Teknik Motor Samhälle Spel Popkultur Fritid Tjock Tester Dagens fråga Tipsa! Skaffa Feber+
Hetaste
Senaste
Its About Time Klockans som får dig att tänka till lite extra Its About Time Its About Time"-klockan är framtagen av den sydafrikanske designern Christopher de Beer och det är en analog klocka där tim- och minutvisaren kan bytas ut med varierande budskap. Som syns i modellen ovan handlar det om global uppvärmning men det finns inget som hindrar användaren från att byta ut det till ett gladare budskap.Klockan är konstruerad med hjälp av två transparenta skivor, en för minutvisare och en för timvisaren, där respektive budskap fästs. Än så länge verkar det hela vara ett koncept och vi har inga uppgifter om vad klockan skulle kunna kosta. empirecollective.blogspot.com Pryl, Klockor, koncept Via Treehugger
37.0° 0 Wille Wilhelmsson Wille Wilhelmsson
sön. 4 nov 2007, 15:27
19 kommentarer till artikeln
fuzcoden
"Dess ungefär(liga) tid"? It's about time!
av fuzcoden, söndag 04 november 2007 kl 15:35
CrowbaR
Tror jag skulle bli psykiskt störd utav att ha en sådan klocka hemma.
av CrowbaR, söndag 04 november 2007 kl 15:57
Neeb
It's about time!
av Neeb, söndag 04 november 2007 kl 19:15
MUD
Ha! Vilket skämt! Global uppvärmning-teori grundar sig huvudsakligen på "skräp"-vetenskap. Och även om det inte vore det, är det inte värt att försöka göra något åt saken, rent ekonomiskt sett; Det finns mycket viktigare globala problem.

Jag slår vad om att Al Gore designat den där klockan... mannen borde avlivas...
av MUD, söndag 04 november 2007 kl 22:36
MUD
crap... dubbel post
av MUD, söndag 04 november 2007 kl 22:37
TomasB
Vare sig uppvärmningsteorin grundar sig på "skräpvetenskap" eller inte så gör det faktiskt ingenting att man tänker på naturen.

Blev lite nyfiken på vetenskapsmannen MUD och han/hennes tankar:
Hur vet du allt detta om skräpvetenskapen?
Av vilken anledning är det inte värt att göra något åt saken rent ekonomisk och vad bygger du dessa ideér ifrån?

av TomasB, söndag 04 november 2007 kl 22:54
Fjantomen
MUD snackar dynga.

en.wikipedia.org
av Fjantomen, söndag 04 november 2007 kl 23:25
MUD
Ekonomiskt sett finns det mycket bättre platser att spendera pengar, lyssna till de visa orden av Bjørn Lomborg, författare till "The Skeptical Environmentalist":

www.ted.com

och citera mig inte wikipedia sidor, Fjant...
av MUD, måndag 05 november 2007 kl 16:59
Fjantomen
Climate change: A guide for the perplexed
environment.newscientist.com
av Fjantomen, måndag 05 november 2007 kl 20:51
Alucard
Kunde ju vart en "Hell its about time Starcraft 2" istället..... men men
av Alucard, måndag 05 november 2007 kl 21:09
Jaxxer
MUD du kan få en klocka av mig om några är med texten "I Told you so".

Det är en sjuk värld vi lever i då planetens överlevnad prioriteras lägre än pengar. Dessutom så tjänar man på att vara miljösmart, även ekonomiskt MUD. Tyvärr tänker folk allt för kortsiktigt.
av Jaxxer, måndag 05 november 2007 kl 23:33
MUD
Ni tror båda säkert att "The Day After Tomorrow" snart kommer vara verklighet...

Ingen lyssnar på någon som har bra nyheter, det är bara dåliga nyheter som säljer nuförtiden. Global-uppvärmnings-dårar frodas eftersom så många så lätt faller för alla skrämseltaktiker som matas åt dem.

Du kommer nog på andra tankar innan dess ska du se, Jaxxer.

