Vi har äntligen fått köra Fisker Ocean. Eller rättare sagt Fisker Ocean public beta 1.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Vi har äntligen fått köra Fisker Ocean

Eller rättare sagt Fisker Ocean public beta 1

Henrik Fisker är en gammal räv i bilbranschen och har tidigare jobbat på BMW och Aston Martin, där han bland annat varit delaktig i designen av BMW Z8 och Aston Martin V8 Vantage. Designen är alltså hans grund här i världen och det är vi tacksamma för, mer om det senare. 2007 startade han Fisker Automotive och byggde bilen Fisker Karma, en udda hybridbil som var supercool men som floppade. 2013 gick det bolaget tyvärr i konkurs, kanske var man lite väl tidigt ute.

Nu är han tillbaka med elbilsföretaget Fisker Inc och den första bilen som är på väg ut heter Fisker Ocean. Nu har vi äntligen fått köra den! Efter Ocean kommer en mindre bil som kommer att heta Fisker Pear. Efter det kommer en supersportbil vid namn Ronin och en pickup som väntas heta Alaska.

Alla modeller ska ha fyra unika saker

Men nu är det alltså Ocean som står på tapeten. Henrik berättar att man inte kommer att släppa en ny bilmodell om den inte har fyra saker som ingen annan liknande bil på marknaden har. Roligt tänk, men det är också risk för att man kommer att hitta på trams för att uppnå detta.

För Ocean är de fyra sakerna längst räckvidd i klassen, solcellstaket, California Mode och två bord som man kallar för taco trays. Av dessa är de två första inte alls tramsiga medan de andra två nog faller in i gimmick-kategorin.

Ska ha räckvidd på över 70 mil

Längst räckvidd kan ju inte vara tramsigt på något sätt och det lyckas man med. 707 kilometer enligt WLTP är riktigt långt och det gäller för versionen som heter Fisker Ocean Extreme. Det är också den dyraste versionen som kostar över 800.000 kronor, om du väljer den billigaste versionen som heter Fisker Ocean One kommer du 440 kilometer men betalar betydligt mindre, 450.000 kronor.

Jag körde bara bilen under en dag så väldigt svårt att kunna säga om Fisker kommer att kunna leverera de där 70 milen, vi får helt enkelt återkomma till det under ett längre test. Laddningen har vi inte heller hunnit testa men Fisker säger att 10 till 80 procent ska gå på 35 minuter. Man säger att man ska kunna nå en toppeffekt på 200 kW, men man ska nog inte räkna med att kunna ligga där speciellt länge. Detta ska, om jag förstår det rätt, vara för det stora batteriet.

Bilen har tre lägen för regenerering och inget av dem är för mig, de är helt enkelt för mesiga alla tre. Det är egentligen bara det starkaste läget som tar i något alls och det finns ett litet lagg som jag inte gillar. När man släpper gaspedalen tar det en halv sekund innan det börjar bromsa, så är man van vid att kunna justera hastigheten exakt med foten blir man missnöjd. Det här är lite mer som att man faktiskt lyfter foten till bromsen och trycker till den.

Solceller på taket laddar batteriet

Solcellstaket snuddar på gimmick, men jag gillar det. Man säger att det kommer att kunna leverera 240 mil om året om bilen är parkerad ute i solen (och om den skiner såklart) vilket är rätt mycket. Om man bor på hyfsat soliga ställen kan man räkna med en dryg halvmil extra räckvidd om dagen. Eller räkna med, man kan hoppas på det. Vanliga elbilar tappar räckvidd när de står stilla, den här med solceller på taket ger iallafall lite plus i räckvidden.

Det finns en del andra bilar med solceller i olika former, men i princip alla dessa laddar 12V-batteriet. Det gör att man kan ha på AC lite längre men Fisker laddar alltså det stora batteriet. Så unikt och inte så tramsigt. När jag träffade Henrik Fisker tidigare i år så sa han att det finns solceller som skulle kunna ge betydligt mer kraft än de som sitter på taket nu, men de kostar skjortan och används i dag typ bara i rymden där budgeten är betydligt högre än för en vanlig elbil.

