m
Innehåller annonslänkar
Dagens deal, utvald av Feber!
Jämför priser
Razer BlackWidow tangentbord kostar nu bara 999 kr (tidigare 1449 kr)

Stora barriärrevet drabbat av massiv korallblekning igen
Tredje gången på fem år bådar illa för korallrevet

Från Australien kommer uppgifter om att Stora barriärrevet har drabbats av ännu en massiv korallblekning, något som händer för tredje gången på fem år enligt forskarna. Med hjälp av bland annat flygbilder har forskare kunnat konstatera att i stort sett hela revets kuststräcka på 2300 kilometer drabbats av korallblekning. Terry Hughes som är chef för ARC Center of Excellence for Coral Reef Studies på James Cook University som genomfört den senaste inventeringen av Stora barriärrevet säger till CNN: "We are all in shock really at how quick this has happened. Three severe bleaching events in five years is not something we anticipated happening until the middle of the century.For the first time, severe bleaching has struck all three regions of the Great Barrier Reef -- the northern, central and now large parts of the southern sectors." Att korallblekning uppstår beror på att varmare vatten stressar korallerna att göra sig av med de alger som ger dem näring och dess färg. Därför tappar korallerna sitt pigment vilket har gett upphov till uttrycket korallblekning. Blekningen dödar inte korallerna men om vattentemperaturen förblir hög kan de dö. Det skulle i sin tur innebära att en marint liv i stor omfattning skulle bli av med sitt naturliga habitat. Forskarna tror att det kan ta årtionden för korallrev att återhämta sig från den typen av massiv korallblekning som Stora barriärrevet utsatts för. Man är därför mycket oroliga för att Stora barriärrevet aldrig kommer att återhämta sig om korallblekningen fortsätter i samma omfattning som den gjort de senaste fem åren. Tumnagel
20.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Uber börjar med ubåtar
Ta en scUber till Stora Barriärrevet

Taxitjänsten Uber är antagligen mest kända för sina bilar och sin hemkörningstjänst av mat men företaget pysslar även med lite andra transporter. Via tjänsten Jump hyr Uber till exempel ut elcyklar och nu kommer Uber även att dra igång en ubåts-taxitjänst i Australien. Det är i samarbete med den australiensiska delstaten Queensland som Uber nu drar igång tjänsten scUber på test. Från och med idag fram till 18 juni kommer ett begränsat antal Uber-användare kunna ta sig en tripp till Stora Barriärrevet. Ubåten tar två passagerare och resorna kostar 3000 au-dollar styck vilket motsvarar lite under 20.000 kronor. Det hela ska nog primärt ses som en liten pr-kampanj för Uber. Företaget uppger även att man kommer att skänka en summa som motsvarar deras biljettintäkter från Scuber till miljöorganisationen "Citizens of the Great Barrier Reef". Tumnagel
35.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Klimatförändringarna tros ha utrotat sin första däggdjursart
Rått-arten melomys rubicola har inte setts till på över ett årtionde

Från Australien kommer uppgifter om att däggdjurs-arten Bramble Cay melomys (Melomys rubicola) nu antagligen är utrotad. Forskare säger att detta ska vara den första däggdjurs-arten som utrotats på grund av klimatförändringar orsakade av människor. Melomys rubicola hade sitt habitat på den lilla ön Bramble Cay i Stora Barriärrevet men har inte synts till där på över ett årtionde. Redan för tre år sedan så misstänkte forskare att rått-arten var utrotad men nu har man officiellt satt upp Melomys rubicola på listan över utrotade djurarter. Anledningen till att arten dött ut tros bero på stigande havsnivåer och olika väderfenomen som uppstått på grund av klimatförändringar orsakade av människan. Melomys rubicola upptäcktes 1845 av europeiska upptäcktsresande. De brukade skjuta av de stora råttorna som en slags sport, något som jag antar inte direkt ökade artens chans att överleva. Tumnagel
22.0°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

