Provspelat: Assassin’s Creed Syndicate. Och ett gäng bilder.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Provspelat Assassin’s Creed Syndicate

Och ett gäng bilder

Förra veckan fick jag åka på ett event hos Ubisoft i London för att provspela kommande Assassin’s Creed Syndicate. Spelet utspelar sig i London år 1868 och följer lönnmördar-tvillingarna Jacob och Evie Fryes kamp mot tempelriddarorden under den industriella revolutionen. Uppdraget är att döda Crawford Starek, ledaren för templarriddarorden och hans 7 underhuggare. Starek har drivit ut lönnmördarna ur London och syskonen bestämmer sig för att sakta men säkert återta staden.

Syndicate är det första spelet i serien att erbjuda två spelbara huvudkaraktärer att välja mellan och byta fram och tillbaka. Syskonen skiljer sig från varandra i spelet genom att specialisera sig på olika områden där till exempel Jacob kan bli tuffare och mer aggressiv på grund utav sin korta stubin, och Evie är bättre på att smyga och vara tålmodig. Nytt för serien är också att karaktärerna kan gå upp i level och därmed köpa bättre färdigheter och förmågor som att kunna se igenom väggar med Eagle Vision eller göra mer skada i närstrid. Evie och Jacob har varsitt färdighetsträd men får båda lika många poäng och går därför att specialisera hur man vill.
Den primitiva hästen är nu utbytt mot droskor i olika storlekar och hästuppsättningar som fyller Londons gator. Dessa fungerar perfekt som både transportmedel och trappsteg i sann parkour-stil upp på tak och annat svåråtkomligt. Det dröjer heller inte länge innan man blir tvungen att preja fiender av vägen i galna jakter med häst och vagn. Tvillingarna har fått nyökning i deras arsenal av manicker i form av en mekanisk änterhake som skjuts ut likt en harpun ur armskyddet. Med denna kan man skjuta sig snabbt upp på hustak, göra en linbro mellan två torn (perfekt för anfall från ovan) eller en linbana att glida ned för från torn eller höga hustak.

Stridssystemet har också ändrats och byggts på sedan Assassin’s Creed: Unity. Strider håller ett mycket snabbare tempo och liknar mer och mer systemet från Warner Brothers serie av Batman-spel där flera fiender attackerar samtidigt och utmaningen ligger i att parera och utnyttja svagheter vid rätt tillfälle. Även den mer skygga anfallsvinkeln har fått tillskott i verktygslådan; ifall du lyckas smyga fram till en fiende kan du ta den som gisslan anonymt genom att hålla en kniv i ryggen och gå långsamt vid sidan om för att infiltrera ett område där du inte hör hemma utan eskort. För att kunna mäta sig med templarorden krävs en armé, och denna skaffar sig Evie och Jacob genom att rekrytera både revolt-sugna medborgare och rötägg för att ta över staden en stadsdel i taget. Syndicate innehåller gängkrig med scener till synes tagna direkt ur filmen Gangs of New York där man efter att ha försvagat ett område genom diverse uppdrag, utmanar områdets gängledare för en blodig strid på gatorna. Sina egna gängmedlemmar kan man sedan använda som avledande manövrar eller som hjälp i strider; desto mer kontroll man har över ett område desto fler medlemmar finns att tillgå.

Med de ca 3 timmar jag fick med spelet tyckte jag att det var ett mycket fräschare Asassin’s Creed, en känsla som jag tycke saknades sedan Asassin’s Creed 4: Black Flag. Det nya levelsystemet gör att uppdragsordningen känns mer strukturerad och de nu väldigt mellansekvens-tunga sidouppdragen får ett klarare syfte då det ger erfarenhet och då kanske motiverar fler spelare att prova dem. Droskan och änterhaken riskerar att trivialisera den klassiska parkour-stilen att springa över tak och längs gator men öppnar samtidigt många strategiska möjligheter och ger lite avbrott från klättringen, speciellt när London är ännu större än Paris var i förra årets spel. För mig är de klart positiva tillägg. Staden är som vanligt huvudattraktionen och den viktigaste karaktären i spelet. Det är få spel som får en att känna igen en plats man besöker för första gången, för att man har gått på samma gata 200 år tidigare. När det gäller storyn känns den lättare att följa med klara mål att jobba sig upp till och även om huvudkaraktärerna varr lätta att tycka om blev deras syskonkäbbel nästan irriterande och töntigt, men bara nästan. Överlag tyckte jag det var en frisk fläkt i en serie jag har spelat i snart 14 8 år och det ska bli spännande att se hur det färdiga spelet blir. Även om jag längtar tillbaka till karibien.

Asassin’s Creed Syndicate släpps den 23:e oktober till PC, Xbox One och Playstation 4.

Spel, Multiplattform,

Assassins Creed Syndicate, Ubisoft Quebec, Ubisoft, PC, Xbox One, Playstation 4