Jaguars första SUV kunde lika gärna varit en Range Rover
Jag har kört Jaguar F-Pace
För lite mer än ett år sedan gjorde Jaguar det som "alla" tillverkare måste göra i dag för att överleva - lanserade en SUV. Den bar namnet F-Pace och såg faktiskt ut som man hade kunnat vänta sig en Jaguar i detta format. Nos från modellen XF och bak från modellen F-Type. Jaguar beskriver F-Pace som en sportbil för vardagens alla behov. Det vet man ju innan man har testat den att den inte är, men självklart vill tillverkaren rida på sin sportiga våg även när det kommer till högbyggda terrängmaskiner, eller vad det nu är F-Pace är. Att få till en SUV som skulle kännas som en Jaguar kan ses som en omöjlighet, och efter att ha provat modellen blir det klart att det också är det. Speciellt i kombination med en dieselmaskin.
Körkänsla
Det är egentligen inget fel på körkänslan, det är bara det att den liksom inte känns som en Jaguar. Den känns som en Range Rover, och det är väl kanske inte så konstigt heller när Jaguar nu presenterar sin första SUV och märkesgrannen har sysslat med just sådana bilar sedan 40-talet. F-Pace delar plattform med modellerna XE och XF så det är alltså ingen Range Rover Evoque med annan kaross som man kanske först kan tro. I testbilen satt ytterligare en sak man plockat från XF - diesel-V6:an på 3,0 liter och 300 hästar. En maskin som känns riktigt pigg och som med sitt vrid på 700 Newtonmeter även är urstark. Men där den levererar mycket mos levererar den tyvärr även mycket buller. Det knattrar på riktigt ordentligt när man trycker ner pedalen och att då samtidigt ha ett Jaguar-märke framför sig på ratten känns skumt. Visst knattrar det på även i andra Jaguar-modeller men det är inte så härligt faktiskt. En Jaguar ska sjunga sig fram, inte bullra.
Som i de flesta andra nya bilar finns det olika körlägen att välja mellan. Här är de fyra till antalet, från ekonomisk till fartfylld. Den sistnämnda gör bilen riktigt alert, men det känns för den delen aldrig sportigt. Efter en stund blir det dock bara jobbigt eftersom växellådan hela tiden vill kugga ner och motorn hela tiden vill att man ska varva den. Det blir därför att man helt enkelt lämnar bilen i det snällaste läget eftersom det känns mest sansat. Visst blir den då lite segare vid omkörningar och sådant, men i alla fall inte som en tonåring som druckit sin första alkoläsk på fritidsgården.
Bilen driver mestadels på bakhjulen, framhjulen kopplas in när de behövs och i den mån något hjul behöver lite extra kraft. Land Rover som ligger bakom systemet vet vad de pysslar med och bilen går tryggt och stabilt på vägen, och kan utan större problem tackla hinder där det inte finns så mycket vägar. Där körde jag aldrig med bilen, utan det blev mestadels landsväg. Det största hindret var nog när bilderna skulle tas, och det var som ni ser inte särskilt utmanande. Markfrigången på 23 centimeter var mer än tillräcklig här. Kollegor försäkrar dock att bilen klarar mer än att tugga asfalt, och att den faktiskt sköter sig riktigt bra ute i terrängen. Men det är ju inte där den kommer att härja omkring, tyvärr. Utan det blir på motorvägen, i stan och utanför den pråliga villan i den exklusiva förorten.
Visst väckte modellen lite uppmärksamhet när jag var ute och körde, en person stannade till och med och frågade om han fick fota den, men ganska snabbt så smälter den ändå in bland alla andra premiumsuvar som snurrar runt på gatorna. F-Pace blir snabbt en i gänget och jag kom flera gånger på mig själv med att undra varför man skulle köpa just denna. Att Jaguar måste ha en SUV i sitt utbud förstår jag, men den bjuder liksom inte direkt på något spektakulärt som konkurrenterna inte redan har. Det blir också tydligt efter några dagar av motorknatter att det här med förbränningsmotorer inte är så kul i en stor bil. I en liten och rapp sportbil kommer jag alltid att tycka att det är kul med ylande och vrålande maskiner, men i bilar som man endast ska transportera sig i känns det verkligen gammalt. Eldriften med allt vad den innebär är inte riktigt där än för att den konventionella motorn ska kunna ersättas men när det väl sker kommer det nog att vara skönt. F-Pace kommer ju högst troligt att fungera som en vardagsbil för köparen och inte som sportbilen man plockar ut på söndagarna, och då vore det ju himla härligt om den hade minimalt med underhåll och gick tyst och fint - som en elbil. Elbilen I-Pace är på väg så det kommer, men tills dess får vi nöja oss med traktorbuller från huven, oljebyten och kamkedjor/remmar som måste bytas.
Exteriör