Alla rutor går att veva ner, även bakrutan

California Mode är en gimmick, men en kul sådan. Med en speciell knapp i taket (och på nyckeln) så öppnas soltaket och alla fönster på bilen, inklusive de längst bak och på bakluckan. Man vill att de ska ge en känsla av cabriolet och det är väl verkligen att ta i. Börjar blåsa gör det iallafall, betydligt mer än om man kör med nedfällt tak och funktionen är i princip oanvändbar i hastigheter över 50 km/h. Den bakre rutan vill man kunna fälla ner så att det ska kunna titta ut en surfbräda där, därav California Mode, och det är väl när man kör sakta längs stranden som detta kan vara kul. Gimmick som sagt, men kul.

Bord för både förare och passagerare

Taco tray är två bord för föraren och passageraren fram. Perfekt för den som använder en laptop i bilen, vem som nu gör det. Kul grej, men gimmick. För passageraren finns det ett lite bord som åker ut ur instrumentpanelen, där handskfacket vanligen är. Något sådant har man förresten inte, istället finns plats under båda framstolarna där man kan ha instruktionsböcker och annat som annars ligger i handskfacket.

Mycket snygg bil

Henrik är som sagt designer i grunden och att ha en designer som chef för bolaget är aldrig dumt. Personligen tycker jag att det här är en riktigt snygg bil, speciellt som en suv. Bilen är rätt bred och känns otroligt biffig, men på ett sympatiskt sätt. Den har till skillnad mot många andra bilar i dag lite attityd, utan att för den sakens skull bli störig eller speciell. 20-tummare är standard men på bilderna sitter det 22-tummare på bilen.

På något sätt lyckas Henrik Fisker att skapa en bil som har samma känsla som Range Rover, något som kan ta plats både i skog och stad, men som ändå har en egen attityd. Bra jobbat! Jag gillar att man har mycket gummi även på de stora 22-tumsfälgarna och jag gillar att de tunna lysena ändå har lite knixar och lever lite.

Gott om plats i bilen

Jag gillar designen, men även formatet. Visst behöver världen inte en suv till, men ska vi få en suv till ska den vara så här. Elbilen har ju gjort att vi får en massa mer plats på insidan, så större än så här behöver den inte vara. Fyra personer får verkligen plats och den femte behöver inte vara ett litet barn.

Det är alltså gott om plats och framförallt för benen bak, man har lyckats få till en massa plats i mitten för ben och fötter. Bra för den som sitter i mitten, men sitter det ingen där så gör detta att de två som sitter där bak kan sträcka ut sig rejält. Snyggt! Huvudet får också plats utan problem och det är helt enkelt gott om plats.

Det finns, om man betalar för det, en kontrollpanel i baksätet där man kan styra AC och volym på stereon. En ganska basic enhet, men räcker gott och väl och nästan snyggare än en "riktig" skärm. Man kan även, med hjälp av el, luta de två yttre baksätesplatserna så att man sitter ännu mer avslappnat.

USB-C-portar finns det två stycken som sitter gömda bakom en lucka. Snygg lösning som känns gedigen. Som eftermarknadstillbehör finns även möjlighet att sätta hållare för iPads, dels genom att byta ut de klädhängare som sitter bak på framsätena, dels genom att trycka ner en hållare vid mugghållarna.

Baksätet är delbart 40/20/40 vilket såklart är tacksamt eftersom det gör det mer tacksamt att packa bilen. Bagageutrymmet är på 476 liter och precis lagom stort för de allra flesta. 1274 liter med baksätet nedfällt. I bagageutrymmet finns uttag för 230V och 12V men även kontroll för dragkrok om man har beställt det.

Problemen börjar i framsätet

Bilen är alltså snygg, har bra format och bra utrymmen. Det finns så klart inte en bil som passar alla, men jag tror att den här hade kunnat passa en stor majoritet av köpare. Med en version som börjar på 450.000 kronor och en version som har det mesta, inklusive lång räckvidd, borde det här vara ett solkart köp?

