja demontera teleskopet men man hade kanske inte riktigt tänkt sig att det skulle gå till på det här sättet. Ingen människa ska ha skadats vid händelsen. Tumnagel
40.5°
+
Wille Wilhelmsson
0

Vi är närmare Vintergatans mitt än vi trott
Och roterar även snabbare runt vår galax än vad vi trott tidigare

Forskare har tagit fram en ny modell över vår hemgalax Vintergatan och enligt den är vi nästan 2000 ljusår närmare det massiva svarta hållet Sagittarius A som finns i galaxens centrum. Tidigare har man beräknat att vårt solsystem ligger i en omloppsbana som är cirka 27.700 ljusår från Vintergatans mitt. Enligt de nya beräkningarna så ligger omloppsbana i själva verket "bara" 25.800 ljusår från galaxens mittpunkt. De nya beräkningarna har gjorts av ett forskarteam i Japan vilka använt sig av data som samlats in under projektet VERA (VLBI Exploration of Radio Astrometry) de 15 senaste åren. VERA har använt sig av en mängd radioteleskop som finns utspridda på de japanska öarna. När dessa kombinerats har man fått tillgång till ett verktyg som skulle motsvara ett traditionellt teleskop med en diameter på 2300 kilometer. Förutom att den insamlade datan visat att vi befinner oss nästan 2000 ljusår närmare galaxens mitt än vi tidigare trott så visar datan även att vårt solsystem roterar snabbare runt Vintergatans mittpunkt än vad som uppgetts tidigare. Tidigare så trodde man att solsystemet roterade runt galaxens mittpunkt med en hastighet på 220 kilometer i sekunden men enligt den nya data så susar vi fram med en hastighet 227 kilometer i sekunden. De nya upptäckterna borde även förändra tiden för ett så kallat galaktiskt år, det vill säga hur lång tid det tar för vårt solsystem att göra ett helt varv runt Vintergatan. Tidigare har man trott att ett galaktiskt år är cirka 230 miljoner jordår men borde alltså nu bli kortare än så. Ni som vill ha lite att klura på kan ju fundera på hur många jordår ett galaktiskt år borde vara och skriva ner vad ni kommer fram till i kommentarerna. Tumnagel
45.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Dags att säga hejdå till Arecibo-observatoriet
Världsberömt radioteleskop har gjort sitt

The National Science Foundation (NSF) meddelade förra veckan att man kommer att lägga ner sitt världsberömda radioteleskop Arecibo i Puerto Rico. Arecibo-observatoriets bygges 1963 och är med sina 305 meter i diameter världens näst största radioteleskop. Efter att ha varit i bruk i över 50 år verkar det dock som om Puerto Ricos klimat och tidens tand till slut har gjort att det inte längre anses lönt att driva Arecibo vidare. Bland annat har två vajrar gått sönder på senare tid vilket skadat anläggning och gjort den obrukbar. Observatoriet kommer dock att vara saknat av många och Mikael Lerner, forskningsingenjör vid Onsala Rymdobservatorium, som mellan 2004 och 2009 arbetade på Arecibo-observatoriet där han utvecklade mjukvaran för antennens ALFA-mottagare, säger bland annat till Populär Astronomi: "Betydelsen av Areciboobservatoriet kan inte underskattas. Det har varit mänsklighetens största radioteleskop i mer än 50 år, och har bidragit med en strid ström av viktiga upptäckter från hur de övre skikten i vår egen atmosfär fungerar ut till de mest avlägsna kvasarerna i universum.Det kommer förmodligen aldrig att byggas ett teleskop som Arecibo igen. Visserligen har Kina byggt ett gigantiskt 500-metersteleskop som kallas FAST, men det kommer nog inte att få några efterföljare eftersom det är betydligt billigare att bygga fält av mindre, massproducerade antenner som man samkör än att bygga jättelika megastrukturer." Arecibo-observatoriet har även förekommit flitigt i populärkulturen genom åren. Bland annat har observatoriet visats upp i tv-serien X-Files såväl som filmerna Species, Contact och James Bond-filmen Golden Eye. Ni kan kolla in Arecibo i Golden Eye från 1995 här nedanför. Tumnagel
27.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer vill ha hjälp med att hitta svarta hål i universum
Nu kan du och din dator hjälpa till

