Senaste testerna Vi har provkört nya Nissan Leaf Pionjär har växt upp och blivit kortare Nissan var verkligen pionjärer med sin första Nissan Leaf när den lanserades 2010. Det var den första elbilen som massproducerades till ett rimligt pris, och blev årets bil 2011. På bara tre år sålde man 100.000 bilar. Idag känns det kanske futtigt, men för 15 år sedan var detta mastodontsiffror. Leaf var första massproducerade elbilen På den här tiden var elbilar något för de verkliga entusiasterna. Första versionen av Leaf hade ett batteri på 24 kWh som hade en teoretisk räckvidd på 175 km, enligt den dåvarande NEDC-standarden. Ungefär 15 mil enligt WLTP. På vintern i bästa fall 10 mil. Idag är det här siffror vi ser i vissa laddhybrider. När andra generationen kom fick bilen ett större batteri på 40 kWh och med Nissan Leaf e+ hamnade batteriet på runt 60 kWh och 0-100 km/h gick på under 7 sekunder. Modernt! Och bilen sålde riktigt bra ett tag, även här i Sverige. Under 2021-2023 var det inte ovanligt att Nissan sålde iväg flera hundra bilar per månad i vårt långa land. Totalt har man sålt 700.000 bilar av generation ett och två, 290.000 av dessa har sålts i Europa. Hade föråldrad Chademo-kontakt Men gamla Lead laddades med en så kallad Chademo-kontakt och laddare med såna dräller det inte av direkt, och de maxar ut på 50 kW. Idag är det nog inte så kul att köra långt med en gammal Leaf, men laddas den hemma är det nog fortfarande en rätt trevlig andrabil. Det var förresten i en Leaf som jag fick uppleva en udda känsla för första gången, den när man blev irriterad över hur mycket de andra bilarna i trafiken, speciellt med dubbdäck, lät. Leaf var på den tiden inte en välisolerad bil ska sägas, men det var underligt att själv åka tyst när allt annat lät.

40.0°

0 Vi har kört Volvo ES90! Halvkombin som utmanar svenskheten Volvo ES90 är en fem meter lång halvkombi som marknadsförs som sedan, men vars formgivning tydligt visar att Volvo valt en medelväg mellan traditionell sedan och kombi. Det är ett strategiskt beslut som passar globala marknader bättre, särskilt Kina. Helhetsintrycket är att ES90 är en mycket kompetent och välbalanserad bil, men att konceptet skulle bli ännu mer träffsäkert i ett något kortare format – exempelvis en framtida ES60. Väldigt mycket Volvo Designen är ett skolboksexempel på Volvos moderna elbilsspråk. Den långa karossen ger ett elegant men något limousinlikt intryck. Fronten påminner om EX90, men i ett lägre utförande, och i kulören Mulberry Red lyfter bilens linjer på ett särskilt sätt. ES90 bjuder på upp till 350 kW snabbladdning om vi laddar det större 102 kWh batteriet som följer med i den fyrhjulsdrivna versionen – bidirektionell laddning på gång. Utrymmesmässigt känns de 446 literna som finns bakom ES90s halvkombilucka lite snålt tilltagna men det är mer praktiskt jämfört med en sedan. Upp till 1 256 liter med fällda säten. Vi har även en liten frunk på 22 liter. 2 ton på dragkroken Dragkapaciteten är imponerande: 1,6 ton för bakhjulsdriven och 2,0 ton för fyrhjulsdriven version. Baksätet erbjuder gott om plats, långt mer än vad vi är vana vid från andra Volvo-bilar, men saknar vissa detaljer som kurvhandtag, baksätesskärm och det hade inte skadat med lårbensstöd. Ännu mer sofistikerad än EX90 Interiören är lyxig, inspirerad av EX90 men än mer sofistikerad. Materialvalen håller hög klass, särskilt i läderalternativen, och Volvos Google-baserade infotainmentsystem fungerar mycket bra. Små förbättringar önskas dock, bland annat snabbare klimatreglage och bättre kameraupplösning. Ljudsystemet från Bowers & Wilkins lyfter upplevelsen till absolut premiumnivå, men det kostar 36 000 kronor extra. En riktig glidare Körmässigt är ES90 en tyst och bekväm glidare med luftfjädring som standard. Bromskänslan kunde vara mer distinkt. Räckvidden anges till upp till 70 mil WLTP och priserna startar runt 930 000 kronor. Trots att bilen är mycket välgjord riskerar den att sälja mindre än förtjänat på grund av prisnivån och tullproblematik. Samtidigt kan ES90 bli bilen som utmanar Sveriges kombitradition – en elegant, eldriven halvkombi som visar vart Volvo är på väg.

41.7°

0 Vi har testat MSI Claw 8 AI+ Grym hårdvara men Windows och mjukvaran håller den tillbaka Precis som alla andra tillverkare nuförtiden satsar även MSI på handhållna speldatorer. Vi fick testa deras Claw 8 AI+ under några veckor, vilket är en bärbar Windows-maskin som lovar stationär prestanda i fickformat. Stora löften helt klart, så vi var lite nyfikna på om den faktiskt lever upp till det. Vad höjer temperaturen? Det första som slår en när man plockar upp MSI Claw 8 AI+ är skärmen. Den åttatum stora IPS-panelen är riktigt vass med upplösning på 1200p, 120 Hz uppdateringsfrekvens och stöd för VRR. Även om det inte är en OLED-panel är bilden skarp, färgerna levande och rörelserna smidiga. Ljusstyrkan på 500 nits räcker gott inomhus, men blir något begränsande i starkt solljus. Byggkvaliteten känns solid från start. Enheten är välbyggd, med Hall Effect-sensorer i både spakar och triggers, vilket eliminerar risken för det ökända stick drift-problemet. Knapparna samt spakarna är responsiva och har ett skönt motstånd, även om enhetens triggers gärna hade fått vara en skvätt större. Ergonomin generellt är överlag bra, men inte perfekt. Enheten känns stabil och välbalanserad, men greppet är något bulkigt och kan bli tröttsamt vid längre spelsessioner. Kan också tänka mig att den inte känns lika bra att hålla i om man har mindre händer. När det kommer till själva spelandet levererar Claw 8 AI+ imponerande prestanda. Under skalet sitter Intels Core Ultra 7 258V, en 8-kärnig processor (fyra prestanda- och fyra effektivitetskärnor) tillsammans med grafikkretsen Battlemage R140V. För att vara en handhållen enhet finns det gott om kraft. Spel som Cyberpunk 2077, God of War (2018) och Jedi Survivor flyter på bra i 60 FPS vid lägre inställningar, mycket tack vare Intels XCSS-teknik (vilket är deras svar på DLSS/FSR).

36.9°

0 Pixel Watch 4 är en riktigt trevlig smartwatch Vi har klämt på Googles nya klocka Nu har vi äntligen hunnit känna lite på Google Pixel Watch 4, och även om den behåller sin runda design känns den mognare än förra årets modell. Den första stora förbättringen är den nya Actua 360-skärmen, som nu är upp till 50 procent ljusare och har tunnare kanter för en 10 procent större skärmyta. Jag kan inte säga exakt hur mycket mer ljusstark den ser ut jämfört med föregående version, men jag kan säga att det går att se vad som är på skärmen även i direkt solljus. Under huven har Google gett klockan bättre prestanda och batteritiden har förlängts rejält till upp till 40 timmar (för 45 mm) utan batterisparläge, och med 25 procent snabbare laddning kan du få 50 procent batteri på bara 15 minuter. Laddaren är även den helt omdesignad och fungerar nu som ett ställ, perfekt för nattduksbordet. Den väger också lite mer än vad den egentligen kanske behöver så den stannar fint där den ska stå.

42.6°

0 Pixel 10 Pro Fold är ett steg i rätt riktning Men inget jättekliv På pappret är det inga jätteskillnader mellan förra årets Pixel 9 Pro Fold och nya Pixel 10 Pro Fold. Men oftast är specifikationer bara halva sanningen, så hur är nya Pixel 10 Pro Fold att använda? Och har Google gjort tillräckligt mycket för att komma ikapp Samsung som tog ett rejält kliv hårdvarumässigt med Galaxy Z Fold 7?

38.6°

0 Vi har provkört Kia EV5 Precis lagom! Att något är lagom, det är ju ett väldigt svenskt uttryck. Personligen tycker jag att lagom är ett av de finaste ord vi har, men tyvärr är det inte så ofta som jag får chansen att använda det. Men för Kia EV5 passar det. Det handlar om en mellanklass-suv och det är väl den minst upphetsande bilkategorin. Ändå är den så otroligt populär, här i Sverige. Landet lagom. Här vill vi ha något som är lagom stort och lagom skrytigt. Och det får vi här. Massor av konkurrenter Eftersom det här är ett så populärt segment finns det en hel hög med konkurrenter att jämföra EV5 med, några av dessa är Skoda Enyaq, Volkswagen ID.4 och såklart Tesla Model Y. Som en eldriven Kia Sportage Men köparna kanske främst jämför den med Kia Sportage. Det är en populär modell som ett bra tag sålde runt 500 bilar i månaden, men nu ligger på runt 250 bilar i månaden. Säljer EV5 lika bra så pratar vi en topp-10-placering i Sverige och det är inte illa pinkat. Kia EV5 matchar inte oväntat Sportage på nästan alla sätt och vis. Visst har den blivit nästan 10 cm längre, men innerutrymmena har blivit betydligt bättre. Bagageutrymmet är jämförbart, prestanda likaså. Det här är helt enkelt en Sportage i elbilsform, och det finns det nog ett uppdämt behov av hos Kia-älskare. Säkert hos andra också, men hur många får vi se.

46.9°

0 Vi har provkört Renault 4 Rymligare, men tråkigare än Renault 5 Renault har väl kanske inte varit bilmärket på alla svenskars läppar de senaste åren. Men de har de senaste månaderna fått en succé med Renault 5. Den nya versionen av klassikern är otroligt charmig, rolig att köra och, om man väljer privatleasing, rätt billig. Det är också så folk köper den bilen, 70 procent väljer privatleasing och bara 15 procent har valt den billigaste versionen med det lilla batteriet. Men R5, som Renault kallar den, är inget för den stora familjen. Inte ens den lilla. Baksätet är väldigt snålt och bagaget är rätt snålt och har extremt hög lasttröskel. Men en underbar bil! För att tillfredsställa familjer har man tagit samma plattform och lanserat en ny version av Renault 4. När originalet såldes i Sverige mellan 1961 och 1981 kallades den i folkmun för Laban, eller skrytbilen efter en lyckad reklamkampanj. 1968 sålde man 4500 bilar i Sverige, en riktigt bra siffra. Bilen slutade tillverkas så sent som 1994 då tillverkningen i Slovenien stängde ner. Byggs i Frankrike R4 byggs precis som R5 på plattformen AmpR small och Renault är väldigt stolta över att den tillverkas i vad de kallar för Electricity. Hela bilen byggs där och de flesta delar kommer från närområdet, inklusive batteriet som byggs på plats. Dock är det lite oklart vart cellerna kommer från, men det är LG som levererar.