Tyvärr inte. Inte ännu. När jag pratar med Henrik Fisker är han väldigt nöjd med att hunnit utveckla den här bilen på kortare tid än vad övriga europeiska konkurrenter har klarat av. Men om hårdvaran är vacker och bra så är mjukvaran inte där. Teknikchefen säger att det kommer att komma uppdateringar och att bilen kan uppdateras over-the-air, och det är väl lovande. Men som luttrad teknikjournalist ska man inte lita på prat om att "den funktionen kommer senare" eller "det ska bli bättre". Det kan bli så, men ingen garanti finns.

Tjock ratt

Ratten har riktiga knappar och det är bra, men den är alldeles för biffig för min smak. Jag har normalstora händer men får inte riktigt grepp om den på ett sätt som jag skulle vilja. På vänster sida har vi volym, nästa låt och lite sånt. Funkar fint. På höger sida har vi väljare för de olika körlägena och farthållare. Tre körlägen finns, Earth, Fun och Hyper. De ändrar egentligen bara hur pigg bilen ska vara, eller snarare hur mycket som ska hända när man trycker på gasen. I en annan bil hade de tre lägena nog hetat Eco, Normal och Sport. Men så mycket sport blir det inte i Hyper, så bra att den inte heter Sport. Styrningen blir inte hårdare och bilen känns exakt likadan som i de andra lägena. Det kan komma förändringar hit, kanske.

Överlag är bilen bekväm att köra och det finns egentligen inte så mycket att klaga på, men dynamiskt och roligt är det inte. Bilen är lite för tjockis för det och det är väl helt ok.

Ingen adaptiv farthållare eller körhjälp

Farthållare finns som sagt, men den är än så länge inte adaptiv, den anpassar sig alltså inte till bilarna framför utan håller den satta hastigheten oavsett vad som ligger i vägen. Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag körde en bil med dum farthållare senast. Återigen säger man att detta kommer att ordna sig, att adaptiv farthållare kommer i framtiden. Men när vet vi inte och inte om den är något bra.

Samma sak gäller med system för att hålla bilen mellan linjerna på vägen. Idag så piper den när man korsar linjerna, men systemet för att hålla bilen mellan dem utan att man styr själv är inte klart. Det är oklart när det kommer och vi vet således inte heller hur det kommer att fungera. Återstår att se.

Förutom ratten är det rent och snyggt. Det finns mycket omålad plast i kupéen och det brukar sällan vara ett gott tecken, det kan se billigt ut och vi på redaktionen kallar det för hinkplast. Man har dock lyckats riktigt bra med detta, under omständigheterna. Fördelarna är att det blir billigare att tillverka och enklare att återvinna när det är dags för det. 50 kilo av framförallt inredningen är förresten återvunna material, vilket faktiskt är mycket. På vissa detaljer känns det dock att man har sparat, handtaget för att öppna dörren är av äkta målad plast och det är lite sunkigt faktiskt. Handtagen på utsidan åker ut när bilen är upplåst och de lyser fint, så de får bra betyg!

Stänger dörren gör man genom att dra i facket som finns i överkant. Det fungerar ok, men man hade nog velat ha ett bättre ljud när dörrarna stängs.

Laddning finns genom en USB-C och en USB-A i mittenfacket samt två platser för trådlös laddning av mobilen. Dessa är rätt placerade, men täcks av knapparna till den stora skärmen vilket gör att det är inte helt optimalt att lägga in mobilerna där och man ser inte vad som händer på skärmarna. Det senare kan man diskutera om man behöver göra, men ändå.

En fin detalj tycker jag är att det finns ett fack för att förvara nyckeln i.

Fysiska knappar för det viktigaste

Under den stora skärmen har man ett gäng fysiska knappar, tack för det. Här styr man värmen för förare och passagerare, hur mycket fläkt man vill ha och volymen på musiken. Ovanför knapparna finns knappar som dubblerar som lite knappar. Trycker man på temperaturen så sätts synk på/av, klickar man på fläktens display så stängs den av helt, klickar man på volymen så blir det mute. Inte ett dugg logiskt innan någon berättar detta för dig, men smart att lägga in trevlig gömd funktionalitet som bonus. I mitten hittar vi en stor hemknapp, mer om den senare.

