Idag träder lagen om hemlig dataavläsning i kraft
Nu får polisen hacka datorer och mobiler

Idag är det första april vilket bland annat innebär att sveriges nya lag om hemlig dataavläsning träder i kraft. Lagen innebär att polisen får rätt att hacka mobiltelefoner, datorer och annat om polisen tror att detta kan underlätta för att lösa olika typer av brottslig verksamhet. Inrikesminister Mikael Damberg säger om den nya lagen som börjar gälla idag: "Den nya lagen är en viktig del i regeringens arbete för att motverka den grova och organiserade brottsligheten i Sverige. Hemlig dataavläsning ger bättre och effektivare möjligheter att ta del av information som tidigare inte varit tillgänglig. Det är ett kraftfullt verktyg för att komma åt de individer och gängnätverk som tidigare har kunnat komma undan." Huruvida polisen ska få rätt att avlyssna våra prylar med hjälp av olika tekniska hjälpmedel, det som vi vanligtvis kallar för "datorintrång" eller "hacking", har debatterats sedan 2015. Både Datainspektionen och Advokatsamfundet har varit kritiska till den nya lagen som man menar är ett för stort ingrepp i den personliga integriteten. Man är även oroliga för att det hela kommer att missbrukas. Den nya lagen som idag träder i kraft ger förutom Polismyndigheten även Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten rätt att använda hemlig dataavläsning i form av till exempel datorintrång eller installation av så kallade trojaner på mobiltelefoner och datorer.

Polisen vill kunna installera trojaner i misstänktas mobiler
Kan röstas igenom i veckan

På torsdag kommer Riksdagen rösta om ett nytt lagförslag om hemlig dataavläsning, vilket skulle öppna upp för möjligheten att läsa misstänktas krypterade appar. Detta genom att installera programvara som trojaner eller utnyttja andra tekniska hjälpmedel för att kunna samla information från misstänktas mobiler, datorer och surfplattor. Detta innefattar inte bara kommunikation, utan även bilder och andra filer. Enligt förslaget ska metoden användas vid brott med minimistraff på två år. När det kommer till brott med minimistraff på fyra år kommer polismyndigheter även ha möjlighet att aktivera kamera och mikrofon i den misstänktas enhet. Riksdagen kommer som sagt rösta om detta på torsdag och det verkar som att det kommer röstas igenom då Vänsterpartiet är de enda som sätter sig emot.

Datainspektionen säger nej till hemlig dataavläsning
Tycker inte polisen ska få hacka våra datorer

Datainspektionen säger nu nej till regeringens förslag om att kunna använda hemlig dataavläsning för att kunna övervaka hur misstänkta personer använder sina datorer och mobiltelefoner. Datainspektionen anser att förslaget behöver omarbetas för att bättre kunna säkerställa den personliga integriteten. Runt 90 procent av all trafik på nätet är krypterad vilket innebär att myndigheter och andra har få möjligheter att övervaka denna om man inte använder sig av hemlig dataavläsning. Skulle förslaget om hemlig dataavläsning gå igenom så skulle det innebära att polisen skulle få rätt att placera så kallade trojaner i misstänktas datorer och mobiltelefoner. Dessa trojaner skulle sedan kunna övervaka trafiken på datorer och mobiltelfoner innan denna krypteras och skickas ut på nätet. Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, säger till DN: "Hemliga tvångsmedel är speciella eftersom de ger staten rätt till en långtgående övervakning och kontroll över medborgarna. Det ställer särskilda krav på lagstiftningen." Förutom Datainspektionen så ställer sig även mobiloperatörerna kritiska till förslaget om hemlig dataavläsning. Operatörerna anser att det skulle vara oansvarigt av dem att kunna tvingas till att medverka till att övervaka sina kunders datorer och mobiltelefoner.

Riksdagen röstar jajemensan på hemlig dataavläsning
Gäller från och med 1 april

Tidigare i veckan uppmärksammade vi att Riksdagen skulle under torsdagen rösta på ett nytt lagförslag om hemlig dataavlyssning. Det hela handlar om möjligheten för polisiära myndigheter att med hjälp av trojaner och annan tekniska hjälpmedel läsa av en misstänkts krypterade samtal samt se bilder och andra filer på den misstänktas telefon. Riksdagen har nu röstat om förslaget och det hela gick igenom, med 286 röster mot 26, och den nya lagen kommer börja gälla 1 april. Lagen kommer vara tidsbegränsad och gäller i fem år, därefter ska den utvärderas. Den hemliga dataavläsningen kommer få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och utlänningskontroll, men får bara utnyttjas om det handlar om särskilt grov brottslighet.