43.4°

0 Vi har provkört Kia PV5 ID. Buzz har fått en riktig utmanare! Det är svårt att börja en text om Kias nya PV5 Passenger utan att dra jämförelser med Volkswagens ID. Buzz. Det är ju ett fordon som har fått vara relativt ohotad på marknaden, men som ändå inte blivit någon formidabel succé. I Sverige har man sålt 665 bilar i år, och globalt säljer man runt 25.000 om året. Nu verkar Volkswagen inte så missnöjda med det, men när den började säljas berättade man att man har kapacitet att tillverka 130.000 om året, och det har man ju inte kommit upp i. Volkswagen ID. Buzz Nu satsar Kia på samma typ av fordon och räknar med att sälja runt 60.000 bilar om året. Och det finns det potential att göra skulle jag vilja säga. Jag drog till Korea för att köra Kia PV5 Passenger. Så vad handlar det om? Precis som med ID. Buzz är Kias plattform PBV i grunden en helt elektrisk plattform som har fokus på lätta transportbilar i en massa olika former. Första modellen från Kia kallas för PV5 och är storleksmässigt nästan exakt lika stor som ID. Buzz. Versionen som jag har varit och kört i Korea kallas som sagt för PV5 Passenger, och det är som ni hör en bil som snarare är gjord för att frakta människor (och packning) än för att frakta paket eller verktyg. Hos ID. Buzz märker man att det är VW Transportbilar som har hållit i taktpinnen och det märks att transport är fokuset även för Kia.

44.7°

0 Vi har testat Ninja Luxe Café Premier Kaffemaskinen som vill kunna allt Ninja Luxe Café Premier är Ninjas första seriösa försök att ge sig in på marknaden för espressomaskiner, och de har inte hållit igen. Här handlar det inte bara om att göra espresso, maskinen kan även brygga klassiskt kaffe och kallbryggt. Den kan dessutom skumma mjölk och mala kaffet, så efter några månader av test kan vi konstatera att Ninja har tänkt på det mesta, dock inte allt. Design och byggkvalitet Det första som slår en är hur rejäl maskinen känns. Den mattsvarta finishen med inslag av rostfritt stål ser betydligt lyxigare ut än vad prislappen antyder. Den är dock stor, tung och tar en ordentlig plats på köksbänken. Portafiltret väger nästan ett halvt kilo och känns robust, tillverkat i metall med filterkorgar i stål. Kvarnen erbjuder 25 olika malningsnivåer och är dessutom motorassisterad, vilket betyder att den hjälper till att justera sig utan att fastna eller behöva rensas varje gång du växlar mellan espresso- och bryggmalning. Klart en smart detalj som gör vardagen och rengöringen en aningen smidigare. Ninja har också tänkt till kring flödet i köket: tamper, filter och doseringstratt får plats i små fack på sidorna. Även rengöringsverktyg och filterkorgar har egna små gömställen inne i maskinen. Droppbrickan är justerbar i flera nivåer så att du kan brygga direkt i allt från espressokopp till resmugg. Den har också en separat del direkt under där det droppar som mest, så man enkelt kan rengöra just den delen där det mesta av kaffet droppar utan att du behöver plocka ut hela droppbrickan. Den har dock en tendens att fyllas snabbt, vilket gör att man får tömma oftare än man vill. Vattentanken är lätt att ta loss och inne i den kan man sätta ett filter. Filtret är dock inget som man automatiskt får en notis om att det börjar bli kasst, utan det förlitar sig på att man, på filtret, markerar när man satte in det och då själv håller reda på när det är dags att byta igen, vilket Ninja anser man bör göra var fjärde månad. Användning och funktioner Trots alla reglage och inställningar är Ninja Luxe Café förvånansvärt lätt att använda. Displayen visar allt från malningsgrad till dryckestyp och mjölkskumnivå, och maskinen känner automatiskt av vilken filterkorg du har satt i och visar bara relevanta kaffealternativ. Det gör att du slipper scrolla genom onödiga menyer, vilket är ett smart drag om man vill att maskinen ska göra det mesta jobbet. Ninjas stora försäljningspunkt är Barista Assist-systemet som analyserar dina bryggningar och föreslår ändringar i malning samt mängd utifrån hur tidigare bryggningar gått. Tanken är att detta ska vara lite som en inbyggd barista som hjälper dig att finjustera kaffet allt eftersom. Systemet är dock inte perfekt; ibland vill det gärna ändra sig även när du är nöjd, vilket jag fann frustrerande då jag någonstans ville säga att jag är nöjd med hur det är nu, sluta föreslå något annat. Dock ser systemet till att man kommer igång oerhört lätt och att man får till ett vettigt resultat snabbt. Bönor är ju olika, så med hjälp av systemet slipper man prova sig fram allt för mycket utan man får en vettig kopp relativt snabbt vid varje bönbyte. Den har också en inbyggd våg som ser till att maskinen väger bönorna vid varje malning och ger då exakta doser baserat på dryckesvalet.

38.8°

0 En gästrecension av EA Sports FC 26 Medelåldersmannen tycker till igen Den trogna Feber-läsaren Romeo (även känd som Plawsworth bland kommentarerna) har spelat EA:s omåttligt populära fotbollspelserie i flera decennier. Precis som förra året så ville han än en gång dela med sig av sina åsikter om årets upplaga av EA Sports FC till andra Feber-läsare. Hösten är här igen och de europeiska fotbollsligorna har dragit igång. Som vanligt har även Apple traditionsenligt visat upp en ny iPhone som allt som oftast följer samma mönster med att den är väldigt snarlik fjolårets modell med lite nyheter varje år. Sedan dess har vi blivit bortskämda med revolutionerande nyheter, nu är det mest en långdragen evolution. Med höstens ankomst innebär det även att EA släpper årets utgåva av FC som jag haft nöjet att få provspela och recensera. För mig börjar annars varje år med att jag känner att jag inte borde stötta EA med ett köp trots mina över trettio år med serien och årligt införskaffande. FC 26 har ju satt nytt rekord igen med ett pris på 899 kr för standardutgåvan och 1 229 kr för Ultimate (om man likt jag är bekväm av sig och endast köper spelet digitalt). Den naturliga frågan jag ställer mig varje år: är det värt det? Men för mig som spelat FC sedan barnsben och alltid känner ”bara en match till” varje gång jag får tid över att spela så blir det alltid ett köp till slut. Men jag kan inte låta bli att släppa fram min inre snålhet då jag i år igen känner att EA numera tar lite väl bra betalt för fotbollsglädjen. Visst var EA ett aktiebolag som ska och har all rätt att tjäna in pengar till sina aktieägare. Men någonstans kan jag inte släppa tanken på att om exempelvis GTA 6 släpps nästa år för en tusenlapp som det nämnts och har utvecklats ända sedan 2014 så blir det ju en viss skillnad i vad man får för pengarna, kan jag tycka. Men kan det lokala laget (Malmö FF) höja priserna på sina fotbollströjor varje år och ta ordentligt betalt så är det väl bara att inse att så länge efterfrågan är stor nog och köpkraften finns så kommer EA fortsätta på utstakad bana med årliga släpp till fullpris. Då har vi inte ens diskuterat season pass eller mikrotransaktioner i spelet... Men så hände det att medan jag filade på den här recensionen så dök det upp en nyhet i mitt flöde att EA blivit sålt. Vilket jag helt missat att det var på gång och det blev till en samling riskkapitalbolag med PIF, utvecklingsfonden i spetsen som ägs av den saudiska staten. Så om man eventuellt redan tidigare, likt undertecknad, hade vissa grubblerier kring pris och värdet av ens pengar, så är frågan nu ännu mer laddad minst sagt. Men vi får väl se de närmaste åren om denna förändring i ägarstrukturen kommer att påverka seriens framtid i någon riktning. Men nog med tjat om priset, den viktigaste siffran är den som finns på omslaget och i år har den hunnit nå tjugosex.

31.5°

0 Vi har testat AR-glasögonen Xreal One En jätteskärm som du kan ha i fickan Vi har kollat in Xreals AR-glasögon Xreal One lite närmare, en produkt som faller in i kategorin Augmented Reality-glasögon men som jag själv snarare skulle vilja kalla för en glasögonskärm då de funkar som en bärbar extern skärm. TL;DR: Xreal One är ett par AR-glasögon som primärt är tänkta att användas som en extern skärm som kan ge användaren känslan av att titta på en skärm på upp till nästan 150 tum när de tittar på film och spelar eller en skärm på upp till nästan 320 tum vid arbete framför en dator. De går att köpa nu och kostar cirka 6400 kronor. Jag har genom åren tittat på en del liknande produkter men Xreal One är den första produkten i den här kategorin som jag kunnat testa under en längre tid. Vi kan börja med att säga att det inte handlar om så kallade "smarta glasögon" som de glasögon som Meta utvecklat under några år tillsammans med Ray-Ban och Oakley. Till skillnad från dessa är Xreal One försedda med två stycken OLED-skärmar med en upplösning på 1920x1080 och en uppdateringsfrekvens på 120hz, något som i mitt tycke ger en bra skärmupplevelse när de kopplas till en mobil eller dator.

42.5°

0 Vi har spelat Borderlands 4 Same same but different Vad är det här för något? Borderlands 4 är det senaste spelet i Gearbox looter shooter-serie. Här får vi precis det man förväntar sig: tokiga karaktärer, miljarders vapen och skrikig action. Men det levererar också en del nyheter som gör att spelet sticker ut som det bästa sedan originalet. Vem är det för? Gillar du Borderlands har du förmodligen redan spelat det här flera gånger om. För alla andra kan man säga att det är ett spel som gör sig bäst ihop med kompisar. Solo funkar, men då kan det bli lite segt i längden. Vad är nytt eller unikt med Borderlands 4? Förutom ett helt nytt äventyr på en helt ny planet så har Gearbox fräschat upp spelets gameplay en del. Dubbelhoppa, glida och änterhake är bara några av de nya sätten att ta sig fram på. Det gör att striderna blir lite mer spännande, men någon jätterevolution är det inte. Den kanske största nyheten är att spelet nu är en helt öppen värld, vilket innebär att man kan ta sig mer eller mindre vart som helst utan att man behöver gå in i olika zoner. Det är på gott och ont, men mer om det senare. Unreal Engine 5 ger spelet en grafisk skjuts, men det ser ju ut som man känner Borderlands alltid har gjort, så någon direkt wow-upplevelse fick jag aldrig när det gällde den grafiska biten.