LarvalBot ska rädda världens korallrev
Ska plantera ut korallbebisar

Forskare på australiensiska Queensland University of Technology (QUT) har tagit fram en robot som man hoppas kan rädda delar av världens döende korallrev. Man kallar roboten för LarvalBot och den baseras på roboten RangerBot som vi skrev om tidigare i år. RangerBots uppgift var att jaga och döda sjöstjärnor så att inte dessa förstörde korallreven. När nu RangetBot har byggts om till LarvalBot så blir istället dess uppgift plantera ut "korallbebisar" som forskare fött upp i de utsatta korallreven vid Stora Barriärrevet. Matthew Dunbabin från QUT säger i en pressrelease: "We aim to have two or three robots ready for the November spawn. One will carry about 200,000 larvae and the other about 1.2 million. During operation, the robots will follow preselected paths at constant altitude across the reef and a person monitoring will trigger the release of the larvae to maximise the efficiency of the dispersal." Vid liknande försök tidigare har man använt mänskliga dykare för att plantera ut korallbebisarna men man tror att några få LarvalBots skulle kunna ersätta dussintals med mänskliga dykare. Tumnagel
53.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Morgondyk på Stora barriärrevet
Vår planet är vacker!

Det är måndagsmorgon men här i Stockholm är den faktiskt helt ok, ljust och fint och varmt. Men det kan ändå behövas lite pepp för att komma igång så här kommer en film från Stora barriärrevet. Filmat har Phill Gordon gjort. Tumnagel
40.0°
+
Roger Åberg
0

Roboten RangerBot ska jaga sjöstjärnor
Så att dessa inte förstör Stora Barriärrevet

Nu har forskare tagit fram ytterligare en undervattensrobot som ska hjälpa till att rädda Stora Barriärrevet vilket är världens största system av korallrev. Korallrevet hotas att förstöras av både människor och andra djur som till exempel drakfiskar och sjöstjärnan som på svenska kallas törnekrona. Nu har forskare utvecklat roboten RangerBot som autonomt ska kunna susa runt i korallreven och hitta sjöstjärnor som den sedan injicerar med ett gift så att dessa dör och inte längre kan skada korallreven. Förutom att döda sjöstjärnor kan RangerBot inspektera korallreven för att få reda på i vilken kondition de är och roboten har även möjlighet att rent positionerings-mässigt kartlägga korallreven. Roboten kan arbeta upp till åtta timmar per dag och är i längden betydligt mycket billigare att använda än om man skulle använda mänskliga dykare till samma sak. Här nedan hittas ett kort klipp där RangetBot visar upp sig. Tumnagel
40.5°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

Återplanterade koraller växer i Stora barriärrevet
Kan rädda de döda områdena

Som vi tidigare rapporterat har stora delar av världens korallrev skadats eller dödats de senaste åren på grund av varmare havstemperaturer. En del av reven återhämtar sig nu, men de är samtidigt extremt känsliga för förändringar och väldigt utsatta nu när världens klimat förändras. För att hjälpa reven på traven har forskare återplanterat koraller som fötts upp i vattentankar. Och det visar sig att över 100 återplanterade koraller nu frodas i Stora barriärrevet. Förhoppningsvis innebär det här att forskare hittat ett sätt att hjälpa korallerna att överleva förändringarna. Tumnagel
64.4°
+
Emmy Zettergren
0

Några av de bästa sakerna från vecka 40 2017
Veckan då Bugatti fick stryk och Google presenterade nytt

Så börjar då vecka 40 lida mot sitt slut. Den började med att goda nyheter kom från Stora Barriärrevet som verkar börja återhämta sig. Sen visade Polestar lite detaljer på sin nya bil, framåt onsdagen visade Google upp en hel hög med nya saker, på torsdagen spöade Koenigsegg skiten ur Bugatti och delicatoasken visades upp och arbetsveckan avslutades bland annat med att USA vill tillbaka på månen. Det är verkligen på tiden. Personligen var nog det jag kommer att komma ihåg från den här veckan vara Googles event. Det är så klart kul att pilla på alla nya prylar som de släppte, men det är också fascinerande hur mycket de satsar på de här lanseringarna. Jag var tvungen att filma av hela lokalen och allt som hände, filmen hittar ni här nere! Hoppas att ni har en skön söndag och vill hänga med oss även nästa vecka! (Länklistan nedan fungerar tyvärr dåligt i mobilen. Vi jobbar på det.) Tumnagel
39.4°
+
Roger Åberg
0