En kul detalj är att solskydden är delade på mitten vilket gör att man kan justera dem lite mer än vad man är van vid. Inte världens största sak, men smart och praktiskt. Backspegeln i mitten är digital vilket uppskattas. Det går att växla den till normalt/klassiskt läge, men bakrutan är inte så stor så det digitala läget är att föredra.

En liten skärm framför föraren

Förarmiljön består annars av två skärmar, en framför nosen på föraren och en otroligt stor skärm på 17,1 tum som går att snurra. Den lilla skärmen för föraren visar det viktigaste som räckvidd, hastighet och om man ska svänga.

Man har lagt in en animation som visar om man använder eller genererar ström och den är mäkta irriterande. Men annars är den här skärmen prima. Den hade kunnat få vara lite mindre bred, då hade det varit lite enklare att se det som står ute i kanterna, nu döljs detta ibland av ratten.

Snyggt upplägg på skärmarna

Systemet på mittenskärmen har ett bra upplägg som jag gillar skarpt. Överst har man saker som rör ens omvärld, när man kör så ska man här se saker som händer kring bilen. Men bilen har inte ens adaptiv farthållare och autonom körning känns långt borta, men när det kommer syns det här. Backar man syns de olika kamerorna här.

Under har man kartorna och de syns alltid, oavsett om man har navigation igång eller inte och oavsett vart man är i systemet. Det är riktigt, riktigt bra och uppskattas. Men de är från TomTom och de är väl helt ok, men jag hade mycket hellre sett Google här. Kartorna tog mig dit jag skulle men det kan som sagt bli bättre. Vid ett tillfälle tyckte bilen att jag skulle åka av och ladda för att vara säker på att komma fram och det ville inte jag, men det gick inte att säga till systemet att jag vill komma direkt till målet. Så vid varje avfart som jag ignorerade att ta så blev det en ny rutt som räknades ut. När det var 5 kilometer kvar till målet ville systemet köra nästan det dubbla för att ladda och vara på den säkra sidan. Det krävs med andra ord lite finjusteringar även här.

Under kartorna har vi musik, inställningar och sånt. Spotify finns här och funkar helt ok, man kopplar sin konto enkelt med en QR-kod. Inställningarna är tydliga och logiska, kanske för att det just nu inte finns mängder av dem. Men de fungerar finfint. Ratten ställer man till exempel in genom att trycka på en ett alternativ i inställningarna och sedan använda kontrollerna på ratten. Som Tesla alltså, och jag gillar det.

På tal om inställningar så är en av inställningarna kring den nya regeln att bilen måste pipa om man kör minst 1 km/h för fort. Den nya EU-regeln är att detta ska gå att stänga av, men att man måste göra det varje dag eller om bilen har stått ett tag. Fisker-ägarna kommer, återigen i framtiden, använda sin mobil för att låsa upp sin Fisker och när detta sker så skickas alla ens personliga inställning över till bilen, inklusive inställningen att man inte vill ha det irriterande pipet. Detta är en liten lucka i lagen som Fisker utnyttjar och som jag faktiskt hoppas att andra tillverkare också börjar med.

En riktigt rolig sak är att man kan vinkla skärmen så att den hamnar i vertikalt läge och detta läge är, tyvärr, bara för stillastående läge. Man kommer dit genom att hålla inne hemknappen i mitten i några sekunder. Det hade varit bra bonus om man hade kunnat ha skärmen i vertikalt läge hela tiden, men skärmen är helt enkelt lite för bred för att den ska kunna vara så här vid färd. Skärmen är gigantisk, det hade faktiskt varit helt ok med en lite mindre skärm.

