Igår presenterade regeringen en lagrådsremiss som om den blir lag innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten kommer att få rätt att använda sig av hemlig dataavläsning för att avlyssna och övervaka människor man misstänker ägnar sig åt brottslighet.

Detta är något som Datainspektionen nu kritiserar då man anser att detta ingriper i den enskildas personliga integritet i för hög grad. Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, säger till TT:

"Enligt vår bedömning bör det endast användas vid allvarliga brott som kan påverka rikets säkerhet såsom terroristbrott, och mycket grov organiserad brottslighet när övriga tvångsmedel inte räcker till."
I lagrådsremissen ges myndigheterna rätt att använda hemlig dataavläsning mot personer som man misstänker begått brott som kan ge minst två års fängelse. Datainspektionen anser att detta är för lågt.

Även Anne Ramberg, advokat och före detta generalsekreterare för Advokatsamfundet, är starkt kritisk till regeringens beslut rapporterar SVT. Ramberg säger till SVT att hon förstår polisens behov att kunna använda sig av hemlig avläsning men att det finns risk för att det hela kommer att missbrukas:

"Ingen argumenterar för integritet längre, man har gett upp det. Om man tänker på boken 1984 – vi är ju där i dag. Det här kan urholka demokratin, och det möjliggör ett missbruk som riskerar att det fria samtalet inte kan äga rum. Om man ser på utvecklingen i Europa, i händerna på en politisk majoritet som ser annorlunda ut än den i dag, då är yttrandefriheten och pressfriheten det första man ger sig på."

Förslaget är en del av ett program på 34 punkter som regeringen primärt har tagit fram för att komma åt gängbrottsligheten i Sverige. Skulle regeringens förslag godkännas och bli lag kommer denna att börja gälla 1 mars 2020. Därefter kommer lagen att testas under fem års tid innan det beslutas om den ska permanentas.