37.6°

0 Vi har spelat Ghost of Yotei Favorit i repris Sucker Punch är tillbaka med en uppföljare till det hyllade spelet Ghost of Tsushima som släpptes för fem år sedan. Den här gången får vi kliva in i rollen som Atsu, som är ute efter hämnd på en grupp som kallar sig för Yotei Six och som brutalt mördade hennes familj. Handlingen är välberättad men extremt förutsägbar och verkligen något man sett flera gånger förut. Det följer ett välbekant recept: Atsu ger sig på de sex olika skurkarna, kommer nära dem, men något dramatiskt händer så skurken kommer undan vilket leder till att slutkonfrontationen sker senare istället. Man blir underhållen, men storyn tappar fart halvvägs och saknar samma driv som handlingen i Ghost of Tsushima hade. Det som däremot gör att man orkar hålla sig kvar är Atsu själv. Hon är onekligen intressantare än Jin någonsin var. Hon känns mer mänsklig, hennes blodtörst, även om den ibland är lite frustrerande, känns mer trovärdig än Jins. Relationen till hennes familj, särskilt via barndomsminnen och shamisen-musiken, ger också mer djup till karaktären och binder ihop hennes handling rätt bra. Merparten av handlingen presenteras i maffiga för-renderade mellansekvenser som är en fröjd för ögat. Däremot känns de vanliga dialogscenerna som sker direkt i spelmotorn lite mer stela och inte ett allt för stort hopp från vad GTA III gjorde för snart 25 år sedan. Spelvärlden är ett av Ghost of Yoteis största ess. Ezo (dagens Hokkaido) är storslaget, färgstarkt och fullt av liv. Man kan ta sig från snötäckta berg i norr till körsbärsblommande dalar i söder. Det är lika lätt att bli distraherad av en avlägsen rökpelare eller någon annan händelse när man rider runt på sin häst. Att utforska spelvärlden känns för det mesta belönande vilket gör att det alltid känns värt det att göra en avstickare. Spelets sidouppdrag där man måste utforska någon plats eller lösa ett pussel är dock sällan utmanande, vilket vissa kanske tycker är skönt då de bara vill ta sig vidare, medan andra som vill ha lite klurigheter för hjärnan kanske känner att dessa aktiviteter är mer rutin än tillfredsställande hjärgympa. En bra grej med spelvärlden är dock att varje plats man besöker blir en punkt man kan transportera sig till, så man kan ta sig runt på kartan på nolltid eftersom laddningstiderna för det mesta är max en sekund långa. Spelets fotoläge är bara ett knapptryck bort, och i det läget märks det extra tydligt att spelet konstant levererar otroliga miljöer.

40.5°

0 Bowers & Wilkins nya Px8 S2 låter bättre än någonsin Vi har testat nya värstinghörlurarna Den brittiska hifi-tillverkaren Bowers & Wilkins nuvarande flaggskeppshörlurar Px8 har varit mina favorit over-ear-hörlurar i snart exakt tre år. Det är alltså på tiden att de kommer med något nytt. Men hur bra är egentligen nya Px8 S2 och vad är nytt? Det ska vi ta reda på.

39.7°

0 Cupra Tavascan VZ är en lite roligare familjebil Men all plast förstör Volkswagen-gruppen har släppt en hel del elbilar på sin MEB-plattform, deras plattform för helt vanliga elbilar. Cupra försöker ta sitt ansvar och släppa lite roligare bilar och så är det även med deras Tavascan, märkets version av Volkswagen ID.4, Audi Q4, Skoda Enyaq och Ford Explorer. Men lyckas man göra en tjock suv rolig? Lyckad exteriördesign På utsidan tycker jag att man har lyckats. Trots att det som sagt handlar om en tjock och hög suv så har de spanska pennorna lyckas. Jag gillar färgerna som märket kör med numera, brons som någon slags bas och olika metallicfärger kring det.

38.8°

0 Kia EV4 skakar liv i den eldrivna Golf-klassen Trevlig att köra, men är den värd att köpa? På pappret är Kia EV4 en rätt konstig historia. Kollar man bara på pris och specifikationer ska ingen köpa den här bilen. Man får helt enkelt inte tillräckligt för pengarna. Eller så här, man får mer på andra håll. Men det kan finnas anledning att köpa den ändå. En ful och en snygg? Kia EV4 finns i två varianter, en hatchback och en fastback. Hatchback (den på bilden ovan) är halvkombi på svenska och storleken är i det så kallade C-segmentet. Det här är alltså en bil i den berömda Golf-klassen. Halvkombin tillverkas i Slovakien och Kia säger att mycket att delarna som den tillverkas av kommer från Europa. Trevligt. Den här bilen tillverkas inte bara i Europa utan kommer bara att säljas i Europa, resten av världen verkar inte så sugna. Fastbacken, som inte är en fastback utan en sedan, är däremot en världsbil. Min gissning är att den inte kommer att sälja i Sverige. Den kommer att säljas, men inte sälja. Dels så gillar vi inte sedaner här, och dels så verkar i alla fall Febers besökare tycka att den är hiskeligt ful. Jag tror till och med att den har avskräckt en del folk att ens titta på halvkombin... Fastbacken tillverkas i Korea, är lite annorlunda inställd med bland annat annan dämpning.

37.7°

0 En gästrecension av NHL 26 Alexander har lirat den årliga upplagan av EA:s hockeyspel Då var hösten här igen vilket innebär den årliga traditionen med att vår gästrecensent Alexander är tillbaka med sina åsikter om årets upplaga av EA Sports hockeyspel. Årets recension av det traditionsenliga NHL-spelet är något kortare än vanligt, men det betyder inte automatiskt att den senaste upplagan av EA:s mer än trettio år gamla franchise är sämre. Så om man är nyfiken på om han lyckats hitta någon lycka i NHL 26, så kan man läsa Alexanders tankar nedan. Som brukligt bör årets viktigaste nyheter avhandlas först, och även den listan känns något kortare än vanligt (om vi räknar de större nyheterna; småpill finns det som vanligt gott om). ICE-Q 2.0 är en uppgradering av hur individuella spelare baserat på NHL:s statistikbank beter sig unikt och verklighetstroget vad gäller t.ex. skott, tacklingar med mera. Idén är riktigt häftig, samtidigt kan man fråga sig om man egentligen hinner njuta av hur realistisk Tkachuks skottvinkel är när man är helt fokuserad på en fartfylld match?

37.8°

0 Vi har testat Cuisinart Air Fryer 10.4 L Dual Basket En vettig luftfritös för stora kök De senaste veckorna har vi provkört Cuisinart Air Fryer 10.4 L Dual Basket. Som man kanske kan gissa från namnet är detta en luftfritös med två korgar, vilket gör att man kan laga två olika maträtter på en och samma gång. Med två korgar på 5,2 liter vardera får du totalt 10,4 liter tillagning vilket ger gott om plats för det mesta. En hel kyckling är till exempel något man får plats med i en korg utan några större problem. Eftersom korgarna är ganska långa finns det utrymme för olika grejer i samma fack. Korgarna är dessutom fria från PFAS, PTFE, PFOS och PFOA. Beläggningen är istället keramikbaserad och helt livsmedelssäker, vilket kanske är skönt att veta för folk som inte gillar dessa bokstavskombinationer. En lite störig grej är att man inte kan laga mat i en korg om den andra inte sitter i, även om den inte är igång. Det är säkert någon vettig säkerhetsbestämmelse, men det känns störigt att maskinen stannar helt så fort en av korgarna dras ut. Designmässigt gör den inget speciellt men utstrålar ändå en viss självsäkerhet vilket man ju måste respektera. Allt styrs via pekknappar som är tillräckligt responsiva för att inte skapa frustration. Det är också rätt enkelt att reda ut hur man ska trycka så samtliga individer i hushållet här kunde förstå hur man använde dess samtliga funktioner utan behov av någon manual. Med en vikt på drygt åtta kilo är den inte liten, men den är ändå relativt enkel att lyfta och ställa undan om så behövs. De har också tänkt till så att händerna ska ha något att hålla i vid flytt av maskinen vilket jag uppskattar. Cuisinart har tryckt in flera funktioner: air fry, roast, grill, bake, dehydrate, max crisp och en varmhållningsfunktion. Just varmhållningen är skön att ha vid tillfällen när man chillar i soffan i vardagsrummet och missar att maskinens relativt diskreta pipljud har signalerat att maten är klar. Du kan även synka korgarna så att olika rätter blir klara samtidigt, eller spegla inställningarna om du vill laga dubbel sats. På pappret finns alltså allt du behöver, men lat som man är så kör man ju oftast bara air fry-läget och hoppas på det bästa. Max crisp-funktionen är då till för att få det där lilla extra men eftersom den är begränsad till 210°C känns det ju inte som ett jättestort hopp temperaturmässigt. Här erbjuder flera, dock dyrare, konkurrenter högre temperaturer vilket är mer optimalt för vissa rätter. Men även om utseende och användarvänligheten är viktigt så är det väl det viktigaste hur maten blir. På den punkten levererar luftfritösen överlag riktigt bra. Pommes blir frasiga, fiskpinnar håller formen, kycklingen är saftig och grillad lax får en fin färg. Den klarade även bakning bra vilket är trevligt då man inte alltid vill dra igång vanliga ugnen för ett par muffins. Dock saker som potatisbullar och patatas bravas känner jag kunde behövt de där extra graderna för att få samma krispighet som vissa premiummodeller kan erbjuda. Rengöringen är enkel då korgar och insatser går att diska för hand eller i maskin. När man kör korgarna i maskinen blir det så klart rent utan allt för stort slit men resulterar ofta i att det fastnar lite diskmaskinsvatten i handtagen som man då får skaka ut lite efteråt. Ett potentiellt städproblem som jag kan se är att värmeelementet inte är skyddat med något, så det kan nog lätt bli lite jobbigt att få rent om man ignorerar det för länge. Luftfritösen har det överkomliga priset på knappa 2 000 kronor vilket faktiskt är rimligt för en så pass stor och funktionsrik maskin. För det får du rejält utrymme, många tillagningslägen och bra resultat. Sammanfattningsvis är Cuisinart Air Fryer 10.4 L Dual Basket en riktig bjässe – perfekt för stora hushåll och för den som vill laga mycket mat på en gång. Storleken gör den mindre lämplig för små kök, men har man plats får man här en lättanvänd, enkel att rengöra och framför allt välpresterande luftfritös.

