Förhandstitt: Rayman: Legends. Jag har spelat.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Förhandstitt Rayman: Legends

Jag har spelat

Jag har fått möjlighet att testa en förhandsversion av Rayman: Legends och tänkte därför dela med mig av lite intryck ifrån det jag fått spela. Jag testade spelet för allra första gången i juni förra året, då till Wii U, och blev helsåld på konceptet med en gång. Det var just det assymetriska gameplayet där en spelare spelade med gamepaden och de andra med vanliga handkontroller, som jag fastnade för. Det var två helt olika spelupplevelser och till skillnad från New Super Mario Bros. U så spelade gamepad-spelaren en betydande roll i spelet då det hela tiden (åtminstone i vissa banor som var uppbyggda kring det här konceptet) behövdes touchas eller vridas på skärmen för att hjälpa de andra spelarna.

Nu finns spelet också till Playstation 3, Xbox 360 och PS Vita och jag har testat alla versioner. Mer om dessa sedan. Rayman Legends påminner mycket om föregångaren. Det är fortfarande en skön plattformshoppare med makalöst snygg grafik. Den här gången har de utvecklat grafikmotorn Ubi Art Framework som skapades särskilt för Rayman Origins. Bland nyheterna hittar vi bland annat bättre och mer dynamiska ljuseffekter och möjligheten att skapa 3D-objekt och sätta in dem i en 2D-miljö. Jag fick en liten demonstation av hur det funkar att utveckla i Ubi Art Framework och det var rätt coolt faktiskt. Nu är inte jag någon hejare på programmering direkt men tydligen ska det vara väldigt enkelt för utvecklarna att skapa olika skisser som de sedan sätter ihop och så fixar motorn ihop sköna animationer av det hela.

Som sagt så ser det riktigt bra ut fortfarande och har man spelat föregångaren så kommer man att känna igen sig både till utseendet och hur spelet spelas. Det som är nytt rent spelmässigt i Legends är just legends-biten. Varje värld är kretsar kring en specifik Legend. Bland annat finns det en värld som kretsar kring medeltiden och en annan med inspiration från grekisk mytologi. Nytt är också så kallade "Invasion Levels" som man låser upp lite då och då under spelets gång. Det är tidigare spelade banor som är helt omgjorda och som man dessutom måste klara på bara 60 sekunder.

Nu över till de andra versionerna. Jag hade som sagt bara spelat Wii U-versionen tidigare. Det var ju tänkt att det bara skulle komma till Wii U först innan Ubisoft i sista stund ändrade sig och försenade spelet sju månader för att även släppa det till andra plattformar. De olika versionerna är egentligen rätt lika varandra och den största skillnaden dem emellan är att man av naturliga skäl inte kan använda Wii U:s gamepad till Xbox 360 och PS3. Således försvinner den, enligt mig, bästa funktionen på dessa plattformar. Nämligen det assymetriska gameplayet som jag verkligen älskade på Wii U. Nu har man löst det hela med knapptryckningar istället vilket visserligen fungerar men man får inte riktigt till det där med två olika spelupplevelser som man får till Wii U vilket är lite synd.

Om jag skulle rekommendera någon version till er som köper så skulle jag absolut säga att jag föredrar Wii U-version. Inte minst för det asymmetriska gameplayet, men också för att spelet faktiskt skapades enbart för Wii U från början vilket borde innebära att det också är den bästa versionen. Det vore också extra trevligt om vi kunde visa Ubisoft att det faktiskt finns en köpstark målgrupp till Wii U som gillar riktigt bra spel.

En annan lite smårolig grej som inte tidigare har visats är ett litet minispel i spelet som Ubisoft har valt att kalla "Kung Foot". Det är ett fotbollsspel där man är två spelare i varje lag och så ska man försöka få in bollen i de andras mål. Det här var riktigt kaotiskt och väldigt snabbt. Det känns som att detta lilla spel kommer bli en stor hit på framtida spelkvällar med polarna.

Nu till det absolut bästa i hela Rayman: Legends. I spelet kommer det finnas med ett antal musikbanor där banan är uppbyggt på så sätt att du måsta tajma dina hopp och slag i takt till musiken av kända låtar. I dessa banor känns det verkligen som att de har tänkt till och om man lyckas tajma sina knapptryckningar rätt så upplever man det där Sonic-flowet som man gjorde i de allra första Sonic-spelen till Mega Drive. Allting bara flyter på och musiken är härligt Rayman-skruvad. Fantastiskt fina banor alltså. I klippet ovan ser ni Michel Ancel med utvecklingsteam som gör ett liveframträdande samtidigt som de spelar igenom en av dessa musikbanor.

Jag tror det finns oerhört mycket potential i det här spelet och att spela det tillsammans med några polare i soffan kan nog höja glädjenivån samt kaosfaktorn ganska så rejält. Tummen upp helt klart.

youtu.be

Spel, Multiplattform,

Rayman: Legends, Ubisoft, Förhandstitt