Och jag håller med Nanaki här, det hade varit en mycket bättre klocka.


av MUD, tisdag 06 november 2007 kl 02:08
TomasB
Nu tycker jag det verkar som MUD inte har så mycket mer att komma med eftersom det är mycket snack om dårar och jämförelser med en B-film från Hollywood.
Jag har tittat på Lomborg och han har en hel del intressat att säga. Kan dock inte förstå vad du har fått Global-uppvärmnings-dårar ifrån. Själv har jag lyssnat på Richard Wolfson som föreläser i klimatförändringar på Middlebury's Environmental Studies Program.
www.middlebury.edu
Det han har att säga är att allt pekar på att klimatet ändras och vi är de skyldiga. FN håller med och det räcker långt för mig.

Tycker dock fortfarande att det inte gör något om man tänker på naturen även om ALLA dessa vetenskapsmän skulle ha fel.

av TomasB, tisdag 06 november 2007 kl 13:49
MUD
Ok, ni vill ha lite att läsa och titta på? Håll till godo:

computersweden.idg.se

FN väljer att lyssa till de personer de har satt i positionen att leda undersökningar om klimatförändringar, trots att mer än en av dem har valt att utesluta data som motsade vad de VILLE att raporterna skulle säga. Mer om det och rent allmänt om klimatet här:
www.climate-skeptic.com

www.signonsandiego.com

worldclimatereport.com

www.cei.org

Två 60 sekunders filmer menad att sändas som reklam på tv, skapad av institutet bakom den ovanstående sidan:
www.youtube.com
www.youtube.com

Jag behåller nog min skepticism ett tag till...
av MUD, tisdag 06 november 2007 kl 20:54
TomasB
Vad är du skeptisk till? Att co2 mängden är på väg upp?
Problemet är att media skriver om miljöfrågan på ett felaktigt sätt. De antingen alarmerar eller låter frågan vara. Du har rätt att vi vill bara ha negativa nyheter.
Det som måste föras är en sansade och vetenskaplig debatt. Det är det som kommer att hjälpa. Tyvärr säljer det inga tidningar.
Jag har inte hunnit läsa/se allt (som du postat)men ska göra det inom en snar framtid.

Vi beräknar att isarna kommer att försvinna. Om inte till 2050 så till 2100. Vi vet också med stor säkerhet att vi påverkar klimatet.Så därför tycker jag fortfarande att vi kan göra någonting åt det.Själv har jag dragit ner på mina energikostnader vilket gör att jag sparar 12000 kr/år. Vare sig jag är skeptiker eller ej tycker jag det är en bra sak.
av TomasB, onsdag 07 november 2007 kl 06:29
MUD
Jag är skeptisk till att mänskligheten plöstligen fått sådan makt att vi kan påverka klimatet till sådan grad att vi måste ta drastiska åtgärder för att inte "gå under".

Om vi begärnsar CO2 utsläppet så kommer världsekonomin att lida kraftigt. Det går knappast att argumentera, men det finns folk på båda sidorna av debatten hur detta påverkar klimatet.

Sansade och vetenskapliga debatter är vad som behövs, det håller jag med om

Vad gäller is så är det ingen som talar om att atarktis ismassa faktiskt har växt ungefär lika mycket som arktis har smält. Al Gore (må han dö smärtfullt) visade i sin film hur arktis faktiskt smälter! Hur kan det komma sig? Jo han visade bara den lilla spetsen i nordväst, där detta är fallet, och ignorerade att ismassan hade växt nästan överallt annars.

Du borde verkligen titta på just denna:

www.climate-skeptic.com

av MUD, onsdag 07 november 2007 kl 13:13
Jaxxer
Förlåt MUD om jag gick lite till angrepp mot dig, jag tycker inte heller att man ska ta skrämselpropaganda på för stort allvar. Men detta gäller trots allt oss, det är vi som kommer drabbas mest, inte planten, den klarar sig alltid:)

Om vi begränsar CO2 utsläpp kommer inte världsekonomin lida särskilt mkt jämfört med om vi INTE begränsar dem. Man behöver inte vara ett geni för att faktiskt inse att vi kan påverka våran egen atmosfärs sammansättning med hjälp av att spy ut nåt som legat under marken i miljoner år. Jag antar att du vet detta MUD, eftersom du har valt sida.