36.1°

0 iPhone 17 Pro är het på utsidan Svalare på insidan Förr i tiden fanns det en vanlig och en Pro-iPhone. Vanliga dög åt alla, de som ville ha en lite dyrare lur köpte Pro. Antingen för att man behövde funktionerna som fanns i den eller för att man helt enkelt inte ville bli sedd på stan med den billigare varianten. I år är det annorlunda. iPhone 17 är en superb lur och iPhone Air är för den som vill ha något snyggare men som inte har så höga ambitioner med sitt användande. Kvar är iPhone 17 Pro och Pro Max. Men vem ska köpa dessa? Nytt yttre Men vi börjar med utsidan. Årets upplaga har fått en helt ny design och finns i färgerna silver, orange och mörkblå. Eller som de heter på Apple-språk: Silver, kosmiskt orange och djupblå. Tekniskt är utseendet delvis tillbaka till iPhone 7-tiden, med aluminium som är hårt färgat, eller anodiserat som det heter. Det är riktigt, riktigt snyggt och till nästa år måste Apple köra en röd variant. Jag drömmer nämligen fortfarande söta drömmar om min gamla röda iPhone 7 Plus. Kommer ni ihåg? Foto: TechieTech Tech

34.9°

0 iPhone Air är ett tufft val Hjärtat säger en sak, hjärnan en annan iPhone följde de första åren ett mönster där varje modell var tunnare än den andra. Det kändes som att det bara var en tidsfråga innan vi fick en telefon som var tunnare än ett hårstrå. Men runt iPhone 6S hände något. Telefonen var plötsligt tjockare än föregående version, men det var inte på grund av ett större batteri. Istället var telefonen den första med 3D Touch, ett lager med sensorer som gjorde skärmen aningen tjockare. Den tekniken fortsatte Apple använda i ett par år, med telefoner som behöll ungefär samma tjocklek. Tills iPhone 11 som släpptes 2019. Den skrotade 3D Touch helt, samtidigt gjorde Apple telefonen tjockare än förra året – och slängde in ett mycket större batteri. Detta var förresten även året Jony Ive lämnade företaget officiellt. Sedan dess har det mer eller mindre varit så. Telefoner med en tjocklek runt 8 mm, som är tillräckligt tunna och lätta för att inte bli alltför jobbiga att hålla i, samtidigt som man kan klämma in så stora batterier som bara möjligt. Det ändras med iPhone Air, som officiellt kniper iPhone 6 gamla rekord som den tunnaste iPhone någonsin med sina 5,6 mm. Så länge man inte räknar den ”ikoniska platån”. Men mer om det senare.

32.5°

0 iPhone 17 har allt man behöver Det solklara valet i år Apple, och alla andra tillverkare, gillar att man ska köpa deras produkter. Helst deras lite dyrare produkter. Därför är sällan den billigaste varianten det självklara valet. Det är alltid något som man saknar, kanske inte livsviktigt (då hade man inte köpt alls) men tillräckligt för att man ska ta ett kliv upp i prisstegen och köpa en dyrare produkt. Så har det varit ett tag nu med iPhone. Instegsmodellen har alltid saknat något, något som gjort att många köpt Pro-modellen utan att de egentligen har behövt. iPhone 17 bredvid en iPhone 16 Pro. I år är det inte så. Det självklara valet bland Apples telefoner i år är faktiskt basmodellen. Men med det sagt har både Air och Pro-modellerna sitt syfte, kanske mer än någonsin. Mer om det i artiklar som kommer i morgon och på fredag.

31.6°

0 Apple Watch SE 3 är helt enkelt klockren! Series 11 och Ultra 3 får ännu bättre batteritid Årets upplaga av Apple Watch består fortsatt av tre olika enheter, eller varianter kanske man ska säga. Billigast är instegsmodellen SE, sen har vi "vanliga" Series och så feta Ultra. Årets uppdatering av Apples klockor är stor för SE-serien, minimal för de andra två och så har vi fått en hel del nya funktioner tack vare watchOS 26. Stort kliv för SE-modellen Så vi börjar där. För SE-modellen, den tredje i ordningen, har blivit väldigt mycket bättre. SE-modellen har alltid varit lite best-of tidigare Series-modeller och i år är det verkligen så. Apple Watch SE 3 44 mm

33.4°

0 Vi har testat Shokz OpenDots One Open ear-lurar med clip-on-design Shokz, företaget som specialiserat sig på open-ear-hörlurar, har nu släppt OpenDots One på den svenska marknaden, företagets första hörlurar med så kallad clip-on-design. TL;DR: Shokz OpenDots One är ett par trådlösa hörlurar som fästs runt örat och har, trots open-ear-designen, en helt okej basåtergivning. De kostar cirka 2400 kronor och passar fint för dem som vill lyssna på musik eller podcasts samtidigt som de vill ha lite koll på ljudmiljön runt omkring dem. Passform Trådlösa Bluetooth-hörlurar med den typ av clip-on-design OpenDots One använder är en någorlunda ny företeelse på marknaden. I dagsläget finns en handfull modeller som konkurrerar med OpenDots, bland annat från Bose, Huawei och Motorola. Hörlurarna består av ett batteripaket som förbinder högtalarmodulen med ett plastband. Bandet är inte justerbart men har lite flexibilitet vilket gör att det antagligen passar de flesta örontyper.

36.7°

0 Vilken iPhone ska man välja? Vi har svaret! Årets upplaga av iPhones ser lite annorlunda ut. På sätt och vis är Apples erbjudande starkare än någonsin och det är även enklare än någonsin att välja, om man har koll på läget. Vi har grottat ner oss i de olika modellerna så att du slipper! Just ja! Förebeställningen börjar idag klockan 14.00! Då ska du INTE köpa ny iPhone Vi börjar med när du inte ska köpa en ny iPhone. Har du en iPhone 15 Pro eller iPhone 16 Pro kan du sluta läsa, då behöver du verkligen inte byta upp dig. Har du en iPhone 14 Pro kan det vara läge, om du känner att du har råd eller att din telefon börjar bli trött och sliten. Har du en vanlig iPhone 14 kan det också vara läge att byta. iPhone 17 är bättre på alla sätt och vis. Kör du iPhone 15 eller 16 kommer du att känna av att du fått en ny telefon, men det är verkligen ett lyxbyte du gör. Ett eller två år till borde din telefon klara sig. Byt batteri istället för att byta telefon Om du sitter med en telefon som duger på alla sätt och vis, men som har dåligt batteri? Då behöver du inte köpa ny telefon. Boka tid hos Apple och byt batteri istället. Om det inte är Apple som gör bytet se till att det är äkta vara och en bra firma som byter, det är det värt. Det betalar sig i längden. Med nytt batteri kommer din telefon att kännas som ny igen! Eller som när den var ny i alla fall. Om du har bestämt dig för att köpa en ny iPhone så har du i år fyra olika modeller att välja mellan. Det hade du även förra året, men i år är de lite annorlunda. iPhone 17 finns i fem färger iPhone 17 är telefonen alla borde köpa De senaste åren har basmodellen alltid haft något som gjort den svår att rekommendera. De har varit helt ok, men saknat vissa saker som man nog ändå vill ha. Men i år levererar Apple. Äntligen en skärm med 120 Hz. Båda kamerorna är 48 megapixlar. Den nya selfiekameran med center stage har kommit till alla telefoner, så även iPhone 17. Det har även det nya och tåligare glaset framför skärmen, som också gör att skärmen inte är lika känslig för reflektioner. iPhone 17 får även helt nya A19. Visst, den är lite, lite sämre än A19 Pro men ingen vanlig människa kommer att märka skillnad, och chipet är ändå bäst i branschen. Skärmen har vuxit från 6,1 till 6,3 tum, vilket för många är den perfekta storleken. Lagom helt enkelt. Priset är 10.995 kronor och eftersom Apple nu skärpt sig och levererar 256 GB lagring med denna så är det också denna du ska köpa. Att få 512 GB kostar 3000 kronor mer och det är det knappast värt. Valet är alltså väldigt enkelt. Alla ska köpa iPhone 17! Eller? iPhone Air finns i fyra färger iPhone Air är en helt ny typ av iPhone Apple vill att iPhone Air ska vara en helt ny typ av iPhone. Det är därför den inte har 17 i namnet, det är helt enkelt inte en telefon i iPhone 17-familjen. Men vad betyder det? Det får såklart framtiden utgöra, men just här och nu betyder det att Air är en telefon man kanske inte köper för att specifikationerna är så sexiga. Det finns egentligen ingen logisk anledning att köpa Air. Man får bara en kamera och mindre batteri för mer pengar, prislappen ligger på 13.995 kronor. Men Air kan vara den perfekta telefonen för den som inte vill ha det billigaste och samtidigt inte vill ha en fet Pro. Telefonen för dig som gärna sätter på dig en sober klocka som knappt visar tiden. Till exempel en Nomos Orion. Officiellt är batteritiden på 27 timmar, vilket är exakt lika mycket som iPhone 16 Pro har på pappret. Som jämförelse hade iPhone 14 och 15 20 timmars batteritid, och de gick ju alldeles utmärkt att leva med då. Hur väl detta stämmer i verkligheten återstår att se. Men om du växlar upp från en iPhone 15 kommer du alltså få ett lyft i batteritid, på pappret. Skärmen på iPhone Air är en gnutta större än iPhone 17 och iPhone 17 Pro. Den mäter in på 6,5 tum, mitt emellan iPhone 17 Pro och iPhone 17 Pro Max. Enligt mig är det här den perfekta storleken, inte för stor och inte för liten. Att den är lätt gör också att det största problemet med stora telefoner, vikten, inte längre är ett problem. Just vikten kan också tilltala många som vill ha en lite flådigare lur men som har tyckt att Pro varit för tung. iPhone Air är för dig som använder din telefon lite lagom mycket och som vill ha något extra utseendemässigt. Om du däremot vill ha maximal batteritid eller fotar mer än vanligt så ska du inte välja Air! iPhone 17 Pro finns i silver, orange och blå iPhone 17 Pro är för dig som kräver lite mer Tidigare år har många köpt iPhone Pro och större Pro Max eftersom basmodellen saknade en del viktiga saker, kanske inte för att man är professionell på något sätt. Inte med sin telefon i alla fall. I år tycker jag att det är lite annorlunda. Dels så har Pro-modellerna en mer proffsig look snarare än flådig. Vill man ha flådig får man köpa Air. Dels så är iPhone 17, som vi pratat om tidigare, faktiskt väldigt kompetent. Ingen behöver som sagt köpa en Pro. Använder du däremot din telefon som ett verktyg kan det vara värt att titta på en Pro. Du får betydligt snabbare USB-C och så kommer du att kunna använda din telefon betydligt hårdare. Dels för att chipet är lite bättre än i de andra modellerna, men också för att Pro-modellerna har bättre kylning. Bra om man spelar mycket eller fotar och filmar mycket. På tal om det så är Pro-modellen vinnaren när det gäller kameror. Inte bara har de tre kameror utan det finns en massa Pro-funktioner i mjukvaran. Vill du fota eller filma i RAW så är det här det självklara valet. Om du inte förstod vad jag precis sa behöver du kan inte en Pro. iPhone 17 Pro kostar från 14.995 kronor och iPhone 17 Pro Max från 16.995 kronor. Leta deals! Hur dyr en telefon blir beror ju mycket på hur du köper den. Förbeställningen har inte rullat igång ännu, men det kan ju vara så att operatörerna tar chansen och erbjuder bra deals på en specifik modell. Kolla igenom detta innan du slår till!

