Laddar...Annons från Laddar...Annons från Med Lotus Emeya i Tyrolen
Jag har kört en rackarns trevlig gran turismo
Har du redan haft en Porsche Panamera, bytt till en Taycan och letar efter något nytt? Då har jag bilen för dig! Jag drog ner till Tyskland och Österrike för att köra Lotus Emeya, och det är en rackarns trevlig bil. Men du måste nog våga sticka ut om du ska slå till på denna. Lotus är idag nästan två bilmärken i ett. Dels har vi sportbilsdelen där man idag mest säljer Emira. Man har även superbilen Evija, men den har en gigantisk prislapp och går knappt att köpa ens om man har 3 miljoner euro.
Sen har man lifestyle-delen där vi hittar suven Eletre och GT-vagnen Emeya. "Lifestyle" tänker ni. Japp. Lotus klassar dessa två som lifestyle-bilar och jag tycker att det är befriande. Man skulle kunna prata om sportiga suvar och andra tveksamma begrepp, och även om de går som tusan så gillar jag faktiskt att man säger att det är lifestyle-bilar. De riktiga sportbilarna får vara sportbilar och de andra är något annat.
Ägs av Geely
Lotus köptes av Geely för några år sedan och sportbilarna skapas och tillverkas i England. Eletre och Emeya är däremot kinesiska historier. Gänget på Lotus har lagt sin blessing på bilarna, men de tillverkas i Kina och batteriteknik och sånt görs i Kina. Vilket är lovande, om Lotus själva skulle börja med batteriteknik hade det nog inte blivit så bra. Förutom att ena källan är i Kina är det här det bästa av två världar. Det känns som att gänget på Lotus helt enkelt är beställare till gänget på Geely och får det som de vill ha. Ingen dålig vinge det där...
Är den klar nu?
När jag körde Eletre i vintras så gjorde jag det i slask och med vinterdäck, knappast en rolig historia. Den gigantiska suven är stor på en massa bra sätt. Jag vill älska den, men någonting skavde. Framförallt så var mjukvaran inte riktigt där den behöver vara. Nu har det gått ett halvår, så förhoppningarna på Emeya var ändå stora. Och jag måste säga att Lotus levererar.
Gt-vagn på det bästa av sätt
Emeya är en gigantisk gt-vagn för de som vill trycka mil efter mil. Den är, speciellt i gult, lite vulgo och inget för den som vill vara anonym. Men jag tycker att det är väldigt befriande att något vågar vara något annat. Jag tror inte att köparen till denna köper sin första dyra bil utan som jag skrev i början, köparen har troligen avverkat lite bilar innan och är sugen på något nytt och annorlunda.
Tre versioner, eller egentligen bara två
Tre varianter finns och de är lite förvirrande, men när man förstår är det rätt bra. Basversionen heter bara Emeya och den skäms inte för sig. 450 kW och 612 hästar levererar elmotorerna och 0-100 km/h går på 4,2 sekunder. Prislappen börjar på drygt 1,3 miljoner. Nästa steg är Emeya S, men denna är tekniskt exakt samma bil som basmodellen, det som tillkommer här är utrustning. I vanliga fall brukar ju S betyda Snabbare, men här tycker man alltså att det redan är tillräckligt snabbt. Nu börjar prislappen på nästan 1,6 miljoner kronor. Toppmodellen heter Emeya R och den är faktiskt lite galen. Elmotorerna levererar 675 kW och 918 hästar och 0-100 km/h går på 2,8 sekunder. Rejält med pang alltså, och rejäl prislapp. Drygt 1,8 miljoner kostar denna. Bra, det mår man
Välj en Emeya S!
Mitt val hade lätt varit Emeya S. Mer är inte alltid bättre. Anledningen är att Emeya S är en otroligt trevlig bil att köra och att åka i. Även när man trycker på så känns det som att bilen tänker åt dig. Styrningen är precis så där lagom exakt att den känns skön, men inte så precis att den blir jobbig. När du ligger och hamrar i 200+ km/h på autobahn gör du det helt utan stress och oro. Otroligt imponerande! Tyst är det också. Även uppe i 250 km/h är det så tyst i kupén att man utan problem kan prata i normal samtalston och allt känns lugnt och tryggt. Precis som det ska vara i en gt-vagn.
Emeya R är lite väl bråkig
Emeya R är en annan historia. Med den imponerande prestandan blir det här såklart en annan typ av bil. Den här är nog trots sin storlek en bil man kan dra ut på banan. Styrningen är väldigt precis, bilen är hårdare satt men utan att vara jobbig på riktigt. Men jag vill ha det där lugnet i en bil som denna. Jag vill kunna ligga i 200+ och vara 100 procent lugn, inte hålla på och justera och parera hela tiden. Missförstå mig rätt, R ska vara precis så här men jag tycker som sagt inte att temperamentet passar bilen. Vad jag däremot gillar är att det faktiskt är skillnad mellan S och R. Hade det varit två varianter som hade samma karaktär hade det varit tråkigt. En del kommer såklart välja R och vara nöjda med det, jag är mer av en S-person i det här fallet.
Inte så imponerande räckvidd – men imponerande laddning
Räckvidden är inte vidare imponerande. Emeya S har en WLTP-räckvidd på 50 mil och R har en räckvidd på 43,5 mil. Om man trycker på lite så tar det slut snabbt. Men det gör kanske inte så mycket. För hittar du rätt laddstolpe kan du jaga upp laddningen i en bit över 300 kW. Man har lyckats ladda bilen i över 400 kW, men då behöver man verkligen rätt stolpe. Och lite tur. Men det är synd att räckvidden inte är längre. Det här är ju en gt-vagn och då vill man åka, inte stanna.