Stora barriärrevet har redan börjat återhämta sig
Oväntat

Så sent som under våren meddelade forskare att stora delar av Stora barriärrevet vid Australien tagit så stor skada av de senaste årens blekningar att de med största sannolikhet inte skulle kunna återhämta sig. Men naturen är fantastisk på många sätt. Vissa skadade delar har nu mot alla odds börjat återhämta sig. Det säger forskaren Neil Cantin som också uttrycker sin förvåning över fenomenet. "Wex27re finding corals that are showing early signs of reproductive development, really visible eggs that we can see under the naked eye. Itx27s very surprising as previous studies have shown a two-to-three year delay in reproductive activity following bleaching events. It means they have enough energy, theyx27ve recovered the zooxanthellae and the symbiosis and they even have energy to invest in reproduction and egg development." De återhämtade korallerna ska finnas utspridda över hela revet. Förhoppningen är att deras tillväxt kan hjälpa till med den totala återhämtningen på sikt. Förutsatt att det inte blir några fler värmeböljor. Tumnagel
84.0°
+
Emmy Zettergren
0

Stora Barriärrevet inte i fara enligt Unesco
Lobby-kampanj från Australien tros ligga bakom det

Trots flera alarmerande rapporter om korallblekingen i Stora Barriärrevet de senaste åren har FN-organet UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) beslutat att inte ta med platsen på sin lista över miljöer i världen som är i fara. Anledningen till detta tros vara att Australien har bedrivit en kampanj för att slippa få Stora Barriärrevet uppsatta på UNESCO:s lista då det anses vara politiskt pinsamt och skulle kunna skada turismindustrin i området. Alix Foster Vander Elst från Greenpeace Australia Pacific kommenterar UNESCO:s beslut med: "An endangerment listing, as tragic as that would be, would be a more realistic representation of the state of reef and would at least force the federal government to act on climate change." Verksamheten runt Stora Barriärrevet uppskattas förse 39.000 personer med jobb och själva revet uppskattas vara värt motsvarande 360 miljarder kronor för den australiensiska ekonomin. Tumnagel
8.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Korallblekningen i Stora Barriärrevet är värre än man befarat
Attans

På grund av varmare vattentemperaturer så har korraller i Stora Barriärrevet börjat blekna. Förra året var korallblekningen det värsta hittills och tidigare undersökningar menade att 22 procent av korallerna på grunt vatten förstördes på grund av detta. Men en ny studie visar att den verkliga siffran var 29 procent och att revet nu bleks för andra året i rad, vilket tidigare aldrig hänt. Reven kan återhämta sig om temperaturen sjunker men det är som bekant en lång väg dit då experter menar att utsläppen av växthusgaser först måste minska innan den processen kan starta. Tumnagel
10.3°
+
Frode Wikesjö
0

Hur risigt står det till för Stora Barriärrevet?
Och hur funkar de där korallerna?

Just nu får vi larmrapport efter larmrapport om vår planet. En av de saker som det har larmats om är Stora Barriärrevet som har blekts och dött. Men hur mår egentligen revet? Och hur fungerar revet och korallerna? Tumnagel
35.6°
+
Roger Åberg
0

Forskare vill göra molnen ovanför Stora barriärrevet ljusare
För att undvika ytterligare korallblekning

Under 2016 och början av 2017 har Stora barriärrevet utsatts för omfattande blekningar, något vi tidigare rapporterat om. Anledningen är att havet på grund av klimatförändringarna och extrema väderfenomen blivit varmare. Nu tittar forskare på hur man skulle kunna lösa problemet genom att manipulera molnen ovanför revets kuster. Det man undersöker är ifall man på artificiell väg kan göra molnen som befinner sig över reven ljusare, exempelvis genom att spraya på saltpartiklar. Det skulle i sin tur göra att molnen reflekterar tillbaka mer av solljuset och hindrar strålarna från att värma upp vattenytan. Processen är enligt forskare relativt miljövänlig och ska vara ganska enkel att skala upp eller skala ner om så behövs. Däremot kommer det att krävas en massa trafik från båtar i området vilket i sin tur kan ha en påverkan på reven. Ska det göras på stor skala kommer det också att bli väldigt kostsamt. Å andra sidan kan tekniken, om den fungerar, eventuellt användas även på andra områden drabbade av klimatförändringarna. Exempelvis över områden med växtlighet som behöver mer nederbörd. Tumnagel
40.9°
+
Emmy Zettergren
0