Forskare på det Nederländska institutet för radioastronomi, Astron, efterlyser nu rymdintresserade datorägare som vill hjälpa dem att hitta massiva svarta hål i universums galaxer. Astrons radioteleskop Lofar (Low Frequency Array) har genom åren identifierat över fyra miljoner radiokällor i universum och nu vill man i medborgarprojektet "Lofar Radio Galaxy Zoo" ha hjälp med att ta reda på var dessa ursprungligen härstammar från. I ett pressmeddelande skriver Chalmers om radiokällorna som Astron hoppas rymdintresserade vill studera: "När man tittar på himlen med hjälp av radioteleskop är den fylld av komplexa strukturer som är kopplade till de stora, tunga svarta hålen som ligger i mitten av de flesta galaxer. När gas, stoft och damm slukas av ett supertungt svart hål slungas en del av materian långt ut i rymden. Där bildas jättelika moln av upphettad gas och plasma som kan ses tydligt med radioteleskop." Problemet med en del av radiokällorna är att de är så komplexa att det har varit svårt att avgöra från vilken galax de härstammar. Därför hoppas forskarna att allmänheten kan hjälpa dem med att koppla samman en radiokälla till en specifik galax och då antagligen även de massiva svarta hål som antas finnas i respektive galax centrum. Tim Shimwell från Astron och Leidenuniversitetet förklarar hur projektet hjälper forskarna: "Din uppgift är att matcha radiokällorna med rätt galax. Detta kommer att hjälpa forskare att förstå hur radiokällor bildas, hur svarta hål utvecklas och hur stora mängder material kan slängas ut i djupa rymden med så makalösa mängder energi." Skulle du själv vilja lämna ett litet bidrag till utforskningen av universum och dess galaxer så kan du hoppa vidare till Lofar Radio Galaxy Zoo på länken nedan. Tumnagel
39.2°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

USA siktar på att bygga teleskop på månens baksida
För att studera universum lite mera ostört

NASA och University of Colorado har dragit igång ett projekt vars syfte är att färdigställa ett radioteleskop på månens baksida som skulle användas för att observera olika himlakroppar i universum. Fördelen med att placera ett radioteleskop på månen istället för här på jorden är att detta inte skulle drabbas av samma radiostörningar och ljusföroreningar som finns här på jorden. När man planerar att börja bygga teleskopet är än så länge oklart men tanken är att man ska skicka upp en robotiserad farkost som ska kunna bygga det hela utan att människor behöver befinna sig på månens yta. När teleskopet väl är färdigställt så är tanken att detta ska styras från rymdstationen Gateway som NASA planerar ska ligga i omloppsbana runt månen i framtiden, ungefär på samma sätt som den internationella rymdstationen ISS ligger i omloppsbana runt jorden idag. Tumnagel
48.8°
+
Wille Wilhelmsson
0

Här är första bilden på ett svart hål
Ligger 55 miljoner ljusår härifrån

Idag presenterade forskare runt hela världen den första bilden man lyckats fotografera av ett svart hål. Det hela ska ha fotats av det internationella samarbetet Event Horizon Telescope (EHT) som består av ett nätverk av åtta stycken radioobservatorier på olika platser på jorden. EHT har studerat det svarta hålet Sagittarius A* i Vintergatans centrum samt det svarta hålet M87 i Virgo-galaxen och det är detta som syns på bilden ovan. Eller ja, ljus lämnar inte svarta hål vilket därmed gör de omöjliga att fota men nu har man lyckats fotografera skuggan på det svarta hålet som ligger 55 miljoner ljusår från jorden. Tumnagel
79.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Alla galaxer roterar i samma hastighet
Ett varv tar cirka 1 miljard år

Forskare på International Centre for Radio Astronomy Research (ICRAR) har upptäckt att alla galaxer i universum verkar rotera i samma hastighet oavsett vilken storlek eller massa de har. I studien som publicerades i den här månadens The Monthly Notices of the Royal Astronomical Society skriver man även att det tar cirka en miljard jordår för en stjärna som befinner sig längst ut i en galax att göra ett varv runt denna. Professor Gerhardt Meurer från ICRAR säger: "It’s not Swiss watch precision. But regardless of whether a galaxy is very big or very small, if you could sit on the extreme edge of its disk as it spins, it would take you about a billion years to go all the way round." Vidare ska man även ha hittat bevis för att det finns äldre stjärnor i galaxers ytterkanter, tidigare har man trott att det endast fanns nyfödda och yngre stjärnor där: Tumnagel
49.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Låg en komet bakom Wow!-signalen?
Antagligen inte utomjordingar som skickade radiosignaler till oss

