Devil May Cry-serien har tagit ett ordentligt break på elva år. Det senaste spelet i serien var Devil May Cry 4 som släpptes 2008 och i det fick vi följa den nya huvudrollsinnehavaren Nero i hans kamp om att störta korrupta demoner. Det var ett stabilt spel men Capcom kände att det var dags att blåsa nytt liv i serien och bad Heavenly Sword-utvecklarna Ninja Theory att ta fram en reboot och resultatet blev det omåttligt hatade DMC.

Vi kan väl börja med en liten bekännelse. Jag fullkomligt älskar DMC-rebooten och jag blev lite ledsen när gänget bestämde sig för att återgå till "vanliga" Devil May Cry. Bakom det överdrivna, kaxiga och bitvis pinsamma, manuset så lös ett fullvärdigt actionspel igenom med riktigt härlig kontroll, roliga vapen, groteska miljöer och ösig musik från Noisia. Detta gjorde att jag fick lite dålig feeling mot Devil May Cry 5 då det kändes som att Capcom backade till ett beprövat koncept för att göra fansen nöjda, i stället för att leverera nånting nytt och mer unikt. Efter spelets initiala timmar så försvann dock dessa tankar illa kvickt.

Devil May Cry 5 utspelar sig ett par år efter händelserna i DMC 4 och Nero och Dante har slagit ihop sina förmågor för att stoppa demoner från att förstöra världen igen. Duon ackompanjeras även av den mystiske karaktären V. Dessa tre karaktärer får vi kontrollera i de drygt 20 uppdragen som utspelar sig inom loppet på bara några timmar. Mer specifikt börjar äventyret en tidig morgon i maj och avslutas med en ordentlig fejd på eftermiddagen.

Nero och gänget måste som sagt stoppa en ny kraftfull demon från att ha sönder jorden och till deras hjälp finns nya karaktären Nico som förser Nero och Dante med ny utrustning. I vanlig ordning är karaktärerna rätt överdrivet skrivna, men ensamblet lyckas hålla motivationen uppe för att du ska ta dig fram.

I det fjärde spelet hade Nero en demonhand som lät honom greppa fiender på avstånd och utföra andra attacker, men i seriens femte del har armen ersatts av en robothand som går att byta ut. Dessa armar kallas Devil Breakers och kommer i flera olika smaker som kan modifiera striderna rejält. Rawhide ger dig en piska, Punch Out låter dig skjuta iväg armen på fiender och Helter Skelter ger dig sågklingor du kan kasta på fiender.

Varje Breaker kommer med en standardattack och en "super" som du kan aktivera för maximal skada. Använder du superläget så går Breakern sönder och nästa du har i magasinet frammanas. Till en början kan du bära med dig tre Breakers, men du kan uppgradera magasinet så att du kan bära med dig fler. Tar robotarmarna slut så finns det fler utspridda på banorna som du kan plocka upp. Något som är lite meckigt är att du måste ha sönder en Breaker för att komma nästa, men det finns gott om armar på marken så du behöver inte oroa dig för att vara armlös om du inte är allt för vårdslös med dem.

Dante är praktiskt taget gamla vanliga Dante som slåss med svärdet Rebellion och pickadollerna Ebony och Ivory. Under resans går får Dante tillgång till flera vapen som du kan använda för att göra fighterna mer varierade. Bland annat kan Dante slåss med en motorcykel och det är exakt lika vansinnigt och ösigt som det låter.

Ett tillskott Dante som ökar slagsmålsvariationen ytterligare är möjligheten att välja olika fightstilar på momangen. D-Pad används för att skifta mellan Trickster, Swordmaster, Gunslinger och Royalguard. Precis som vapnen så går varje klass att uppgradera, vilket ger dig tillgång till fler attacker och flådiga moves.

Striderna är prio ett i Devil May Cry 5, precis som tidigare, och det gäller att slåss så vackert som möjligt för att nå den anrika SSS-ranken. För att göra det behöver du slåss väldigt varierat, vilket kräver att du har relativt bra koll på de olika karaktärerna och deras förmågor. Det är lätt att sänka fiender, men att göra det snyggt och effektivt kräver en hel del träning. Och då storyläget hoppar mellan de tre karaktärerna så kan det ta ett tag innan man känner att man har full kontroll med en specifik karaktär. Detta gör dock att det är möjligt att dra igenom spelet flera gånger för att bli en bättre kämpe och lägga vantarna på Red Orbs.

En nyhet som kan göra de bitvis komplexa kombinationerna lite lättare är nya Auto-Assist-systemet, vilket gör att du kan dra ordentliga fightkombinationer genom att klicka på några få knappar i stället för att vara tvungen att göra avancerade manövrar på kontrollen.

Allt som allt så känns stridssystemet riktigt bra. Oavsett vilken karaktär eller vilket vapen du använder så kommer du vara en fara på stridsfältet. Att lyckas få in en lång kombo-attack känns riktigt bra och jakten på SSS-ranken har helt ärligt aldrig varit roligare.

Red Orbs får spelaren praktiskt taget hela tiden genom storyns gång. Dessa används för att uppgradera karaktärernas vapen och förmågor. Valutan delas mellan karaktärerna, men själva uppgraderingarna är "personliga" och ibland måste du ta ställning om du ska uppgradera ett vapen eller ej, eller vänta tills du får kontrollera en annan karaktär för att spendera din surt förvärvade valuta på denna i stället. Varje vapen och förmåga har minst tre olika uppgraderingar som öppnar upp för mer variation på stridsfältet. Något som är värt att nämna är att du troligtvis inte kommer kunna låsa upp alla färdigheter under första genomspelningen.

Något riktigt trevligt är att Capcom valt att använda RE-motorn, vilket är samma som används i de senaste Resident Evil-spelen, och rent visuellt är spelet urläckert. Massiva miljöer kan ritas upp utan att hårdvaran börjar hosta och spelet rullar konstant i härliga 60fps.

För att sammanfatta så är Devil May Cry tillbaka och det är ett bombastiskt äventyr med utmanande action, ösig musik och mångsidigt gameplay som motiverar flera genomspelningar. Devil May Cry 5 är ett måste för dig som är fan av serien, eller uppskattar riktigt stabil action.

I vanlig ordning är det bara att plita ner frågor och funderingar kring spelet i kommentarsfältet så försöker vi svara så gott vi kan.

Devil May Cry 5 släpps 8 mars till PC, PS4 och Xbox One.