Stora barriärrevet utsatt för nya korallblekningar
Andra året på raken

Under senare delen av 2016 kom rapporter om att 67 procent av de norra delarna av Stora barriärrevet i Australien utsatts för korallblekningar. Nu har forskare konstaterat att revet även i år utsatts för blekning. Den här gången är det delen i mitten som drabbats hårdast. Medan väderfenomenet El Niño misstänktes vara en stor bidragande orsak till blekningarna förra året så finns det just nu inga speciella väderfenomen som kan anses ha bidragit extra till blekningen. Vattnet är helt enkelt för varmt för att korallerna ska må bra. Hur många av korallerna som kommer att överleva blekningen återstår att se. Det vet man först om nio månader. Att koraller bleks innebär inte att automatiskt de dör. Blekningen är en försvarsmekanism för korallen för att den ska överleva extrema temperaturer. Däremot behöver korallerna sedan svalare temperaturer under lång tid för att kunna återhämta sig. Vanligtvis tar den processen runt ett decennium. När nu blekningarna sker varje år är blir det i princip omöjligt för dem att klara av det. Av det totala revet som mäter 2300 kilometer är nu 1500 kilometer blekt. Tumnagel
20.6°
+
Emmy Zettergren
0

Stora barriärrevet håller på att slås ut
Endast ett stopp av globala uppvärmningen kan rädda korallerna

Vi har tidigare rapporterat om Stora barriärrevet som förra året upplevde en enorm massdöd. Anledningen var att högre temperaturer än normalt orsakade stora blekningar i revet. Temperaturökningen berodde dels på en väldigt kraftigt variant av väderfenomenet El Niño i kombination med koldioxidutsläppen från människorna. Ett korallrev kan oftast återhämta sig efter att det utsatts för stora påfrestningar. Men det gäller endast de som växer fort. Och det tar dessutom tid, närmare 15 år. Korallrev som växer sakta kan inte alls återhämta sig. Den globala uppvärmningen gör också att de ovanligt varma temperaturerna i havet kommer att uppstå mer frekvent vilket gör att reven som skulle kunna återhämta sig inte hinner göra det. Nu säger forskare att enda chansen för Stora barriärrevet att överleva är om vi snabbt stävjar den globala uppvärmningen. Men det är som vi vet lättare sagt än gjort. Att Australien dessutom planerar att skeppa stora mängder kol över reven gör inte saken bättre. Tumnagel
-3.6°
+
Emmy Zettergren
0
2016

Största korall-döden någonsin upptäckt i Stora Barriärrevet
Beror antagligen på klimatförändringar

Forskare i Australien säger att korallerna i två tredjedelar av ett 70 mil långt parti i Stora Barriärrevet har dött de senaste nio månaderna. Det gör det till den största döden av koraller som man någonsin har upptäckt. Anledningen till detta sägs vara att vattnet värmts upp vilket lett till så kallad "blekning" av korallerna. Man tror att detta beror på klimatförändringar som påverkats av människan. Charlie Wood från miljöorganisationen 350.org säger: "Climate change is killing the Great Barrier Reef. The continued mining and burning of coal, oil and gas is irreparably damaging the climate. If we want our kids to enjoy the Great Barrier Reef for generations to come, we must act now to keep fossil fuels in the ground." Australien är ett av de länderna som släpper ut mest koldioxid per capita på grund av att man i mångt och mycket förlitar sig på fossila bränslen för att driva sin kraftverk. Tumnagel
-8.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Melomys rubicola antagligen första däggdjuret som utrotats på grund av den globala uppvärmningen
Liten råttart kan vara utdöd

National Geographic rapporterar att råttarten Melomys rubicola, även kallad Bramble Cay melomys, nu verkar vara utrotad. Om det stämmer så kan det vara det första däggdjuret som utrotats på grund av den globala uppvärmningen som påverkat havsnivån. Melomys rubicola hade sin hemvist på en ön Bramble Cay i Stora Barriärrevet men ingen har sett någon av dem sedan 2014 och nu tror därför forskare att arten har dött ut. Bramble Cays högsta punkt ligger bara tre meter över havsytan och på grund av att tidvattnet har ökat genom åren så har växtligheten på ön minskat. Forskarna som har undersökt huruvida råttarten faktiskt existerar fortfarande skriver: "The key factor responsible for the extirpation of this population was almost certainly ocean inundation of the low-lying cay, very likely on multiple occasions, during the last decade, causing dramatic habitat loss and perhaps also direct mortality of individuals." Havsnivån på jorden har stigit cirka 20 centimeter i genomsnitt sedan 1901. Det är en ökning som helt saknar motstycke till någonting som skett med havsnivån de senaste 6.000 åren. Tumnagel
20.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Hälften av Stora Barriärrevet uppskattas ha dött eller vara döende
Den globala uppvärmningen dödar korallerna