32.9°

0 BMW kapar räckviddsångesten med nya elektrifierade iX3 Neue Klasse är verkligen en neue klasse BMW iX3 är första modellen på märkets nya elbilsplattform och markerar ett nytt kapitel – både tekniskt och designmässigt. Laddningen, tidigare en svaghet, går nu upp till 400 kW och laddar det 108 kWh stora batteriet 10–80 % på drygt 20 minuter. Räckvidden är hela 800 km om vi håller oss till rätt fälgar och lagom takt på en svensk sommarväg. Men även i full kareta med vinterdäck genom ett nollgradigt landskap bör den ta oss 60-70 mil utan att ladda. Designen kombinerar klassiska BMW-drag, som de vertikala njurarna, med modern aerodynamik (Cd 0,24). Med sina 4,78 meter placerar sig modellen mot Tesla Model Y, Audi Q6 och kommande Volvo EX60. Prestandan levereras av fyrhjulsdrift och 345 kW (470 hk), vilket ger 0–100 km/h på 4,9 sekunder. Motorerna är dessutom fria från sällsynta jordartsmetaller. Kupén erbjuder 520–1750 liter bagage och 2 tons dragvikt. I och med iX3 får vi också ett helt nytt interiörspråk – mer stilrent men utan att bli tråkigt. Förarskärmen är ersatt av en enorm panoramalist framme vid vindrutan som vi kan konfigurera nästan precis som vi vill. Eller stänga av. Menysystemet är mycket rappt och borta är BMWs gamla Windows 98-känsla. Appar och inställningar är uppdelade istället föratt tidigare bestå av ikoner huller om buller – generellt sett mycket lättare att navigera sig runt. Heads-up-display är tillval. Interiören känns premium, men nya haptiska rattknappar är ett minus. I övrigt är materialvalen mer hållbara - 58-litersfrunken (första trunken i en BMW) består till exempel av 50 procent återvunnen plast. Med lång räckvidd, snabb laddning och genomtänkt teknik positionerar sig iX3 i elbilseliten. Priset väntas ligga mellan 750.000 och 800.000 kr, vilket gör den konkurrenskraftig i premiumsegmentet.

54.9°

0 Samsungs Galaxy Tab S11 Ultra är fortfarande gigantisk Men blir både tunnare och lättare Samsung lanserar inte bara nya Galaxy S25 FE under IFA, utan vi får också en ny serie surfplattor med Galaxy Tab S11 Ultra i spetsen. Den har en gigantisk 14,6-tums AMOLED-skärm med 120 Hz och ett lager som ska minska reflektioner likt Galaxy S25 Ultra. Under huven sitter Mediateks nya flaggskeppsprocessor, Dimensity 9400+, tillsammans med upp till 16 GB RAM och 1 TB lagring. Lagringen kan även utökas med minneskort. Konstruktionen är IP68-klassad, är 5,1 mm tunn (0,3 mm tunnare än föregångaren) och väger 692 gram. Den har fyra högtalare, en fingeravtrycksläsare i skärmen och S Pen-pennan ingår, vilket ju är trevligt för en så redan dyr tablet. Galaxy Tab S11 Ultra finns att köpa redan nu. Priset startar på 16.990 kronor för instegsmodellen och går upp till 24.490 kronor för toppversionen med 1 TB lagring och 5G. Utöver Ultra-modellen lanseras även den vanliga Galaxy Tab S11. Denna modell kommer också med en AMOLED skärm och drivs av samma chip, skärmen är dock "bara" 11-tum. Priset för Galaxy Tab S11 börjar på 10.990 kronor för Wi-Fi-modellen med 128 GB lagring, och går upp till 13.990 kronor för versionen med 256 GB lagring och 5G.

39.7°

0 Vi har testat Dyson Supersonic r En proffsig och snygg fön, men den kostar Innan sommaren testade vi Sharks Flexstyle, en hårstyler som kändes som en bra present till någon hårintresserad. Vi var ganska nöjda med den, men ibland räcker det inte med en uppstickare, vissa personer vill helt enkelt ha något från de mer etablerade märkena. Därför tog vi under sommaren även en titt på Dyson Supersonic r, en hårfön i en helt annan prisklass. Men är det här ett köp som verkligen köper kärlek, eller finns det bättre sätt att lägga de extra tusenlapparna? Än en gång tog vi hjälp av en testperson med långt hår då gud för ett par år sedan kände väl att det var nog och började plocka bort mina hårstrån i en allt raskare takt. Som så ofta med Dysons produkter så sticker även Dyson Supersonic r ut, både i design och känsla. Det första som testaren noterade var hur extremt lätt den är. Med en vikt på bara cirka 0,8 kilo blir den ett riktigt bra alternativ för den som ofta får stå och föna i en halv evighet. Att slippa hålla i en tung klump gör faktiskt stor skillnad. Designen, som liknar ett "r", gör det dessutom enklare att komma åt runt hela huvudet och nå mer svårnådda delar av håret. Eftersom själva fönen är så pass nätt och lätt blir den långa sladden mer påtaglig. Den är nämligen rätt så tjock, vilket får den att kännas lite klumpig emellanåt. En annan konsekvens av att fönen är så pass liten är att filtret måste rensas ganska ofta, inget jättejobbigt tydligen, men något man bör tänka på. Trots att Dyson marknadsför Supersonic r som en professionell hårfön behöver man inte vara frisör för att få till ett bra resultat. Den är enkel att förstå och använda även för nybörjare. På fönen hittar man små men tydliga knappar som styr värme och flöde, och de fem magnetiska munstyckena har förinställningar som gör att man snabbt kan klicka på och börja. Uppvärmningen går blixtsnabbt, och lika snabbt kyls fönen ner, vilket gör att risken att bränna sig i princip är obefintlig. Små men ändå lättryckta knappar. Vår testperson lyfte särskilt fram att Supersonic r gör ett riktigt bra jobb med att torka håret snabbt och effektivt, samtidigt som resultatet blir volymrikt och frissfritt. Trots sin storlek är den väldigt kraftig vilket gör att hela processen går märkbart snabbare än med en vanlig fön, något som faktiskt gör skillnad i vardagen. Men det finns också en inlärningskurva. När det kommer till mer avancerad styling, som lockar eller lager, krävs det lite träning. Inställningarna kändes inte alltid helt logiska, särskilt inte på ett hår som kräver extra precision. Här märks det att alla presets inte passar alla hårtyper perfekt. Tillbehör finns det gott om, men något för att locka håret ingår inte. För det hänvisar Dyson istället till sin Airwrap, som i sig kostar nästan lika mycket som Supersonic r. Så är det här något att lägga pengarna på? Som så ofta med Dyson-prylar kommer de med en lite högre prislapp. Fönen ligger på runt 5 590 kronor här i Sverige, och för vissa känns det orimligt att lägga så mycket på en hårfön, för andra är det just det som gör skillnaden. Det här är en hårfön som levererar på det mesta den lovar, den är lätt, snygg, kraftfull och fungerar väl även vid mer avancerade frisyrer. Så kan man köpa kärlek för pengar? Att lägga lite extra på en present som både används varje dag och gör livet enklare är ändå ett rätt tydligt sätt att visa omtanke. Supersonic r är kanske inte lösningen för alla, den är ju lite lätt överkurs för någon som bara vill bli snabbt torr efter duschen. Men vår testperson, som definitivt tar sitt hår på allvar, ansåg att det är en märkbar skillnad på den här fönen och liknande produkter som kan köpas för en betydligt billigare peng. Så om man behöver köpa något för en hårnörd som uppskattar kvalitet, design och det där lilla extra kan den vara en investering som känns mer hjärtlig än överdriven.

37.7°

0 Så bra är Google Pixel 10 och 10 Pro XL! Trevliga telefoner som AI-luras, lite I förra veckan var jag i New York och hälsade på Google. De bjöd på en udda show med Jimmy Fallon och på en herrans massa hårdvara. Vi har fått den första delen av den där hårdvaran och vi har fokuserat på Pixel 10 och Pixel 10 Pro XL. Vi har tittat på vad som är nytt, vad som är trevligt med de nya lurarna och hur Google använder AI för att lura oss. Eller gör de? Pixel 9 Pro och Pixel 10 Pro XL På utsidan, inget nytt Varför ändra ett vinnande koncept? Det verkar många av mobiltillverkarna tycka nu för tiden, och så även Google. Man verkar tycka att det räcker med ny design vartannat år, och jag håller nog med. Designen från Pixel 9 duger mycket väl fortfarande. Nytt för i år är nya färger. Här har Google en bra person anställd för att välja dessa, vi gillar både den blå på Pixel 10 och den blålila på Pixel 10 Pro XL. Det ska dock sägas att den blå Pixel 10 inte alls är lika rolig och intensiv som den ser ut på Googles egna reklambilder.

40.7°

0 Vi har testat Asus ROG Azoth X och Keris II Origin Snygga men inte felfria gamingprylar Under sommaren fick vi chansen att prova tangentbordet Asus ROG Azoth X och musen Asus ROG Keris II Origin. Två prylar som riktar sig till folk som spelar spel på sina datorer. Asus ROG Azoth X Azoth X är ett trådlöst gamingtangentbord i 75 procentstorleken och det märks direkt att det är byggt för att kännas rejält. Metalltopp, tung konstruktion och ett medföljande handledsstöd gör att det här inte är något plastigt budgetbygge. Designen är ganska unik, vilket gör att den sticker ut men den är inte nödvändigtvis för alla. Handledsstödet som följer med är en bra detalj pch gör att längre sessioner är mer bekväma vilket då så klart bidrar till helhetskänslan. Skrivupplevelsen är riktigt skön, tangenterna är responsiva, ljudet är behagligt och det funkar lika bra i spel som när man nöter mejl. OLED-skärmen och vridknappen är en av de smartare detaljerna. Att snabbt kunna justera volym, ljusstyrka eller byta profil direkt på tangentbordet gör mer skillnad än man först tror. Batteritiden är vettig och med både kabel, 2,4 GHz och Bluetooth går det att köra hur man vill. Extra plus för att samma mottagare kan paras ihop med både mus och tangentbord. Nackdelen är väl egentligen att den tillhörande mjukvaran, Armoury Crate, är fortfarande lite klumpigt enligt mig. Men i helhet känn det som ett tangentbord som kombinerar premiumkänsla med smarta funktioner.

