Sveriges nyfiknaste museum firar 100 år

Visste du att Naturhistoriska riksmuseet på 80-talet räddade havsörnen
från att utrotas? Eller att museets forskare var först i världen med att
kartlägga mammutens hela arvsmassa?

I år är det 100 år sedan naturens palats i Frescati invigdes, något som
Naturhistoriska riksmuseet kommer fira under hela året. Forskarfnatt,
expertföreläsare och tårtkalas. Museet tar även tillfället i akt att uppmärksamma
dess kärna - forskning, banbrytande upptäckter och vördnad för vår
gemensamma miljö.

Här finns världens äldsta miljöprovbank. Till exempel har ägg från fågeln
sillgrissla samlats in på samma platser sedan 1967. Äggen avslöjar något för oss
om effekterna av miljögifter eftersom gifterna i dem representerar vad som finns
i Östersjön. Under 1980-talet var haven väldigt förorenade, vilket ledde till att
Sveriges havsörnar blev sterila. Tillsammans med Naturskyddsföreningen
startades ett stort räddningsprojekt. Tack vare museets upptäckt av miljögifter
utrotades inte havsörnen.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet var först i världen med att kartlägga
mammutens dna. Dna består av ungefär 50 miljoner små bitar. Genom att
sekvensera 900 miljoner små korta dna-bitar så kunde de sedan med datorns
hjälp pussla ihop hela arvsmassans sekvens. Vi närmar oss svaret på varför
mammutarna dog ut.

Naturhistoriska riksmuseet är en kugge i samhällets maskineri. Museet vision är
att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Därför
forskar Naturhistoriska riksmuseet och sprider kunskap och upplevelser. Nu
fyller museet 100 år och tar tillfället i akt att lyfta upp några av de viktigaste
händelserna ur vår rika historia.

DET HÄNDER UNDER JUBILEUMSÅRET 2016

- Forskarfnatt hela året. Ett tillfälle för alla barn att möta våra forskare
- Huset får en ansiktslyftning – fasadbelysning, ny skyltning, upprustad park för
picknick
- Jubileumsvisningar under hösten
- Födelsedag med öppet hus 12-13 november


Fem nervkittlande föremål

1. I utställningen Den mänskliga resan reser sig skelettet av en väldig mammut.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet var först i världen med att kartlägga
mammutens hela arvsmassa med hjälp av fynd från Sibirien. Museets
laboratorium för DNA-forskning är i världsklass och klarar både förhistoriskt
DNA och genetisk identifiering av nya arter.

2. Fostret av en kvagga återfinns i utställningen Livets mångfald. Det fördes
hem från Sydafrika 1775 av Linnélärjungen Anders Sparrman. Fostret är
ovärderligt eftersom kvaggan idag är utrotad. Bland museets samlingar med 10
miljoner föremål finns nyligen utdöda djur som kvagga, blåbock och pungvarg,
men också fossil från många miljoner års evolution.

3. Havsörnen är vår största rovfågel, med en vingbredd upp mot 2,5 meter. I
utställningen Sveriges natur kan du med egna ögon se dess imponerande storlek.
Miljögifter har under en lång tid utgjort det största hotet mot havsörnen. Det är
framför allt DDT och PCB som har haft en kraftigt negativ inverkan på
fortplantningen hos havsörn. Under 1980-talet var den utrotningshotad, men
mycket tack vare Naturhistoriska riksmuseet kunde den räddas. På 1960-talet
upptäcke museet att kvicksilver skadar rovfåglar och det ledde till ett förbud mot
kvicksilver, PCB och DDT. Sedan dess övervakar vi löpande miljögifter i
Sveriges natur och sparar prover i Miljöprovbanken, som är världens äldsta i sitt
slag.

4. Historien bakom kvastfeningen. Under 1930-talet gjorde museets forskare
sensationella fossilfynd på Grönland. Fossilen avslöjade urtida fiskar som
utvecklat framben, bakben och lungor och därmed fått möjlighet att leva på land.
Djur hade länge funnits i haven men i och med dessa fiskar som kunde klafsa
runt i varma sumpmarker, utvecklades ryggradsdjur som kunde leva på land.
Människan och övriga fyrfotadjur härstammar från en sådan fisk som klev upp
på land – det hände för ungefär 400 miljoner år sedan. Man trodde att dessa
fiskar var utdöda men 1938 hittas den första levande kvastfeningen, som liknar
de fiskar som en gång i tiden ”klev upp på land” och långt senare utvecklades till
människor. Kvastfeningen finns att se i utställningen Livets mångfald.

5. På museet finns flera exempel av utomjordiskt material. I utställningen Fossil
och evolution finns en bit av den jättelika meteorit som slog ned i nuvarande
Arizona för 50 000 år sedan och bildade en 170 meter djup krater. I utställningen
Skatter från jordens inre går det att känna på en av de största järnmeteoriterna
som hittats i Sverige. I museets mineralsamling ingår även prover från alla
meteorer som någonsin slagit ned i Sverige. På museet har vi även flera forskare
inom geologi som forskar på material från rymden, bland annat meteroriter från
Mars.