Snygg för att vara en SUV. Kan man säga så? Det är nog det som i mina ögon bäst beskriver F-Pace. Det är svårt att få till några vackra linjer när man har så här mycket plåt att jobba med men jag tycker ändå att de har fått till det någorlunda. Kommande I-Pace är dock snäppet vassare, men den har ju även en annan taklinje att jobba med. På traditionellt Jaguar-vis dominerar grillen i fronten medan strålkastarna är ganska så slimmade. Den ser maffig ut framifrån. Baktill har man som vi kan se försökt att få till något F-Type-liknande men inte riktigt lyckats ta sig hela vägen fram. F-Type ser rätt så aggressiv ut bakifrån, F-Pace har nästan ett lite ledset uttryck. Överlag fungerar allt dock helt okej tillsammans. Som vanligt kräver en bil av den här kalibern stora hjul för att det inte ska se helt tomt ut i hörnen, men det är samtidigt fel eftersom man helst inte vill köra ut bland stockar och sten med 22-tummare. Om nu någon någonsin får för sig att göra detta vill säga.
Interiör
Här känner den som är van vid Jaguar och Range Rover garanterat igen sig. Knapparna för elhissarna som är placerade ovanpå dörren kommer direkt från Rover-hållet, medan resten av interiören återfinns i alla övriga Jaguarer, i synnerhet XE. Det klassiska vredet för växelväljaren som snyggt kommer upp ur panelen finns såklart på plats, precis som den silvriga startknappen man vevar igång allt på. Den treekrade ratten känns sportig och visst är det alltid trevligt när ett hoppande kattdjur pryder den. Klockorna i instrumenteringen är digitala och visar det som behöver visas på ett tydligt och ganska så snyggt sätt. Matar man in det sportigaste "Dynamic"-läget blir dessa ilsket röda och man blir snabbt varse om att det bilen har hoppat in i sitt värstingläge. I övrigt har man en pekskärm på mittkonsolen att leka med. Den är för en gångs skull inte bedrövlig att jobba med som tidigare har varit fallet i Jaguar, även om de har snäppt upp sig de senaste åren. Skärmen reagerar snabbt, den är tydlig och det är inte massa krimskrams-animationer som stör upplevelsen. Testbilen var utrustad med ljus skinnklädsel. Det är jättefint att titta på, fast bara i ungefär tre sekunder. Speciellt om man kör på vintertid och inte är ensam i bilen. Baksätet bjuder på helt okej benutrymme men den sluttande takdesignen gör som väntat att man tappar lite i huvudhöjd. När man ska kliva in möts man också av massa trist plast vid insteget vilket drar ner intrycket en hel del. Framtill sitter man riktigt bra och bekvämt.
Avslutning
Det här med frånpriser är alltid lite kul. En F-Pace kostar från 423 900 kronor. Väldigt mycket pengar redan där, men det är busenkelt att få den siffran att fullkomligt balla ur. Testbilen som var försedd med den stora dieselmotorn kostar från 656 900 kronor och nu börjar det att bli riktigt svettigt. Lägger man då till att den var extrautrustad för, håll i er nu, 274 500 kronor, så landar slutsumman på 931 400 kronor! För att lägga den slanten känns det som att man verkligen måste ha bestämt sig för att man inte ska ha en Porsche Macan eftersom grannen har det.
För att få känslan av Jaguar i F-Pace måste man nog slå till på den bensindrivna och kompressormatade V6:an med 380 hästar. Det är samma maskin som sitter i F-Type S och den är riktigt trevlig. En SUV med massa motor och häftigt ljud är inte vettigt någonstans, men det blir roligare. Det är även en SVR-version av F-Pace på gång som troligtvis blir ganska så hårig. Då kommer nog Jaguaren i modellen fram på riktigt. Väljer du någon av dieselmotorerna nu så får du en trevlig bil med skön komfort, snyggt utseende och något som kanske inte alla andra har. Men det skulle lika gärna ha kunnat sitta ett Range Rover-emblem i fronten. Den eldrivna modellen I-Pace däremot, den kan bli riktigt intressant när den väl dyker upp och då bjuda på något som känns nytt och spännande. Det gör tyvärr inte F-Pace.
Fakta Jaguar F-Pace 3,0 D AWD
Motor: V6, 3,0 liter, dubbelturbo, 300 hästkrafter, 700 Newtonmeter.
Växellåda: Åttastegad automat.
Drivning: Fyrhjulsdrift.
Prestanda: 0-100 km/h på 6,2 sekunder, toppfart 241 km/h.
Drivmedel: Diesel.
Däck och hjul: 255/50 R 20 fram och bak (vinterdäck).
Mått: Hjulbas 2,87 meter, längd 4,73 meter, bredd 1,93 meter, höjd 1,65 meter, vikt 1 884 kilo, bensintank 66 liter, förbrukning 0,6 liter per mil blandad körning, CO2-utsläpp 159 gram per kilometer.
Pris: 656 900 kronor.

























































Jaguars första suv är här
F-Pace visar upp sig

Årets tjejbil är Jaguar F-Pace
Har blivit utsedd till Women's World Car Of The Year

I-Pace - Jaguars första elbil
Nu är konceptbilen presenterad