36.7°

0 Roborock Zeo Lite – ett halvår senare Hur är tillverkarens första tvättmaskin? För ett gäng månader sedan fick jag frågan av Roborock om att testa deras nya mini-tvättmaskin. Den hade nämligen passat perfekt för mig och min flickvän i vår 28 kvadratmeter stora lägenhet. Men inte ens den var tillräckligt nätt för att få plats i vår lilla garderob kopplad till badrummet. Istället har jag de senaste månaderna testat deras mellanmodell, Zeo Lite – men på en annan plats. Samtidigt har Frode skrivit om minstingen – vilket går att läsa om här.

38.1°

0 Vi har testat Dreame L50 Ultra Är det värt att uppgradera från L40 Ultra? Med Dreame L40 Ultra, som vi recenserade förra året, levererade företaget en prisvärd allt-i-ett-robotdammsugare som erbjöd en hel del premiumfunktionalitet till ett lägre pris än tillverkarens flaggskepp. Nu har nästa iteration av L-serien dykt upp, nämligen L50 Ultra. Vad är det här för något? X50 Ultra var Dreames senaste flaggskeppsdammsugare men flaggskepp kommer ofta med en saftig prislapp. Så precis som med L40 förra året erbjuder man här en modell med nästan lika mycket kraft, smarta funktioner och en påkostad dockningsstation med L50 men till ett något billigare pris. Vem är den för? L50 Ultra riktar sig till dig som vill ha en robot som fixar städningen utan allt för mycket handpåläggning. Den riktar sig även till folk som inte behöver allt för många funktioner men ändå vill ha något som klarar av att ta sig över högre hinder, kan hantera mattor och suga upp längre hårstrån utan att det trasslar fast i borsten. Den är också för dig som tröttnat på att behöva rengöra själva mopptvättstationen manuellt. Vad är nytt med L50 Ultra? Den stora funktionen som L50 har ärvt från sin storebror X50 är Dreames ProLeap-system som ser till att roboten lyfter sig själv över hinder upp till 4,2 centimeter eller 6 centimeter om hindret är stegvist. Själva städprestandan har också fått en skjuts. Den nya borsten ser till att minimera hårtrassel och sugeffekten är nu 19.500 Pa, vilket är mer än föregångaren L40. Även den självrengörande basstationen har nu fått fler högtrycksmunstycken som tvättar mopparna med ännu varmare vatten än vad L40 gjorde. Sen har den så klart även varmluftstorkning så du slipper fuktiga och illaluktande moppar. Vad sänker temperaturen? Även om mycket blivit smartare är vissa funktioner fortfarande lite överkomplicerade att ställa in i appen. Att anpassa t.ex. hur roboten ska bete sig kring husdjur kräver en del inställningar, och det hade varit trevligt med ett enklare gränssnitt för nybörjare. Annars är appfunktionerna väldigt snarlika föregångarens men med små L50-bonusar som förbättrade husdjursfunktioner samt en något mer exakt zonstyrning. För att vara ett billigare alternativ till flaggskeppet X50 så känner jag att priset borde vara lite lägre. Nu skiljer det sig bara någon dryg tusenlapp i pris vilket ju inte är jättedramatiskt kanske. Den suger fortfarande inte upp allt som man kanske tycker att den borde kunna suga upp. Men oftast handlar det ju om större grejer som sedan är enkla att plocka upp för hand, dock sällan skoj att göra. Serpentinerna ville den inte veta av Vad höjer temperaturen? Städresultatet är ju alltid det viktigaste här och på den fronten levererar L50 väl. Golven blir rena och även kanter och hörn lyckas den städa väldigt bra. Den är fortfarande lite högre än de nyare modellerna från topptillverkarna vilket gör att den inte kommer åt så bra under mina element men där den kommer åt blir det fint. En längre videogenomgång från Just a Dad som visar hur bra den klarar kanter och hinder kan ses här. Borstarna är också väldigt befriade från trassel och efter några månaders användning har jag bara rensat dem en gång. Navigeringen känns också bättre och mer precis. Jag fann nämligen att den var bättre på att undvika skor och andra smågrejer mer exakt än tidigare modell. Den kändes även bättre på att undvika lägre objekt istället för att köra över dem. En annan trevlig grej om man ofta är hemma när roboten städar är att ljudet som L40 gjorde när den stack ut moppen eller borsten för att komma åt kanterna nu är mycket lägre. Det lite pipiga ljudet är nu mer eller mindre borta och därmed är den inte lika irriterande att ha körandes när man är hemma. Man får också med rengöringsmedel och en extra dammsugarpåse i paketet vilket för mig är en självklarhet att det ska följa med men samtidigt inte något som alla tillverkare skickar med. Summan av kardemumman Den kostar dock en hel del mer än L40, och många av funktionerna i L40 är redan tillräckligt bra för den genomsnittliga användaren. Så har du ett hem med jämna golv, få hinder och städar hyfsat ofta så klarar du dig bra med L40. Men har du ett tröskelrikt boende med håriga varelser så är L50 Ultra definitivt något att överväga. Dock kan det ju tilläggas att X50-modellen inte är jättemycket dyrare så har man någon tusenlapp extra att spendera så är det lika bra att maxa på med X-modellen istället. Dreame L50 Ultra kan köpas för runt 11 000 kronor om man är sugen på det.

37.3°

0 Jag har känt på alla Google Pixel-nyheterna Telefoner, klockor och lurar Idag höll Google hov här i New York. Eller man lekte tv-show med Jimmy Fallon som programledare. Det var weird, men weird kan vara bra. Man vill rikta sig till fler än techfolket verkar det som. Hur som helst så visade man upp en massa nyheter, och jag har kollat in dem alla! På telefonsidan var det helt ärligt inte mycket att se rent fysiskt. Vi känner igen lurarna vid det här laget, men det behöver ju inte vara något dåligt. Förra generationen var ju knappast fula. På klocksidan var det lite mer spännande. De nya skärmarna som inte bara var större utan också välvda var riktigt trevliga. Så nära en snygg, digital klocka man kan komma, speciellt med de länkade stålarmbanden. Också väldigt trevligt att se att man har hoppat på MagSafe-, förlåt Qi-, förlåt Pixelsnap-tåget. På tiden att Android kommer med där, speciellt trevligt att Fold fick Pixelsnap!

41.5°

0 Jag har blivit kär i en gul Renault GUL BIL! Jag har i 20 år kört en blå Mini Cooper S Cab. Den är kass på många sätt, men den är väldigt rolig att köra och gör mig glad. Den gör också andra glada, den är både gullig och sportig på något sätt. Vilket tilltalar de flesta. Den syns, men ingen kan bli provocerad. Perfekt kombination, i alla fall för mig. På senare år har Mini tappat det när det gäller designen och jag tycker inte att någon av de tre modeller som säljs nu är fullträffar. Vilket jag tycker är väldigt synd. Det verkar inte bara vara jag som tycker det, för varken Cooper eller Aceman säljer så bra. In från höger kommer då Renault och släpper en gul småbil som säljer bra i Sverige. Jag har nu kört den i några dagar och jag är golvad. Den är vettig, gul, rolig att köra och framförallt gör den mig och andra glada. Den är gullig och sportig på samma gång, har en massa detaljer som är roliga och man blir glad. Det är viktigt att bli glad. På en parkering vid ett köpcentrum idag hittade jag en kompis, en annan gul Renault 5. I ett hav av vita och gråa (och en röd) bilar lös denna geting på långt håll. Jag var såklart tvungen att parkera precis bredvid kompisen. Senare möttes vi i en korsning, och hälsade såklart. Lycka. Jag återkommer senare med ett längre utlåtande, men ville bara säga att jag för första gången på länge har blivit lite kär i en bil som jag provkör. Det var bara det. Trevlig helg!

63.9°

0 Vi har testat Ikarao Shell S1 Bärbar karaokemaskin för sångglada människor Vad är det här för något? Ikarao Shell S1 är en bärbar karaokemaskin, med en 10,1-tum pekskärm som kör Android, två trådlösa mikrofoner samt då så klart en högtalare. Allt du behöver för att sjunga helt enkelt medan du är på vift helt enkelt. Vem är den för? Shell S1 är för den som vill ha en bärbar karaoke­lösning utan alltför mycket krångel. Perfekt för familjefester, grillkvällar, festgäng eller karaokeentusiaster som vill ha en portabel lösning för små till medelstora ytor (15–100 m²). Vad är nytt eller unikt med Shell S1? Modellen bygger vidare på tidigare Ikarao-system, men erbjuder nu bättre blåtandslatens än tidigare modeller. Det medför att mikrofonerna känns mycket responsiva. Mikrofonerna laddas automatiskt när de placeras i sina dockningsfack i själva enheten. Batteritiden är också förbättrad med cirka nio timmar med skärm påslagen och upp till tolv timmar med skärm av. Mikrofonerna har en batteritid på upp till 20 timmar, men eftersom dessa laddas så ofta är det sällan något problem att mikrofonbatterierna tar slut mitt under refrängen av My Heart Will Go On. Mikrofonerna dockas magnetiskt och laddas automatiskt.

36.6°

0 Vi har känt på Samsung Galaxy Z Fold7 Och Flip7 Äntligen har Samsung hittat rätt! Det är min känsla när jag fick hem Samsungs nya Fold7 på test. Samsung var ju först ut med vikbar lur men man har aldrig riktigt hittat hem i formatet på telefonerna. Fold7 är lika tunn som en vanlig telefon Årets lur är däremot magisk. Anledningen till det är att den är så tunn att den fungerar utmärkt som en helt vanlig telefon. När telefonen är hopslagen så är den faktiskt några få gram lättare än S25 Ultra och bisarrt nog är den 0,7 millimeter tjockare. Det känns alltså som att använda vilken telefon som helst när den är hopvikt.

38.8°

0 Vi har testat Dyson Purifier Cool PC2 De-NOx Gör det osynliga synligt Det här med luftkvalitet inomhus är inget jag tänkte allt för mycket på i mitt liv, men när ett av barnen började gnälla allt mer på vårnätterna så tänkte jag att det kanske är vettigt att ha lite renare luft inomhus. Så när vi fick chansen att testa Dyson Purifier Cool PC2 De-NOx passade jag på att prova. Jag var skeptisk i början, men på bara någon dag märkte jag att rummet där luftrenaren var i genast kändes fräschare. En annan trevlig bonusgrej var också att jag upplevde att jag inte behövde damma av möblerna lika ofta längre. Dysons luftrenare är utrustad med ett nytt K2Carbon-filter som tar bort mer kvävedioxid (NO2) än tidigare modeller. Det handlar om gaser som man helst inte andas in hemma, dock gaser man antagligen aldrig tänker på om man inte känner till dem. Dessa gaser kan vara irriterande för luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. Det är dock sannolikt mer påtagligt om man bor i städer med mycket avgaser, så om man bor ute på landet är just den aspekten av luftrenaren kanske inte lika viktig. Men förutom att denna luftrenare plockar upp allt mer kvävedioxid så fångar den så klart även pollen, damm, lukt, rök, bakterier – i princip allt som låter illa.

