Spelintryck: Assassin's Creed Unity är trots allt ett bra spel. Men det är inte det bästa i serien.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Spelintryck Assassin's Creed Unity är trots allt ett bra spel

Men det är inte det bästa i serien

Det finns en sak som Ubisoft alltid har briljerat med när det kommer till Assassin's Creed-serien. Känslan av de storslagna fantastiska miljöerna med sin detaljrikedom och öppenhet. Möjligheten att springa i princip vart man vill. Möjligheten att fokusera på sidouppdrag, i vad som känns som oändlighet, eller att istället strikt följa berättelsen. För mig är det i just den öppenheten och valfriheten som spelets styrka ligger. Jag kan inte låta bli att försöka hitta varenda kista och varenda samlingsföremål samt att lösa varenda mysterium. Helst vill jag dessutom äga alla vapen och uppgradera alla mina inventarier också. Fast sen hinner jag sällan så långt innan ett nytt spel kommer och pockar på min uppmärksamhet.

Assassin's Creed Unity har från start fått mycket kritik. Vissa anser att det är tråkigt. Andra att det är för trasigt. Och till viss del stämmer det. Men det är ändå långt ifrån ett uselt spel.

Om vi börjar med de tråkiga sakerna, nämligen problemen, så kan jag efter att ha spelat igenom nästan hela kampanjen (Arnos resa) bekräfta att spelet tyvärr plågas av en del buggar. För mig, för det verkar som om olika spelare har problem med olika buggar, har det främst handlat om problem med dålig framerate i vissa sekvenser, frysning av spelet vid totalt fyra tillfällen samt problem där Arno vid ett tillfälle fastnade på en kajkant. Den mest irriterande buggen som jag upplevt är dock att hälsomätaren försvinner titt som tätt vilket gör striderna helt omöjliga att genomföra. Som tur var kommer den tillbaka efter ett besök i menyn och inställningarna för just UI.

Och det här är tråkigt. Det är tråkigt att behöva uppleva buggarna, men det är också tråkigt att de ska behöva förstöra en upplevelse som jag faktiskt annars njuter rejält av. För Unity är inget dåligt spel i grunden. Det kanske inte har den mest intressanta berättelsen hitintills. Men faktum är att berättelsen inte varit speciellt stark sedan Ezio och Altaïr lämnade serien. Däremot är spelet precis lika storslaget som tidigare med sin fantastiska presentation av ett Paris i revolutionens tecken. Livet på gatorna är levande, husen och omgivningarna vackert och detaljerat presenterade och världen stor och full av saker att göra. Dessutom har Ubisoft valt att göra striderna aningen svårare med större krav på att parera i rätt tid för att inte ta extremt stor skada. Möjligheten att i större grad anpassa karaktären efter spelstil med olika egenskaper är också välkommen. Hur mycket jag än försöker smyga råkar jag oftast ändå hamna i direkt strid och då är det exempelvis bra med extra hälsa. Förmågan att dubbelmörda från luften är även den nu valfri liksom möjligheten att lättare låsa upp låsta kistor och dörrar.

En annan nyhet som jag uppskattar är att varje sekvens nu avslutas med ett specialuppdrag som vanligtvis går ut på att lönnmörda en viss person. Men istället för att bara knata in i området och försöka ha ihjäl personen erbjuds nu flera olika alternativa tillvägagångssätt. Och spelare uppmanas att vara kreativa. Spring in och klubba ner dina motståndare, ta vägen under jorden och dyk upp på något smart ställe eller förklä dig till en vakt och infiltrera dina motståndare. Vanligtvis erbjuds även specialuppdrag vid sidan av som kan handla om att befria fångar eller förstöra alarmklockor. Extra uppgifter som tidigare bara fanns med som kuriosa och eventuell egoboost premieras nu med speciella poäng som kan användas för att köpa ut de egenskaper jag beskrivit ovan eller för att uppgradera vapen och rustningar. Med andra ord lönar det sig nu på ett helt annat sätt att anstränga sig.

Ett plus är också att co-op har integrerats på ett helt annat sätt där det nu går att spela uppdrag tillsammans med sina vänner istället för i en helt separat arena vid sidan av som tidigare. Jag har aldrig uppskattat multiplayerdelen av Assassin's Creed och även om den inte lockar mig speciellt mycket nu heller så tycker jag att integrationen är mer logisk och intressant.

Någon frågade mig här på Feber om jag skulle rekommendera folk att köpa spelet. Ja, det beror lite på vad du har för preferenser. Om du är ett stort fan av serien och älskar att uppleva städer och dess kultur från hustak och livfulla gator och gränder så tycker jag absolut att det är värt ett köp. Men avvakta tills Ubisoft har lyckats lösa alla sina buggar för minsta möjliga frustration. Om du däremot har tröttnat lite på serien och hoppas att Unity ska vara dess återupplivning så kommer du förmodligen att bli besviken. Och är du helt ny - ja då funkar det helt okej eftersom berättelsen står på egna ben vare sig du har spelat tidigare delar eller inte. Men jag skulle nog ändå rekommendera de flesta att börja från början med första spelet i serien.

Spel, Multiplattform,

Assassin's Creed Unity, Ubisoft, Spelintryck