Datainspektionen: Hemlig dataavläsning integritetskränkande
Lagförslag får kritik från flera håll

Igår presenterade regeringen en lagrådsremiss som om den blir lag innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten kommer att få rätt att använda sig av hemlig dataavläsning för att avlyssna och övervaka människor man misstänker ägnar sig åt brottslighet. Detta är något som Datainspektionen nu kritiserar då man anser att detta ingriper i den enskildas personliga integritet i för hög grad. Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, säger till TT: "Enligt vår bedömning bör det endast användas vid allvarliga brott som kan påverka rikets säkerhet såsom terroristbrott, och mycket grov organiserad brottslighet när övriga tvångsmedel inte räcker till." I lagrådsremissen ges myndigheterna rätt att använda hemlig dataavläsning mot personer som man misstänker begått brott som kan ge minst två års fängelse. Datainspektionen anser att detta är för lågt. Även Anne Ramberg, advokat och före detta generalsekreterare för Advokatsamfundet, är starkt kritisk till regeringens beslut rapporterar SVT. Ramberg säger till SVT att hon förstår polisens behov att kunna använda sig av hemlig avläsning men att det finns risk för att det hela kommer att missbrukas: "Ingen argumenterar för integritet längre, man har gett upp det. Om man tänker på boken 1984 – vi är ju där i dag. Det här kan urholka demokratin, och det möjliggör ett missbruk som riskerar att det fria samtalet inte kan äga rum. Om man ser på utvecklingen i Europa, i händerna på en politisk majoritet som ser annorlunda ut än den i dag, då är yttrandefriheten och pressfriheten det första man ger sig på." Förslaget är en del av ett program på 34 punkter som regeringen primärt har tagit fram för att komma åt gängbrottsligheten i Sverige. Skulle regeringens förslag godkännas och bli lag kommer denna att börja gälla 1 mars 2020. Därefter kommer lagen att testas under fem års tid innan det beslutas om den ska permanentas.

Det ska bli enklare att avlyssna misstänkta personer
Polisen kunna avlyssna allt en person gör

Regeringens utredning gällande hemlig dataavläsning har nu fått ett tilläggsdirektiv där att man vill vidga lagstiftningen kring hemlig dataavläsning rapporterar DN. Anledningen till detta är att man anser att det idag är allt för lätt för kriminella, eller de som misstänks vara kriminella, att undvika avlyssning då denna alltid knyts till ett telefonnumer eller specifik epost-adress. Det nya tillägget innebär att man vill kunna få rätt att avlyssna allting en misstänkt pysslar med. Avlyssnings-beslutet ska med andra ord knytas till en specifik person och inte som idag till ett telefonnummer och/eller en epost-adress. Justitieminister Morgan Johansson (S) säger: "Individerna i de här miljöerna blir mer förslagna och försöker hitta alla sätt för att undgå upptäckt. Att vi har effektiva hemliga tvångsmedel blir ännu viktigare i en miljö där vi har svårare att få vittnen att träda fram och berätta vad som hänt." Utredningen om hemlig dataavläsning ska överlämna sitt betänkande den 13 november och det nya tilläggsdirektivet ska redovisas 13 april 2018.

Regeringen kan komma att tillåta hemlig dataavläsning
För att bekämpa terrorism

I framtiden kan polisen få lov att plantera spionprogram, exempelvis trojaner eller virus, i datorer eller mobiltelefoner som tillhör misstänkta brottslingar och därmed genomföra hemlig dataavläsning i syfte att motverka terrorism. I dag beslutar nämligen regeringen om att inleda en utredning kring hemlig dataavläsning och enligt inrikesminister Anders Yngeman bör polis och säkerhetspolis ha möjlighet att följa med i den tekniska utvecklingen för att bekämpa brott. Att frågan ska utredas kom regeringen och alliansen överens om redan i december och egentligen skulle utredningen starta redan i mars men har blivit försenad. Tanken är nu att ett förslag ska vara framtaget i november nästa år och en av utmaningarna är att bevara den personliga integriteten i sammanhanget, något som Anders Yngeman i en intervju med ekot framhäver som väldigt viktigt. - Det är ett väldigt stort integritetsintrång. Därför tycker jag att det är rimligt att det prövas av domstol innan det kan användas och att vi är helt öppna med i vilken omfattning det sker och på vilket sätt det sker.

Polisen kan få hacka våra datorer
Regeringen tillsätter utredning

Efter terrorattackerna i Paris tillsätter nu regeringen en utredning som ska undersöka huruvida polisen ska få använda sig av så kallad "hemlig dataavläsning" i sin jakt på terrorister och andra brottslingar. IDG skriver att hemlig dataavläsning i praktiken innebär att polisen och SÄPO skulle få rätt att hacka misstänkta personers datorer för att installera trojaner, avlyssna krypterad datatrafik och liknande saker som man inte har rätt att göra idag. Inrikesminister Anders Ygeman säger: "Krypteringen försvårar brottsbekämpningen och polisen behöver upprätthålla förmågan att inhämta information även från krypterade samtal." Säpo och Åklagarkammaren för säkerhetsmål har tidigare efterlyst liknande tvångsmedel men då blivit nekade att genomföra hemlig dataavläsning. Även Moderaterna stödjer ett sådant förslag som nu ska utredas. Att hacka medborgares datorer anser jag personligen är ett stort ingrepp mot den personliga integriteten men efter fredagens tragiska händelser i Paris ser det ut som att sådan förslag kommer att förverkligas. Statsminister Stefan Lövfen sa under en presskonferens i eftermiddags: "Regeringen vill införa hemlig dataavläsning, mer kameraövervakning och kontroll av biometri i pass."