DOOM fick väldigt mycket nytt liv när serien fick en mjuk reboot 2016. I stället för att leverera en omfattande och stabil berättelse bestämde sig id Software att leverera ett spel där all fokus låg på att slakta demoner på Mars. Och herrejävlar vilket spel det var. Eller är, rättare sagt. Det var verkligen full patte från start till slut och levererade en av årtiondets bästa fps-upplevelser. Det fanns en skvätt story för de som var intresserade av sånt, men fokusen låg verkligen på action. Ösig, köttig och brutal action som fick pulsen att höjas ordentligt.

Hur skulle id kunna toppa det, undrade undertecknad innan han satte sig ner för att spela igenom uppföljaren. DOOM Eternals första timmar. Har utvecklarna kört på samma spår, eller har massvis med nyheter petats in för att hålla spelet fräscht? Efter ett par timmar med spelet kan jag utan problem konstatera att DOOM Eternal verkligen är en värdig uppföljare i DOOM-serien med intressanta nymodigheter, förändrat uppgraderingssystem och fler sätt att döda horder av fiender.

Under vår session fick vi som sagt lira igenom spelets första timmar och vi fick besöka demonernas hem, Doom Slayers hembas Fortress of Doom samt en snabb visit till jorden som numera är ockuperat av demoner. Efter händelserna i första spelet har en portal till helvetet öppnats på jorden och det är upp till dig som den legendariske Doom Slayer att sätta stopp för demonerna och kultisterna som hjälper ondingarna att ta över världen.

När det kommer till själva berättandet så kändes de första timmarna i Eternal rätt sparsmakade som första spelet, men det känns som att id Software lagt lite mer tid på att berätta en berättelse. Det är dock fortfarande väldigt mycket show, don't tell-känsla i berättandet och vill man djupdyka i spelets lore så är det möjligt genom att leta rätt på lore-plakat som är gömda runt om på banorna.

Bandesignen är fortfarande riktigt stark och vi får ta oss an massvis med plattformsutmaningar vid sidan av demo slakten, vilket får spelet att kännas lika mycket som Super Mario som DOOM. Det känns verkligen helrätt.

DOOM Eternal är betydligt mer öppet än föregångaren. Medan DOOM bestod av flera olika banor med en mängd hemliga utrymmen, så erbjuder Eternal större banor med mer valmöjligheter. Vill du springa runt på marken och sänka fiender så är det lika möjligt som att ta sig upp på högre plattformar för att panga demoner från en högre punkt.

Vi fick även besöka spelets hubvärld Fortress of Doom. Mellan uppdragen får vi tillbringa tid här och det är roligt att öva demonslakt i demonfängelset samt låsa upp nya områden i rymdslottet som ger dig tillgång till nya uppgraderingar av olika slag. Här finns det även möjlighet att ta en närmare titt på alla hemliga prylar du letar rätt på under de vanliga uppdragen samt lyssna på diverse musik från spelserien. Det känns som ett vettigt tillskott där vi har möjlighet att andas ut och njuta av världen mellan alla högintensiva uppdrag.

Gameplaymässigt känns Eternal ungefär likadant som DOOM. Doom Slayer är lika rörlig som vanligt och vi får i vanlig takt tillgång till fler vapen när vi tar oss längre fram i spelet. I demot fick vi tillgång till shotgun, maskingevär, raketkastaren och super shotgun. Vapnen går att uppgradera precis som i föregångaren och alla vapen har två olika moddar som du kan låsa upp för att döda fiender på alternativa sätt. Du kan låsa upp nya vapenuppgraderingar med en speciell uppgraderingsvaluta som du får genom att leta rätt på drönare som spridits ut på banorna samt att spela spelet. På varje bana får du strida flera gånger och för varje avklarad fejd så får du en liten uppgraderingspeng som du kan använda för att göra dina vapen mer dödliga.

Någonting nytt på gameplayfronten är att glory kills förändrats en aning. I förra DOOM kunde du utföra glory kills för att få hälsa, sköld och ammunition, men i Eternal har detta delats upp i tre olika slutattacker. Glory kills ger nu endast liv medan motorsågen ger dig ammunition och din axelburna eldkastare får fiender att spruta sköld. För att överleva behöver du skifta frekvent mellan de tre mördarteknikerna, vilket är rätt trevligt. Att köra köttiga glory kills är roligt till en början, men när man utfört glory kills nummer 10883774 i DOOM är det inte lika stimulerande, så variationen uppskattas verkligen.

Att uppgradera Doom Slayer går lite långsammare än att uppgradera vapnen. Det finns flera olika sätt att göra dig mer dödlig och det finns flera olika resurser du kan använda för både aktiva och passiva förmågor. Spelet levererar titt som tätt Sentinel Coins som du kan spendera på diverse perks som bland annat att explosioner tar mindre skada och en hel del annat. Det är fullt möjligt att låsa upp perks som passar din spelstil. Utöver det finns det Runes du kan låsa upp och dessa gör att bland annat att glory kills rullar på snabbare eller att du har mer kontroll när du är i luften. Den tredje uppgraderingsmöjligheten ger dig mer hälsa, sköld och möjligheten att bära mer ammunition och när dessa synkas med varandra låser du upp en specifik perk. Bland annat kan du göra så att du kan suga åt dig resurser som ammo och hälsa på längre avstånd, vilket kan vara ganska smidigt i stridens hetta.

För att sammanfatta så känns DOOM Eternal som en värdig uppföljare. Utvecklarna har petat in en lagom mängd nyheter som fräschat upp spelet, utan att spelaren blir överöst av nymodigheter. Gameplay känns riktigt härligt och den urösiga musiken kompletterar pangandet riktigt bra. Tre timmar spenderades i DOOM Eternal och dessa tre timmar var verkligen svinroliga och utmanande. Vi ser verkligen fram emot att få lira mer när spelet väl släpps 20 mars, om inte utvecklarna följer trenden i spelbranschen och skjuter upp releasen.

I vanlig ordning är det bara att plita ner funderingar och frågor i kommentarsfältet, så svarar vi till vår bästa förmåga.