Nu är A4-formatet 100 år gammalt!
Tut i luren!
Foto: Pexels
Vi må vara på väg in i det papperslösa samhället, men A4-papper finns fortfarande överallt och lär så göra ett bra tag till. I torsdags så fyllde formatet, eller standarden bakom snarare, 100 år och det är verkligen värt att tut-i-lura! Det var 18 augusti 1922 som DIN 476 blev en standard i Tyskland. Men långt innan dess hade tankarna på ett format på brevpapper där ena sidan var 1x och andra roten ur 2x fötts. Redan 1786 så beskrev den tyske fysikern Georg Christoph Lichtenberg idéen och 1798 blev formatet faktiskt lag i Frankrike tack vare Lazare Carnot men det föll ändå i glömska till 1900-talets början. Tysken Wilhelm Porstmann började då ta fram en världsstandard för pappersformat och 1922 lanserades formaten av hans assistent Walter Porstmann. Då var formaten A, B och C födda. Till en början fanns faktiskt även D. Tanken var att en A0 var ett papper med en kvadratmeters yta och halva den ytan var två A1. Dessa hade en sida som vara 841 millimeter lång och den andra var 1189 millimeter, vilket då alltså är roten ur 841x841. Tricket med det där med roten ur är att det sedan går att vika ett A1-papper och vips har man två A2, viker man det får man två A3 och så vidare. Genialt!B-formatet är en smula annorlunda mot A och här är basen, det vill säga en B0, inte en kvadratmeter som för A0 utan för B0 är ena sidan en meter. Men även här är ena sidan 1 och andra roten ur 2. B1 och B2 används till exempel för affischer. C-formatet är framtaget för att vara lite större än A och det används främst till kuvert. Ett A4-papper får alltså plats i ett C4-kuvert. Ett vikt A4-papper som då har ytan A5 får alltså plats i ett C5-kuvert. Enkelt och praktiskt. DIN 476 blev 1975 en internationell standard som då heter ISO 216. Vi svenskar gillar ju standarder och SIS har så klart kliat sig i huvudet och lagt till lite format som man kallar för D, E, F och G. Dessa används sällan, G5 och E5 ska vara poppis för avhandlingar i Sverige och Nederländerna men det är typ det. Självklart tycker USA inte om fina standarder och använder istället US letter och har dragit med sig Kanada och Mexiko i den härvan.
Samhälle,
Allmänt,
a4,
iso 216,
din 476
Tack till Babbel-lebbaB
Foto: Sven
53.7°
0Roger Åberg
lör. 20 aug 2022, 12:30
+
Per månad
39 kr
Betala löpande per månad. Ingen bindningstid.
Starta prenumeration
Per år
299 kr
Enklast och billigast, bara 25 kronor i månaden. Betala löpande per år. Ingen bindningstid.
Prova 14 dagar gratis innan du bestämmer dig.
Starta gratis provperiod
Engångsköp
349 kr
Slipp återkommande betalningar, betala ett år i taget. Betala med kort eller Swish.
Köp utan prenumeration