Nu är tanken att man ska kolla på film på skärmen när den är så här, när man laddar bilen. Ett gäng videoappar finns och de verkar vara webbappar. Det betyder att de är lite sega och inte helt anpassade, men det fungerar och när man har dragit igång sin video är det inte hela världen.

Segt, segt infotainmentsystem

Upplägget är alltså finfint, men tekniken bakom är trött. Den tekniska chefen på Fisker säger att man ska börja optimera så att det flyter på lite bättre, men att det redan från start är långsamt lovar inte gott inför framtida versioner med fler funktioner och finesser. Som bekant behövs det extra oanvänd kraft från start om det ens ska finnas plats för fler funktioner och finesser.

Så mycket mer får vi inte reda på om systemet än att hårdvaran är från Intel och att systemet är byggt på Android. Alltså inte Android Automotive utan Android. Man har varken stöd för Android Auto eller CarPlay och säger att det är ett medvetet val, inte en teknisk begränsning. Man verkar tycka att systemet ska bli tillräckligt bra för att CarPlay inte ska behövas, men då kan man inte köra TomTom. Vettiga människor vill ha något som är i klass med Google Maps och där är inte det här systemet.

Systemet är som ni ser i videon ovan långsamt och segt. Det är synd på en så här i övrigt fin bil, för systemet är så segt och har så mycket beta-känsla att jag nog hade tröttnat efter någon vecka och lämnat tillbaka bilen. Det håller helt enkelt inte.

När jag pratar med Henrik Fisker innan jag hoppade in i bilen så berättar han att nästa bil, Fisker Pear, kommer att egen hårdvara för bilen som kommer att driva allt, inklusive infotainmentsystemet. Vi får helt enkelt hoppas att den tekniken också kommer till Ocean vart det lider.

Inte redo för leverans

Vi kan helt enkelt konstatera att Fisker Ocean inte är redo för leverans. Mängder av funktioner finns bara i teorin än så länge och "kommer snart", men vi vet som sagt inte när eller vilken kvalitet de då kommer att ha. Körlägena har alldeles för lite skillnad mellan sig, en adaptiv farthållare måste man kunna kräva 2023 och systemet är alldeles för segt som det är nu för att det ska vara acceptabelt.

Jag väljer att tänka att det här var en provkörning av en icke färdig prototyp och tänker jag så är det riktigt imponerande på vissa delar och lovande på andra. Men i dagsläget kan jag inte rekommendera någon att gå till bilhallen och köpa den här, sitt ner i båten (eller din nuvarande bil) och vänta in en bil som är klar istället.

Men, säger du, Volkswagen hade också problem när de levererade sina första bilar. Japp, det hade de och jag tror att de ägarna nog gärna hade väntat lite och sluppit strulet i början med besök på verkstäderna. Skillnaden då mot nu var också att då fanns det knappt några alternativ, i dag finns det alternativ.

Fisker är ett lovande bolag som jag tycker har helt rätt inställning. Man är dessutom ett bolag som tillverkar Ocean i Österrike hos Magna Steyr som även tillverkar bilar åt premiumtillverkare som BMW. Fisker Pear kommer nog att tillverkas i USA. Det betyder att man köper en bil från Fisker så köper man en bil från ett icke-kinesiskt bolag som tillverkar sina bilar utanför Kina och det är ju inte supervanligt i dag, även om batteriet i bilen kommer från Kina.

Fisker Ocean är lovande och jag kommer att följa det här bolaget nära. Jag hoppas också få köra Ocean igen om några månader under en längre tid och att många av de frågetecken som idag finns är borta.

Jag måste avsluta den här texten med att versionen vi kört är den dyraste med alla godsaker. Den betydligt billigare varianten som kostar 450.000 kronor har inget soltak och rutorna går inte att fälla ner men det gör mig inget. Helt ärligt så hade jag nog varit rätt ok med att mjukvaran var så där i den bilen, för man får med den väldigt mycket bil för pengarna. Ingen av konkurrenterna som ligger en bit under halvmiljonen ser ens i närheten så här bra ut.

Bil, Feature,

Henrik Fisker, Fisker Inc, Fisker Ocean, provkörning