37.9°

0 Nothing Phone 3 är inte lika lysande Inte riktigt så mycket flaggskepp som man vill att den ska vara Nothing har haft en intressant strategi hittills. Eller jag vet inte om det har fungerat bra för deras försäljning, men jag gillar den. Strategin har varit att leverera saker som är good enough till ett bra pris med rolig design. Främst hörlurar och telefoner där konkurrenterna i samma prisklass antingen är dåliga på design eller så är konkurrenterna helt enkelt supertråkiga. TL;DR: Nothing Phone 3 fortsätter med samma design men har bytt ut de lysande delarna på baksidan till en liten pixelerad skärm. Det är lika tramsigt som förut, men också lika charmigt. Telefonen säger sig vara en flaggskeppslur, men behöver någon generation till på sig för att verkligen vara där. Men även om man fortfarande är ett litet steg efter Samsung, Google och Apple så är det här verkligen inte någon dålig lur. Första flaggskeppsluren från Nothing, enligt Nothing Nu har Nothing släppt sin första flaggskeppslur, eller vad de själva säger är en flaggskeppslur. För det är tveksamt om det verkligen är det. Prislappen ligger på 9990 kronor, vilket är i samma prisklass som Samsung S25 och iPhone 16. Då måste man också leverera på samma nivåer som Samsung och Apple gör. Det gör man inte, tycker jag. Om det hade varit på ett eller två områden så hade det kanske varit lugnt. Den roliga designen hade kunnat överväga några saker, men nu levererar man inte på flera områden och det förstör min kärlek för den här telefonen. Tyvärr. Sämre för samma peng Men det är inte leveransen det är fel på utan specifikationen. Ett exempel är att Nothing Phone 3 har Snapdragon 8s Gen 4 som chip, och den räcker nog alldeles tillräckligt för de flesta. Men varför ska jag betala flaggskeppspengar för ett chip som inte äe ett flaggskeppschip? Köper jag en Samsung eller en iPhone så får jag ett riktigt flaggskeppschip. Oavsett om jag behöver kraften eller inte så känns det inte så roligt. Samma sak gäller med skärmen. Den må vara större än både S25 och iPhone 16, men har en sämre version av Gorilla-glas än konkurrenterna och skärmen är av LTPS-typ, medan Apple och Samsung kör LTPO. Det betyder på ren svenska att LTPO kan växla mellan 1 och 120 Hz, medan LTPS växlar mellan 30 och 120 Hz. Betyder kanske lite skillnad i batteritid och de flesta kommer inte märka något, men varför ska jag betala för det? Din webbläsare stödjer inte video-taggen.

35.8°

0 Vi har testat OnePlus Nord 5 Snabb och prisvärd – men med mindre personlighet än föregångaren Det är mycket sällan jag behöver en avancerad mobil, så tanken på att betala 13 000 till 14 000 kronor för en telefon känns ganska främmande för mig. Telefoner i det moderna mellansegmentet räcker gott och väl, vilket ofta gör att jag sällan motiveras att lägga de extra tusenlapparna på de stora flaggskeppen. OnePlus nya Nord 5 är ytterligare ett bevis på det. OnePlus Nord 5 är ett nytt mellansegmentflaggskepp som kostar under 6 000 kronor. För det får du en 6,83-tums AMOLED-skärm som är både ljusstark och skarp, med upp till 144 Hz uppdateringsfrekvens. Dock är det något man måste aktivera manuellt. HDR-stöd finns, och även OnePlus ProXDR-teknik förstärker färg samt ljus i galleriet. En för priset riktigt bra skärm helt enkelt. Tyvärr lider skärmen en del av reflektioner vid starkt solljus, vilket var lite irro under soliga dagar. Under huven snurrar Snapdragon 8s Gen 3, och i kombination med 8 eller 12 GB RAM klarar Nord 5 allt en normalanvändare behöver, smidigt och snabbt. 5200 mAh-batteriet räcker lätt en hel dag, och ofta två om man låter bli att spela en massa grafiktunga spel hela dagarna. Har man en sådan där superladdare från OnePlus laddar man fullt på runt 40 minuter, men den får man betala extra för, då det i lådan endast följer med en USB-C-sladd.

37.4°

0 Nothing headphone 1 är kanske för unika Vi har känt på dem När Nothing släpper sina första over-ear-lurar så är man inte fega. Designen är verkligen vågad, speciellt på de vita som ju syns lite mer. Tyvärr springer de inte runt och gör en homerun utan jag måste anstränga mig för att gilla dem. Det är något med den plastiga känslan på locket på sidorna som förstör. Det blir liksom lite billigt. Hade de kostat 1500 spänn hade det varit lugnt, men nu kostar de 3490 kronor och då kräver jag en gnutta mer. De sitter bra på den här håriga karln

36.6°

0 Vi har testat Roborock Saros Z70 Robotdammsugaren med arm som sträcker sig för långt En av de stora snackisarna från årets CES-mässa var Roborocks nya robotdammsugare Saros Z70. Denna dammsugare fick ju enorm uppmärksamhet tack vare den lilla robotarmen som sticker upp från toppen, som då ska hjälpa till att plocka upp skräp och sortera dina tofflor. Tanken är att man ska ha sina tofflor på rätt plats varje gång och att det blir bättre städat hemma eftersom den då flyttar på saker istället för att undvika dem. Men som kanske de flesta säkert misstänkte redan då så är det just mest ett partytrick. Ett som knappt fungerar, speciellt de gånger man faktiskt ska visa det. Vi börjar med det som faktiskt funkar. Dockan håller Roborock-standard – enkel att tömma och fylla på, luktfri även efter flera dagar så mer eller mindre fullt självgående. Den är ganska stilren också, dock föredrar jag en docka med plan topp eftersom de är lättare att damma av. Den ser också till att mopparna håller sig rena och fina länge. Appen är lika bra som tidigare, full av inställningar och enkel att använda. Mopparna fungerar som de ska, även om en liten omoppad linje ibland uppstår mellan dem. Z70 är också den första robotdammsugaren jag testat som klarar att städa hela lägenheten utan min hjälp då den kan ta sig över trösklar upp till fyra centimeter. Problemen som Z70 lider av börjar när man tittar närmare på robotarmen och hur den påverkar resten av konstruktionen. Roborock tycker jag vanligtvis gör bra grejer, Saros 10-serien till exempel gör ett riktigt bra städjobb, och man tänkte ju att Z70, som kostar en bra slant mer, skulle vara minst lika bra på själva dammsugarfronten. Men så är inte fallet. Eftersom Roborock har slängt in en robotarm i dammsugaren så har de en ny, mindre, enkelrulle istället för den delade borstlösningen från Saros 10 och 10R. Den gör ett sämre jobb med att suga upp större grejer och, trots att den har knivblad integrerade i borsten, har den svårt att hantera hårstrån som lätt trasslas till runt borsten. Det är helt enkelt ett tydligt steg tillbaka jämfört med Roborocks tidigare robotar vilket ju inte är optimalt.

34.8°

0 Vi har testat Philips Stain Cleaner 3000 Series En produkt som man alltid vill ha men sällan köper Under våren fick vi möjligheten att testa Philips fläckrengörare Stain Cleaner 3000 Series, som visade sig vara ett oväntat starkt kort i städarsenalen – speciellt med småbarn och kattjävlar i hemmet. Den följer samma beprövade metod som andra maskiner i genren, vilket innebär att man sprutar lite vatten blandat med rengöringsmedel på fläcken, skrubbar och sedan suger upp den smutsiga vätskan. Så tekniskt sett kan man ju göra detta själv, det vill säga dutta lite rengöringstjofräs på fläcken, borsta lite och sedan suga upp det med någon form av dammsugare. Men här har du allt i en maskin som förenklar processen en aning. Själva installationsprocessen är enkel och kräver inte allt för många aktiva hjärnceller, vilket ju alltid är bra. Användarmanualen som följer med är dock inte så tydlig som man kanske hoppas. Den digitala varianten, som man kan hitta via QR-kod, är mer tydlig och informativ. Det följer med två munstycken som är snarlika i funktion men olika i storlek – där det mindre är smidigt i trånga utrymmen och det större är täcker då bara en något bredare yta. Med en 6,5 m lång strömkabel är den enkel att flytta runt, vilket är ett stort plus när man städar större rum eller bilen och slipper byta eluttag hela tiden. Maskinen distribuerar vätskan genom tre strålar, vilket är både på gott och ont. Fördelen är att man får mycket vätska på en gång, men det som är lite sämre är att spridningen inte blir lika jämn. Om man jämför med till exempel vad Bissell gör med sina liknande maskiner, så blir det mer en spray, vilket gör det enklare att pricka på ytor som inte är platta, till exempel en fåtölj. När det kommer ut som det gör med Philipsen händer det att vätskan rinner iväg eftersom det kommer mycket vätska på en gång.

40.2°

0 Vi har testat Motorolas Razr 60 Ultra Bästa flipp-telefonen hittills? Motorolas vikbara Razr är kanske den telefon som fått de största uppgraderingarna år efter år den senaste tiden – och det förändras inte i år. Motorola Razr 60 Ultra är nämligen ett stabilt steg upp jämfört med förra generationen, även om det kanske inte alltid märks. Batteriet har vuxit rejält, processorn har uppgraderats och telefonen ska nu vara mer tålig mot damm och andra partiklar som kan hamna i gångjärnet.

42.3°

0 Vi har testat Roborock ZEO Mini När storleken faktiskt spelar roll När jag fick en rundtur i Roborocks bås på CES i Las Vegas tidigare i år pekade jag direkt – så hårt jag kunde – på en söt liten grej och frågade Roborock-guiden vad det där var för något. Hon log och sa att det var deras lilla tvättmaskin, sen att de skulle visa den lite senare under turen. Det var lite kärlek vid första ögonkastet, och jag kunde inte låta bli att kasta ständiga blickar mot den – vilket gjorde det svårt att koncentrera sig på alla dammsugare de egentligen ville visa mig. När vi till slut kom fram till tvättmaskinen bröt Roborock-guiden mitt hjärta en aning genom att säga att de inte hade några planer på att lansera Roborock ZEO Mini i Norden – de var osäkra på om det ens fanns någon marknad för den här. Men de verkar ha ändrat sig, eftersom de för några veckor sedan lanserade den lilla kosmonauthjälm-liknande maskinen här, och vi fick in ett låneexemplar så att jag kunde se om detta bara var en Vegas-flirt – eller början på ett långvarigt förhållande. Roborock ZEO Mini är en kompakt tvättmaskin med inbyggd torkfunktion som bara rymmer ett kilo tvätt. Den är inte tänkt som din primära tvättmaskin utan snarare som ett komplement, där fokus ligger på flexibilitet, bekvämlighet och hygien. Designen är ganska gullig, och jag gillar de runda formerna, men det gör också att det är svårare att lägga något på maskinen, vilket i små badrum där alla ytor behövs kan vara lite opraktiskt. Roborock har lyckats klämma in både trumma, tvättmedelsbehållare och en zeolitbaserad torkteknik i maskinen som är 428x489x512 mm stor, eller rättare sagt liten. Det låter kanske som ett nischat koncept, men efter några veckors testning och mina vardagsproblem visade sig ZEO Mini vara en produkt med flera vettiga användningsområden.