Vacker utsida
Jag gillar verkligen designen av Emeya. Den är liksom både slank och fet. Fronten har en kort motorhuv som ska visa lite arv till de mindre sportbilarna. Men bilen är lång, väldigt lång. Och det märks kanske mest när man kommer bakåt i bilen. Om fronten är precis, kort och arg är rumpan svulstig, stor och grandios.
Otrolig inredning
Det här är som sagt inte en bil för den anonyme, och det märks även på insidan. En del varianter har en mellangrå som jag inte föll för, men annars är det riktigt fint. Det finns en stor skärm i mitten, men ratten är fylld med riktiga knappar och vred. Tanken är att allt man behöver när man kör ska man kunna ställa in med fysiska knappar. På ratten finns det två olika paddlar där varje paddel har två lägen. Till vänster har vi regen, alltså hur mycket bilen ska motorbromsa. Detta går att ställa in i fyra olika steg. Tyvärr är dessa alldeles för lika varandra och det hårdaste läget är alldeles för tamt. Jag gillar bilar där man kan ställa in riktigt stark regenerering och använda det i sin körning, här är det alldeles, alldeles för vekt. Tyvärr. På den andra paddeln har vi körlägen. Comfort heter på Lotus-språk Tour och S är läget man väljer om man vill få lite fart på styrning och annat. På R-versionen finns även ett Track-läge, då stängs lite ESP och sånt också av. Med över 900 hästar används detta med försiktighet. Det finns tre olika skärmar där framme. Skärmen framför föraren är väldigt smal men har det mesta man vill ha i form av hastighet, räckvidd och sånt. En exakt likadan skärm sitter framför passageraren, men på den finns istället information om vilken musik som spelas. Snyggt och trevligt. Skärmen framför föraren fungerar som sagt helt ok, men jag saknar att kunna ha en karta på denna. Systemet på den stora skärmen går nämligen från höga poäng eftersom man inte kan göra två saker samtidigt. Drar man till exempel upp inställningarna så görs det över hela skärmen. Det är snyggt och smidigt, men kartan försvinner och det är frustrerande. Mjukvaran var, som jag berättade om tidigare, inte helt klar när jag körde Eletre. Nu är den betydligt mycket bättre. Perfekt skulle jag väl inte säga, men tillräckligt bra för att matcha resten av bilen.
Digitala bakspeglar som är ok men inte bra
Bilen vi provkör har digitala backspeglar och det är ett tillval man kan hoppa över. Skärmen för den högra backspegeln sitter riktigt bra och den fungerar bra, men den vänstra sitter med lite för mycket vinkel och känns inte lika bra. Framförallt känns dessa inte tillräckligt trygga när man ligger och tuffar i högre hastigheter.
Ljudsystem från KEF
I de flesta bilar idag kan man få ett riktigt vettigt ljudsystem även i basversionerna. Sedan finns det oftast en deluxe-version och denna har oftast ett valfritt varumärke på sig. Jag säger valfritt, för det är sällan just det varumärket faktiskt har så mycket att göra med hårdvaran. Man har kanske varit inne och justerat lite ljudnivåer, men oftast är det inte ens deras element. I Lotus är det anrika hifi-varumärket KEF som står för ljudsystemet, och här är det faktiskt äkta KEF-saker i dörrarna. Det är snyggt som attan och det är också vackert för öronen. Det finns typ noll inställningar att göra för ljudet, man får helt enkelt lite på att KEF har ställt in ljudet rätt. Det är lite frustrerande att inte kunna feta till basen, men det låter riktigt bra
Två eller tre i baksätet
Ett baksäte har ju oftast plats för tre, men i Emeya kan man välja att bara ha plats för två. Om man väljer det alternativet så får de två som sitter där bak det betydligt lyxigare, vi snackar limokänsla deluxe. En trevlig bonus blir också att man i mellanrummet mellan passagerarna även får plats med en gigantisk subwoofer. Ett riktigt as till subwoofer faktiskt. Och med den tas ljudsystemet till en ännu högre nivå. Systemet har stöd för stöd för Dolby Atmos både för musik och video och när man drar på en videodemo låter det smått magiskt. Hade jag haft samma sak hemma hade mina grannar fått ringa störningsjouren. Men även med tre säten känns det helt ok lyxigt här bak. Skärmen i baksätet gör att man kan styra ljud och temperatur utan att behöva prata med de där framme.
Bra bagage och en ok frunk
Vill du ha riktigt larvigt mycket plats så ska du helt klart välja Eletre, den är nästan knäppt stor. Bagageutrymmet i den ligger på 611 liter medan det i Emeya ligger på respektabla 509 liter. Utrymmet är inte så högt utan mer djupt, men du kan lätt få in weekendbagage för fyra här. Två par golfklubbor lär inte heller vara något problem. Frunken är på 45 liter men lite udda placerad, så räkna inte med att få i något bagage här. Men laddsladd är inget som helst problem.
En drömig bil!
Även om det här är en riktigt bra bil så tror jag inte att Lotus kan sno de som är på väg till hallen för att köpa en Taycan. Riktigt där är man inte sett på totalt, det är ändå prestige med Porsche trots att det är extremt vanligt med Taycan, i alla fall i Stockholms innerstad. Men de som redan har haft en Taycan tycker jag ska ta en sväng till Lotus. Rory Reid var nere och körde denna samtidigt som mig och jag rekommenderar en titt på hans video om du är sugen på att få reda på lite mer om bilen.
Bil,
Feature,
Porsche Panamera,
Taycan,
Lotus Emeya,
Lotus,
Emira
