Ett par av mina absoluta favoritspel är helt klart Heavy Rain och Beyond: Two Souls från Quantic Dream som släpptes till PS3. Redan när jag spelade deras spel Fahrenheit, från år 2005, blev jag förälskad i spelstilen där berättelsen verkligen får stå i fokus och där lugna, vardagliga partier blandas med intensitet och mystik i en filmliknande upplevelse men där spelaren ändå sitter bakom spakarna.

Nu är Quantic Dream tillbaka med en samlingsutgåva av deras två senaste spel anpassade för Playstation 4 och personligen hoppas jag att det innebär att fler spelare nu tar chansen att uppleva titlarna.

Både Heavy Rain och Beyond: Two Souls har fått en del förbättringar inför lanseringen på den nya plattformen och här har Quantic valt att lägga mest krut på kreativa förändringar för Beyond: Two Souls vilket kanske inte är så konstigt. Det är enligt mig det starkare spelet av de båda även om båda spelen bjuder på bra underhållning. Efter hoppet kan ni läsa mina intryck.

Om vi börjar med Heavy Rain, som också är det äldsta spelet av de två från år 2010, har upplösningen uppgraderats från 720p till 1080p samtidigt som bland annat ljussättningen, skuggorna och renderingen förbättrats och det syns väldigt tydligt på specifika områden i spelet. Detaljerna i karaktärernas ansikten är exempelvis mycket mer tydliga liksom en hel del av spelets texturer. Mycket fokus har också lagts på att eliminera problemen med screen tearing som PS3-versionen drogs med och här har man lyckats riktigt bra. Spelupplevelsen känns grafiskt väldigt jämn även om den "endast" har stöd för 30fps.

Främst märks dock skillnaderna när de båda versionerna ställs bredvid varandra för redan när spelet släpptes för sex år sedan kändes det riktigt snyggt och välgjort och det är svårt att med blotta ögat se vad som har förbättrats. Samtidigt märks det att utvecklingen gått framåt sedan spelet släpptes och bland annat känns rörelsemönstret för huvudkaraktären Ethan inte riktigt realistiskt och aningen slängigt. Skillnaden mellan känslan i mellansekvenserna och själva spelsessionerna känns också tydligt där mellansekvenserna är betydligt mer gripande än spelsessionerna där Ethans röst och ansiktsuttryck ibland gör att han käns själlös. En annan sak jag har problem med, och hade även när jag spelade originalet, är kontrollen som ibland är rent av frustrerande. Ofta tar det flera försök att genomföra enkla rörelser som att resa sig från sittande till stående eller öppna ett skåp och även om kontrollen ska erbjuda en utmaning, speciellt i stressiga situationer, så ska utmaningen främst handla om att trycka på rätt knappar vid rätt tidpunkt och inte att misslyckas med en rörelse för att styrspaken ligger en millimeter fel.

Vissa testare verkar också tyvärr ha haft problem med riktigt frustrerande buggar, något som jag själv sluppit än så länge. Det är dock aldrig ett bra tecken och gissningsvis innebär det att Quantic Dream kommer att uppdatera spelet ganska snart efter lanseringen. I videon ovan kan ni för övrigt kolla in en del av förbättringarna men också problemen som finns i spelet.

Dock är berättelsen i Heavy Rain precis lika bra nu som när spelet släpptes och det är en djup och tung upplevelse vi får ta del av där Ethans traumatiska liv står i centrum. Vi får ta del av hans depression och agorafobi som innebär rädsla för stora folkmassor men vi får också möta hans familj samt en del bikaraktärer varav några är spelbara. Tillsammans berättar de en historia som berör på djupet och som, trots det dystra upplägget, även innehåller spänning och beslutsamhet. Kontrollerna bygger i sin tur till stor del på quick time events och på att rörelser som utförs med styrsparkarna ska simulera rörelser som karaktärerna gör i spelet. I helhet fungerar också upplägget riktigt bra och jag dras åter igen in i berättelsen.

Tittar vi sedan på Beyond: Two Souls, som ursprungligen släpptes år 2013, syns även här tydliga förbättringar när de två versionerna ställs mot varandra. Grafiken har uppdaterats på flera punkter inkluderat motion blur, depth of field samt bloom effects och resultatet är en mycket smidigare och mjukare men ändå mer detaljerad känsla genom hela spelet.

Nu var Beyond: Two Souls väldigt slipat rent grafiskt redan från början och det är gissningsvis därför Quantic Dreams även valt att lägga in andra förändringar i spelet som bland annat innebär ökad svårighetsgrad i vissa sekvenser men som även ger spelarna ett annat alternativ att uppleva berättelsen på. De som tidigare har upplevt berättelsen, som handlar om den väldigt speciella flickan Jodie, vet att den berättas i princip som ett pussel där bitar ur Jodies förflutna varvas med nutid och där den först väldigt förvirrande berättelsen visar sig vävas ihop till ett riktigt spännande äventyr. I nyversionen kan dock spelare välja att uppleva berättelsen i kronologisk ordning och jag valde själv att göra det för att få ta del av skillnaden. Tyvärr känns berättelsen faktiskt svagare i kronologisk ordning och eftersom Quantic Dreams även valt att inte justera scenerna utifrån vilken ordning de nu presenteras innebär det att delarna som lär ut kontrollen nu anländer först en bra bit in i berättelsen vilket bara känns märkligt. Jag skulle därför rekommendera alla som spelar spelet för första gången att köra det i den utformning som det var menat att spelas från början.

En annan sak som stör mig är att Quantic Dreams av någon anledning lagt in statistik efter varje avslutad del som visar vilka val du gjort och hur många andra som gjort samma val. Det är ett tilltag som kanske känns passande i spel liksom de Telltale skapar men här känns det bara malplacerat och jag tycker att helhetskänslan blir ryckig. Liksom Heavy Rain är tanken med Beyond: Two Souls att det ska kännas lite som att uppleva och delta i en film och då vill i alla fall jag att det också ska flyta som en film utan konstiga uppbrott.

Dock uppvägs det hela av berättelsen som fortfarande är riktigt bra. Skådespelerskan Ellen Page gör en fantastisk insats som den vuxna Jodie och jag njuter av att åter igen få ta del av hennes resa som är blandad av sorg och mystik men där vi även får se ett skrämt och osäkert litet barn växa upp till att bli en stark och beslutsam kvinna. Spelet är dessutom trevligt att spela tillsammans med någon annan då berättelsen även inkluderar entiteten Aidan som är bunden till Jodie och som också behöver styras, om än i mindre utsträckning än Jodie. Även i det här spelet blandas lugna episoder med mer intensiva och det fungerar riktigt bra. Jag föredrar dessutom kontrollen i Beyond: Two Souls framför Heavy Rain då den känns mer logisk, mer slipad och mer precis. Ett trevligt tillskott i nyversionen är också att tillägget Enhanced Experiments ingår.

Sammanfattningsvis är det två spel jag verkligen rekommenderar för de som gillar att uppleva intensiva berättelser. Visst, båda spelen dras med sina egna unika problem där några är nya och några gamla, men berättelserna och upplevelserna som vi får ta del av är ändå helt klart värda att upplevas.

Samlingsutgåvan släpps imorgon både digitalt och i fysisk version. Beyond: Two Souls finns i sin tur redan att köpa via PSN sedan en tid tillbaka medan Heavy Rain kan köpas separat digitalt från PSN från och med imorgon den 2 mars.