TT rapporterar att regeringen vill att det ska bli enklare för polisen att använda sig av olika typer av avlyssning och övervakning, något man primärt vill genomföra för att att komma åt brott som begås i så kallade tystnadskulturer.

Bland förslagen man tittar på tänker man sig bland annat att kraven för att använda hemlig elektronisk övervakning och hemlig rumsavlyssning ska sänkas. Idag måste straffet för brottet som någon misstänks för överstiga två års fängelse för att polisen ska få använda hemlig elektronisk övervakning och fyra års fängelse för hemlig rumsavlyssning. Utredningen ska titta på om man istället ska kunna slå ihop flera brott som tillsammans uppnår samma straffvärde för att motivera de olika typerna av hemliga tvångsmedel som polisen får använda för att avlyssna och övervaka misstänkta brottslingar.

Man vill även att åklagare ska kunna fatta beslut om hemlig avlyssning och övervakning som inte är kopplade till en förundersökning, något som krävs idag. Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till TT om detta:

"Kriminella gäng byter ofta plats med kort varsel. Och de brottsbekämpande myndigheterna har behov att snabbt kunna fatta beslut om hemlig rumsavlyssning."

På frågan om den personliga integriteten nu kommer att få stå tillbaka för brottsbekämpningen nu svarar Damberg:

"Man måste väga det här i varje enskilt fall, och det har utredaren fått i uppdrag att titta på nu. Om man gör ändringar – är det relevant? Är det tillräckligt viktigt för myndigheterna? Det ska vägas mot den personliga integriteten. Men jag menar att för att komma åt de här kriminella miljöerna och gängen behöver de brottsbekämpande myndigheterna få nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel."

Utredningen som regeringen nu drar igång ska redovisas senast 14 april 2022.