Spelintryck: Whispers of Oblivion ger mersmak. Nu längtar jag efter Legacy of the Void.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Spelintryck Whispers of Oblivion ger mersmak

Nu längtar jag efter Legacy of the Void

Video till Whispers of Oblivion ger mersmak

Egentligen har jag aldrig varit något stort fan av Protoss. Det är Zerg som ligger mig varmt om hjärtat och näst efter det kommer Terran. Men Protoss, nej. Det är rasen jag aldrig väljer frivilligt. För mig har med andra ord StarCraft 2-expansionen Legacy of the Void inte känts lika lockande som tidigare äventyr.

Nu har dock prologen Whispers of Oblivion blivit spelbar för de som har förhandsbokat expansionen och Protoss berättelse har därmed inletts. Jag är heller inte sen att erkänna att efter att ha spelat igenom de tre uppdragen har jag fått stark mersmak. Favoritras eller inte. StarCraft 2 är fortfarande StarCraft 2. Och det är bra.

Läs vidare på egen risk eftersom texten innehåller en del spoilers om spelupplägget.

Det är tre ganska korta men intressanta och varierade uppdrag vi bjuds på i Whispers of Oblivion. Det märks också att upplevelsen är just en prolog och inte en stor del av den kommande kampanjen. För det känns mest som en förrätt med syfte att överbrygga berättelsen mellan de båda expansionerna.

Vi får följa Zeratul som är på jakt efter att stoppa den kraftfulla och nyligen återuppståndna varelsen Amon, en Xel'naga som vill dominera allt skapande av liv och som har tagit fram hybdrider mellan Zerg och Protoss för att gagna sitt syfte.

I det första uppdraget hittar Zeratul en bas på en planet där en forskargrupp experimenterat på Protoss. Uppdraget är nu att frita en massa Protoss som är tillfångatagna av Terrans innan Sarah Kerrigan och hennes armé av Zerg förstör basen. Ja, för hon är inte heller så glad på Amon. Uppdraget erbjuder i princip alla byggnader och enheter som Protoss har att tillgå och det gäller att både avancera framåt och försvara den egna basen.

Det andra uppdraget innebär också en hel del basbyggande där målet är att ta sig in i ett Xel'naga-tempel som bevakas av den Amon-lojala karaktären Tal-darim. Här är dock gas en bristvara. Den går bara att hämta på olika delar av kartan efter att planeten skakats av regelbundna gasutbrott.

Sen har vi det tredje och avslutande uppdraget i prologen som är väldigt strömlinjeformat där vi får styra Zeratul själv och använda hans specialförmågor. Målet är att på tid infiltrera Temple of Erris och få tag på den sista delen av Xel'nagas profetia. Som spelare skyndar du fram med din trupp längs en ganska snitslad väg och måste använda blink en hel del för att ta dig mellan olika plattformar.

Sammanlagt snackar vi ungefär en och en halv timmes samlad speltid och även om jag inte spelat StarCraft 2 på jag vet inte hur länge så var det inga problem att klara det hela på normal. Med andra ord, spelar du ofta kan du hoppa direkt på hard eller brutal.

De tre uppdragen sätter också tonen inför vad som komma skall och fortsätter Legacy of the Void på samma spår kan vi se fram emot intressanta och varierande uppdrag. Förhoppningsvis blir uppdragen dock lite längre och ännu mer utmanande i expansionen och helst får de vara ackompanjerade av flera matiga och läckra mellansekvenser. För det är ju nu vi ska få veta hur det går med allt. Det är nu säcken ska knytas samman och väntans tid har börjat.

Whispers of Oblivion kommer också att släppas helt gratis senare i år innan den slutgiltiga expansionen anländer.

Spel, PC,

whispers of oblivion, legacy of the void, zerg, protoss, terran, expansion, Starcraft 2

Berättelsen om StarCraft avslutas med Legacy of the Void

En lång resa tar slut