För snart 40 år sedan mottog Ohio State University Radio Observatory en radiosignal från stjärnkonstellationen Skytten och denna signal var så stark att astronomen som upptäckte signalen skrev "Wow!" på utskriften som visade signalen. Exakt vad som genererat Wow!-signalen har det genom åren spekulerats en del om och nu har det flutit upp en ny teori som gör gällande att det är en komet som har skapat radiosignalen. Teorin går ut på att vätemolnen som omgett de båda kometerna 266/P Christensen och P/2008 Y2 (Gibbs) kan ha orsakat signalen som nådde jorden i augusti 1977. Att det dröjt tills nu innan denna teori lagts fram beror på att de båda kometerna inte upptäcktes förrän 2006. Mellan 2016 - 2017 genomförde astronomer över 200 tester där det visade sig att kometen 266/P genererade radiovågor med 1420 MHz frekvens. När man därefter testade att förflytta radioteleskopet en grad från kometen försvann signalen. För att ytterligare säkerställa resultaten så genomförde man även tester på de tre kometerna P/2013 EW90 (Tenagra), P/2016 J1-A (PANSTARRS) samt 237P/LINEAR som även de sände ut radiosignaler på den aktuella radiofrekvensen. Exakt vilken komet det var som astronomerna lyssnade på 1977 kanske vi aldrig får reda på men det verkar hur som helst att sannolikheten att Wow!-signalen skulle ha genererats av utomjordiskt intelligent liv sjönk en del med den här upptäckten. Tumnagel
40.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2016

SETI undersöker radiosignal från avlägsen stjärna
Kanske kan komma från en avancerad civilisation

Den 15 maj i år fångade forskare på det ryska radioteleskopet RATAN-600 upp en radiosignal från en avlägsen stjärna som eventuellt kan härstamma från en avancerad civilisation uppger organisationen SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence). Radiosignalen kommer från den 6,3 miljarder år gamla stjärnan HD164595 som ligger 95 ljusår från jorden. Man vet att det finns en neptunusliknande planet, HD 164595 b, som kretsar runt HD164595 men säger att det även är möjligt att det finns fler planeter som kretsar runt stjärnan som man inte har upptäckt än. Alan Boyle, författare till "The Case for Pluto" säger: "The signal conceivably fits the profile for an intentional transmission from an extraterrestrial source. In any case, the blip is interesting enough to merit discussion by those who specialize in the search for extraterrestrial intelligence." Det är radiosignalens styrka som gör att man tror att den kan härstamma från en civilisation mer avancerad än vår egen då det krävs kraftkällor som vi inte har tillgång till här på jorden ännu för att alstra en radiosignal med den styrkan. Forskare som undersöker utomjordisk intelligens lägger nu allt fokus på radiosignalen och SETI kommer att rikta om sitt Allen Telescope Array i norra Kalifornien mot HD164595 och så kommer även METI International (Messaging Extraterrestrial Intelligence) göra med sitt radioteleskop Boquete Optical Observatory i Panama. Forskare kommer att diskutera signalen mer under den 67:e Astronautical Congress i Guadalajara, Mexico, den 27 september. På samma plats och dag kommer Elon Musk även att berätta mer om sina planer på att skicka människor till Mars. Tumnagel
71.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Kina har nu världens största radioteleskop
FAST ska bland annat användas för att söka efter utomjordiskt liv

Kina har nu byggt klart världens största radioteleskop FAST (Five-hundred-meter Aperture Spherical Telescope) med vilket man bland annat ska försöka ta reda på mer om universums ursprung och söka efter utomjordiskt liv. Chefen för Kinas National Astronomical Observation säger: "The project has the potential to search for more strange objects to better understand the origin of the universe and boost the global hunt for extraterrestrial life" FAST har en diameter på 500 meter och totalt har radioteleskopet kostat motsvarande cirka 1,5 miljarder svenska kronor att bygga. Man startade att bygga FAST 2011 och det förväntas vara i drift i september. Tumnagel
58.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2012

Världens snabbaste radioteleskop har startat
ASKAP kickade igång i Australien idag