Jag har en video som du verkligen borde se på, då blir det nog mycket klarare vad som är viktigt.
youtube.com
av Jaxxer, onsdag 07 november 2007 kl 23:35
MUD
Världsekonomin kommer att lida i det mån att vi saktar ned framgång på många olika fronter.

Tillbaka till CO2 då. Jag vet inte riktigt var jag ska börja angående motargument då du verkar göra antagandet att koldioxid är i grund och botten skadligt. Koldioxid är livsviktigt; livet på jorden är kolbaserat och behöver det för att skapa nytt liv. Som en växthusgas har vattenånga mycket större absorptionsförmåga och är även mycket vanligare förekommande än CO2, som är en relativt svag växthusgas. Utav all strålning som reflekteras tillbaka ut i rymden kan CO2 bara absorbera selektiva frekvenser. Desto högre koncentration av CO2 i atmosfären desto mer strålning absorberas, men varje ökning i CO2 koncentration absorberar exponentiellt mindre än den förra tills ökning av CO2 har knappt någon påverkan på strålningen som absorberas och således temperaturen.

Nu angående videon, det blir lite mycket att läsa här... =P

Det är en väldigt enkel problemuppställning av ett komplicerat problem. Tycker han är lite naiv om han anser att han kommit på den "ultimata" frågan att ställa. Detta är en metod som går att applicera på nästan vad som helst, då kan man ju fråga sig varför man inte gör det? Det kan väl knappas för att han var den första som kom på den här metoden, inte sant? Den är faktiskt rätt så välkänd. Men den är för simplifierad för att kunna användas. Här följer ett ganska underligt exempel:

av MUD, lördag 10 november 2007 kl 01:46
MUD
Vi ändrar den första frågan, dvs kolumnen: tänk dig scenariot: "en armada av utomjordiska skepp är på väg för att utplåna mänskligheten", eller AA (Alien attack) och byt ut GCC (human caused global climate change) mot det scenariot. Den andra frågan, dvs raden, är fortfarande om vi ska ta handling eller inte, variabel "H".

AA är sant och JA till H = Vi tog handling och byggde ett planitärt försvarssystem som sköt ned armadan, men mycket pengar spenderades.

AA är sant och NEJ till H = Armadan kom, vi hade inget försvar, och därför blev mänskligheten utplånad.

AA är falskt och JA till H = Det kom aldrig någon armada och vi spenderade massvis av pengar på ett planitärt försvarssystem som aldrig användes.

AA är falskt och NEJ till H = Det kom aldrig någon armada men vi spenderade heller inga pengar på att förhindra ett anfall.

Så enligt denna logik är det bättre att vi faktiskt bygger ett planitärt försvarssystem om nu det skulle finnas en utomjordisk armada på väg till jorden för att utplåna mänskligheten, än att vi inte bygger det och tar risken att det inte finns någon armada.

Detta verkar kanske ett något mer osannolikt scenario än global uppvärmning (tja, åtminstone för dig). Men min poäng är att denna metod kan användas för att mer eller mindre få det resultat man önskar.

av MUD, lördag 10 november 2007 kl 01:47
Kommentera artikeln







+ Per månad 39 kr Betala löpande per månad. Ingen bindningstid. Starta prenumeration Per år 299 kr Enklast och billigast, bara 25 kronor i månaden. Betala löpande per år. Ingen bindningstid. Prova 14 dagar gratis innan du bestämmer dig. Starta gratis provperiod Engångsköp 349 kr Slipp återkommande betalningar, betala ett år i taget. Betala med kort eller Swish. Köp utan prenumeration