Spelintryck: Första intrycken av Far Cry Primal. Emmy har spelat några timmar av det kommande spelet.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Spelintryck Första intrycken av Far Cry Primal

Emmy har spelat några timmar av det kommande spelet

Under helgen har jag spelat Far Cry Primal och även om jag inte hunnit komma så långt vill jag passa på att dela med mig av mina första intryck inför lanseringen i morgon.

De som kört Far Cry-serien tidigare kommer att känna igen en hel del av spelets upplägg och interface och ändå känns allting väldigt annorlunda. För även om man redan tidigare kunnat använda vapen liksom pilbågar är det en stor skillnad att faktiskt ha tillgång till skjutvapen mot fiender jämfört med att få klara sig med en klubba eller ett spjut när en stor brunbjörn kommer rusande.

Jag måste erkänna att jag direkt blev förälskad i atmosfären i Far Cry Primal och det känns som om jag klivit in i en animerad version av Grottbjörnens folk. Allt handlar om att upptäcka och om överlevnad och samlar du inte blad, grenar, sten eller annat material medan du är utanför grottan kommer du heller inte att kunna tillverka några vapen eller hela dig själv och då lär du absolut inte överleva.

Precis som tidigare kan din huvudkaraktär, som den här gången heter Takkar, uppgradera sina förmågor under spelets gång och det gäller både vilka föremål som kan skapas och vilka färdigheter karaktären har. Det finns också både huvuduppdrag och sidouppdrag att ta sig an och med andra ord finns det en hel del att göra medan Takkar i sakta mak eller snabbt tempo utforskar sin omgivning. Rädda stammedlemmar som blivit tillfångatagna, ta över hyddor och grottor från andra stammar för att expandera din egen stam eller uppgradera byggnader för bättre förutsättningar i vildmarken. Du bestämmer i vilken ordning du vill ta dig an spelet.

Ganska snabbt får Takkar, genom ett specifikt uppdrag, även förmågan att tämja djur som kan vara mycket behjälpliga i strider och det underlättar faktiskt en hel del. För när man står där med tre pilar och två spjut kan en flock vargar kännas övermäktig. Speciellt farligt är det att ge sig ut på natten då rovdjuren är som mest aktiva. Men det är också då det finns möjligheter att samla unika växter och material som kan behövas för att bli en bättre jägare.

Grafiskt är spelet också extremt välgjort och omgivningarna är vackra, levande och fulla med djur och växter som väntar på att plockas eller jagas. Det känns också riktigt intensivt att ta sig runt i naturen eftersom det är väldigt mycket ljud överallt och här går det inte att slöspela med en musiklista i ena örat. För att undvika att bli påhoppad av ett stort rovdjur gäller det att hela tiden ha koll på omgivningen, både visuellt och genom att använda hörseln. Flera gånger avvek jag från min planerade rutt för att jag antingen ville undvika ett möte eller tvärt om ville ta mig an ett speciellt djur.

Det jag gillar mest är ändå att det verkligen känns som om jag befinner mig på stenåldern. Allt ifrån det oförståeliga språket till de outforskade grottorna, djuren och neandertalarna som här och var urskillningslöst bankar ihjäl sina motståndare. Tillsammans med de primitiva vapnen skapar det en känsla av att jag verkligen är utlämnad till min egen kreativitet och styrka.

Om spelet håller hela vägen till slutet eller om det efter ett tag kommer att kännas repetitivt kan jag än så länge inte uttala mig om. Men fram tills nu är jag fullständigt uppslukad av målet att överleva och hjälpa mina stammedlemmar och jag hoppas att den känslan håller i sig i många långa timmar till.

far-cry.ubisoft.com

Spel, Multiplattform,

Far Cry Primal, Ubisoft, spelintryck