Australia Square Kilometer Array Pathfinder (ASKAP) startades idag igång i den australiska ödemarken och det är världens hittills snabbaste radioteleskop med vilket forskare ska kunna scanna av radiosignaler från rymden. ASKAP består av 36 stycken antenner som var och en har en diameter på 12 meter. Med antennerna ska forskare kunna plocka in lika mycket radiosignaler på fem minuter som ett traditionellt radioteleskop skulle kunna registrera på två år. Runt 155 miljoner dollar har det kostat att bygga ASKAP som ligger beläget i australiensiska Shire of Murchison, ett område ungefär lika stort som Costa Rica men med en befolkning på endast cirka 120 personer. Det är med andra ord ett perfekt ställe för ASKAP då det inte förkommer så mycket "radiosignals-föroreningar" i området. ASKAP är första delen i det lite större projektet SKA (Square Kilometre Array) som ska bli världens största teleskop när det står klart 2024 (se mer om det på länken nedan). Tumnagel
41.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Super-teleskop scannar rymden 10 000 gånger snabbare än tidigare
Ska börja användas 2024

Square Kilometre Array är ett nytt teleskop-system som ska vara igång år 2024. Den feta disken ska kunna scanna av rymden hela 10 000 gånger snabbare än vad som är möjligt idag. Den nya prylen kommer också att vara ungefär 50 gånger mer exakt än den utrustningen som finns idag. Projektet har varit under utveckling redan sedan 1991 och är ett samarbete mellan 20 stycken nationer. Tallrikar kommer att finnas i Sydafrika och i Australien och på Nya Zeeland då dessa platser anses vara de mest lämpade och som påverkas minst av radiostörningar bland annat. Hur det hela kommer att fungera och en artikel om hur Sverige faktiskt är med och stödjer projektet kan du läsa om på länken. Tumnagel
47.2°
+
Bobby Green
0

Chalmers bygger nya radioteleskop
och lite nanoteknik som bonus

Chalmers blir tilldelade cirka 50 miljoner kronor ur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Pengarna kommer användas till att bygga nya radioteleskop vid Onsala rymdobservatorium och ny teknik för Nanolitografi. De nya radioteleskopen kommer vara 12 meter i diameter och fokusera på att samla data kring jordens rörelse mer noggrant än någonsin tidigare. Tillsammans med flera olika observatorier med samma syfte runt omkring i världen hoppas man ännu bättre kunna förstå samspelet mellan jordens inre, jordskorpan, atmosfären, havet och klimatet. Nanolitografi och elektronstrålelitografi är tekniken som används för att skapa elektronik i nanostorlek. Det är viktig teknik inom forskningsområdet och har redan lett till flera genombrott vid Chalmers, till exempel lyckades forskare skapa ljus ur vakuum. Dessutom är Chalmers navet i den nationella forskningsinfrastrukturen för just elektronstrålelitografi, Myfab. Tumnagel
48.9°
+
Daniel Oden
0

IBM får bygga dator åt världens största radioteleskop
Ska hantera upp till en exabyte om dagen

Kanske den mest imponerande dator du kan tänka dig, ska hjälpa till att samla och analysera den löjliga mängd data som kommer samlas in av det enorma radioteleskopet SKA (Square Kilometer Array). Teleskopet, eller teleskopfältet kommer uppta ett 3000(!) kilometer stort område. IBM meddelade att de vunnit kontraktet värt 42 miljoner Euro. Uppdraget går ut på att bygga en dator som är tillräckligt energieffektiv och kraftfull att sköta datamängden i SKA-projektet. Datorn ska vara klar 2024 och kan mycket väl vara ett av vår tids största datortekniska projekt. För att klara av datamängderna som SKA kommer samla in i sitt sökande efter universums ursprung. IBM måste undersöka och hitta högpresternade teknik som kan hantera och analysera så mycket som en exabyte data om dagen. "Jaha, hur mycket är en exabyte då" - tänker ni. Jo, det är en etta (1) med 18 nollor efter och en miljard har exempelvis nio nollor. Eller så kan vi säga som så att en exabyte motsvarar dubbelt så mycket som all data som produceras över hela webben på en dag. För att få fram den nödvändiga tekniken ska IBM samarbeta med ASTRON, Nederländernas Radioastronomiska Institut, i ett projekt som kallas Dome där den datorkapacitet som behövs ska utvecklas. Forkningen berör bland annat dataöverföring vid ljusets hastighet, energilösningar och processförmåga i "exaskala". Platsen för teleskopet har ännu inte bestämts, men områden omkring Sydafrika, Nya Zeeland och Australien ligger bra till eftersom det inte finns lika mycket radiostörningar där. Tumnagel
42.8°
+
Daniel Oden
0