Forskare uppger nu att hälften korallerna i Stora Barriärrevet i Australien ska ha dött eller vara döende och detta anser man i stor grad beror på den globala uppvärmningen även om att väderfenomenet El Nino ska ha spelat in. Koraller dör av att de bleks vid högre temperaturer i vattnet och enligt forskarna så finns det nu endast sju procent kvar av Stora Barriärrevet där ingen som helst blekning har förekommit bland korallerna. Professor Terry Hughes säger till Reuters: "Wex27ve never seen anything like this scale of bleaching before. In the northern Great Barrier Reef, itx27s like 10 cyclones have come ashore all at once. Our estimate at the moment is that close to 50 percent of the coral is already dead or dying," Lätt blekta koraller har en möjlighet att återhämta sig om temperaturerna i havet sjunker men om inte så riskerar de att dö. Levande koraller. Foto: Toby Hudson / Wikipedia Tumnagel
-26.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Google lägger till fler resmål i Expeditions
Stora barriärrevet och Buckingham Palace

Google visade upp Expeditionsunder förra årets Google I/O och nu kommer företaget leverera ytterligare två upplevelser som skolungdomar kan ta del av. Dessa två är Stora barriärrevet samt Buckingham Palace. Stora Barriärrevet-upplevelsen har tagits fram tillsammans med Sir David Attenborough och Alchemy VR och under upplevelsen får eleverna en undervattensrundtur i stora barriärrevet medan David pratar om vad som visas. Den andra upplevelsen, Buckingham Palace, har tagits fram av Storbritanniens Royal Collection Trust. Är du en lärare som vill ta del av Expeditions så går det att skriva upp sig för betatestet av programmet precis här: Expeditions Beta. Tumnagel
40.4°
+
André Stray
0
2014

Google Street View i Stora Barriärrevet
Kolla in hur det gjordes

Här är en film från "Smarter Everyday" där de undersöker hur australiska University of Queensland tillsammans med Google filmade av Stora Barriärrevet utanför Australien för att sedan implementera detta material på Google Street View och i andra projekt. På sajten nedan kan man utforska de olika reven man undersökt i detalj och kolla in bilder på reven, koraller och annat vattenlevande som man har filmat och fotograferat. Tumnagel
42.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2012

Google Street View finns nu under vattnet
Bara att dyka i direkt från datorn

För ett tag sedan så presenterade Google att de skulle börja fotografera "street view"-bilder under vatten för att man ska kunna se havsbotten, vad det ska vara bra för. Nu har de första bilderna från deras undervattensresa publicerats så varför inte ta en titt? Här kan ni exempelvis säga hej till en sköldpadda vid stora barriärrevet. Tumnagel
41.4°
+
Gordon Andersson
0

Google tar Street View till en ny låg nivå
Nu ska vi ner under vattnet

Stora Barriärrevet är det största naturliga korallrevet i världen och har man inte möjlighet att åka och titta på det själv kan man inom kort göra det från datorn. Google är nämligen där och plåtar under vattnet med sina Street View-kameror. Allt görs möjligt tack vare ett samarbete mellan Google, University of Queensland och Caitlin Group. De ska kartlägga hur revet mår via mängder av panorama-bilder och även filma en del. Kamerorna placeras framför en liten dykarskoter kallad DPV (Diver Propulsion Vehicle) för ställen där det inte är så djupt. När det börjar bli djupare, 30 till 100 meter, används istället en robotubåt. I samband med kartläggningen ska gruppen även, om de får möjlighet, studera lite tigerhajar, sköldpaddor och mantarockor om hur de har påverkats av den globala uppvärmningen. Bilderna ska man kunna ta del av redan idag via Google Street View (även om jag inte har lyckats hitta några än). Uppdaterat Som en uppmärksam läsare påpekat så är det Google som kommit överens med Panoramio att ladda upp bilderna där. Hur det hela ser ut (coolt som bara den) går att se här. Tumnagel
46.7°
+
Bobby Green
0