36.8°

0 Vi har testat Shark FlexStyle Ett oväntat bra köp för dig som vill ge bort mer än bara ett doftljus Precis som många kanske undrade förra månaden när vi recenserade ett gäng leksaker för kvinnor, så undrar säkert samma personer vad i hela friden ett test av en hårstyler gör här? Det är ju inte direkt någon hemlighet att publiken här på Feber till stor del består av män, och inte endast en minoritet av dem är headbangers. Men två gånger per år var mina största stressmoment att man skulle hitta en vettig present till sin kvinna. En present som hon faktiskt tycker om, vilket inte alltid var helt lätt att pricka in. En separation senare slapp jag dessa problem, men nu när dottern gått och blivit äldre har den där kampen börjat om på nytt. Så för alla läsare här som sitter i en liknande sits kommer det dyka upp tester som det här. Där målgruppen kanske inte är du – men potentiellt någon du bryr dig om. För ett par år sedan började naturen göra sitt med mitt eget hår, så det här var inte direkt en produkt jag kunde testa själv. Istället fick en snäll frisörutbildad vän hoppa in som testpilot, och resultatet? Riktigt imponerande för priset man betalar. Shark FlexStyle är ett 5-i-1-verktyg som kan föna, locka, ge volym, platta och torka håret. Det försöker helt enkelt vara ett komplett verktyg för alla som vill kunna fixa frisyren hemma och det med samma grepp. Till att börja med är själva fönfunktionen riktigt bra: kraftigt luftflöde, vridbart huvud och lång sladd. Det gör det lätt att använda både för att torka och forma håret, och hela konstruktionen känns förvånansvärt lätt i handen. Pluspoäng för att den är rätt tyst också, särskilt för den här typen av produkt.

37.8°

0 Vi har testat Ninja SLUSHi Expressväg till att vara kung på barn- eller vuxenkalaset Ninja SLUSHi har, precis som många andra köksprylar från Ninja, blivit en viral succé som TikTok-folket bara måste ha. Med denna maskin kan man enkelt göra slushies, men även milkshakes och andra drycker, på relativt kort tid. Fördelen med maskinen är att man inte behöver frysa ner något innan, utan det är bara att hälla i önskad vätska, trycka på knappen och sen vänta runt 30 minuter. Det märks att Ninja lagt lite krut på användarvänligheten. Visst, man måste ta sig igenom en halv skog av klistermärken innan man kommer igång, där vissa tyvärr lämnade kvar lite klister som man fick spendera lite tid på att tvätta bort. Men när väl allt var borta är processen från vätska till slush väldigt enkel. Resultatet blev bra grejer – läsk, juice och drinkar blir till jämn, smakrik slush utan att vattnas ur eftersom ingen is tillsätts. Stalltipset jag tänkte smyga in här är att om man ska göra slush av vissa läsksorter är det bra att köpa sådan Sodastream-koncentrat. Då kan man söta till det lite extra eftersom sötman kan försvinna lite vid kallare temperaturer. Så vill man ha det extra sött är det lättare att fläska på med koncentrat. Men det är inte bara enkel läskeblask den klarar av att göra till smarrig slush. Vill man hålla på med milkshakes eller frappe är det också enkelt att få till. Genom att blanda lite gott med lite mjölk och grädde får man till en milkshake-liknande dryck utan att behöva köpa någon glass först.

38.7°

0 Galaxy S25 Edge känns som framtiden Vi har testat tunnisen För lite mer än tio år sedan nådde vi peak tunnhet för iPhone med iPhone 6 på 6,9 mm. Allting pekar dock på att Apple kommer att bryta det rekordet med råge om några månader. Någonting är dock allvarligt fel om inte Samsung hakar på samma trend antingen innan eller efter Apple. Denna gång hinner sydkoreanerna före amerikanerna med sin nya Galaxy S25 Edge – med en tjocklek på ynka 5,8 mm. Rakt framifrån är den nästan identisk med vanliga Galaxy S25+ med sin skärm på 6,7 tum. Den telefonen är dock 7,3 mm ”tjock”. Så vad är det Samsung oundvikligen har kompromissat med i Edge? Och kanske en ännu större fråga, är det värt det?

36.4°

0 Vi har spelat F1 25 Mer drama, bättre AI och snyggare grafik – men är det tillräckligt? Förra veckan släpptes årets upplaga av Codemasters Formel 1-spel, F1 25. Spelet erbjuder ett nytt storyläge, bättre AI och siktar på att leverera mer realism. Det uppfinner inte hjulet på nytt, men flera förbättringar gör att spelet tar ett tydligt kliv framåt. Resultatet? Den bästa F1-upplagan hittills – både för hardcore-fans och nybörjare. För alla som gillar dramatiken kring Formel 1 är läget Braking Point tillbaka. Handlingen tar vid där det slutade sist och man får snabbt en genomgång av vad som hände med det fiktiva teamet Konnersport. Den här säsongen bjuder på nya konflikter, pressdrama och beslut att ta via menyer – mellan racen där du som vanligt får olika mål att klara för att ta dig vidare. Braking Point-läget är lysande för den som gillar story och dramatik, men erbjuder inte mycket nytt i upplägg eller spelmekanik jämfört med tidigare spel. När det gäller själva körningen är F1 25 ett tydligt lyft. Den nya körmodellen bjuder på större skillnader mellan däcktyperna, vilket gör däckval och körstil viktigare än tidigare. Dock är det värt att nämna att justerad fysik och bättre däckslitage märks främst om du spelar med ratt eller på högre svårighetsgrader. Kör du med handkontroll på normalnivå känns spelet i stort sett som förra året. Det finns gott om assistanssystem, men det är inte alltid helt tydligt hur man bör justera dem för att avancera. Det finns ett läge som heter Challenge Career där man får klara tidsbaserade scenarier som du sedan kan ladda upp till en global topplista. Idén är smart och ser till att pusha dig utanför din komfortzon och bort från alltför mycket förarhjälp, men en mer organisk väg från nybörjare till superduperhardcore hade varit trevligt. Att spela med handkontroll funkar förvånansvärt bra, mycket bättre än i tidigare spel. Men har du möjlighet att spela med ratt är det fortfarande både roligare och mer precist. För dig som är trött på samma gamla racinglinjer finns det nu möjlighet att köra vissa banor – som Silverstone och Zandvoort – baklänges. AI:n har också fått en skjuts – motståndarna är nu aggressivare och mer oförutsägbara. Det gör loppen mer levande, även om det ibland blir lite kaotiskt. Ungefär som att köra med Max Verstappen på Circuit de Barcelona. Jag testade spelet på en vanlig bonna-PlayStation 5 och där ser det bra ut, men när jag såg det på en PlayStation 5 Pro märktes det att spelet kan glänsa ännu mer – så jag kan tänka mig att det ser riktigt grymt ut på en fin Windows-dator. De banor som nu har sjabbats ihop med hjälp av LIDAR ser extra bra ut. Karaktärerna i mellansekvenserna är dock de klassiska uncanny valley-varianterna, men det är smällar man får ta i dagens samhälle tycker jag. Även om det ser grannt ut så känner jag, med tanke på att föregående generations konsoler nu övergivits, att spelet kanske kunde ha tagit ett lite större grafiskt kliv framåt. Det populära läget My Team har genomgått en större uppgradering i F1 25. Istället för att själv vara både förare och stallchef styr du nu laget från sidan och kör som en av de två förare du kontrakterat. Så det är mer fokuserat på stallhantering än att bara köra lite lopp, vilket ju är kul om man nu vill vara Toto Wolff istället för Kimi Antonelli. Att även forskning och utveckling nu är kopplat till individuella förare – där nya delar måste tilldelas specifikt – gör spelet mer realistiskt, och My Team 2.0 känns därför som ett välkommet steg framåt. Summan av kardemumman är helt enkelt den att F1 25 inte är någon revolution, men det är ett klart steg framåt för spelserien. Dock handlar det om steg och inte hopp – så om man var mätt efter förra årets spel, finns det inte så mycket nytt att hämta här för fullpris.

38.5°

0 Vilka B&W-lurar är bästa köpet? Vi har testat Bowers & Wilkins nya Px7 S3 Bowers & Wilkins släppte nyligen Px7 S3, som är en uppdaterad utmanare i premiumsegmentet för brusreducerande hörlurar. Den landar dock farligt nära flaggskeppet Px8 från 2022 prismässigt. Hos Hifi-klubben, som är exklusiv återförsäljare i Sverige, skiljer det bara en femhundring, cirka 5000 kr för Px7 S3 mot 5500 kr för Px8. Så, är nykomlingen med den senaste tekniken det smarta valet, eller ska man satsa på Px8?

39.0°

0 Smart #5 är större än någonsin Men hur får jag plats i bagaget? Det är nya tider nu, på gott och ont. Smart är inte små, pluttiga bilar med plats för två personer (och fyra ibland), utan stora elbilar. Något som ni bland kommentarerna verkar vara lite bittra på. Vilket är underligt, eftersom nästan ingen i Sverige verkade köpa de där små citybilarna. Vi gillar ju stora bilar. Jämför alla varianter av Smart #5 på Automatos! Hälften Merca, hälften Geely Idag är Smart ett märke som ägs till hälften av Mercedes-Benz och till hälften av Geely, ni vet de där som har norpat Volvo, Polestar och Lotus bland annat. I Smart-fallet står tyskarna för design och kineserna för teknik. Till mestadels en riktigt bra uppdelning ska det visa sig.

39.5°

0 Vi har testkört tre DJI-prylar för filmskaparen Vilken ska du ha? Det kinesiska bolaget DJI levererar just nu, det är väl det minsta man kan säga. På drönarsidan har man varit överlägsen länge och på senare tid har man tagit teknik därifrån och skapat ett gäng olika produkter för filmare. Jag flyger runt världen och hänger på olika typer av event och DJI är verkligen överallt. Vi har kört tre av dessa produkter de senaste tiden och är helt enkelt grymt imponerade. Men om man gillar att filma eller vill börja filma, vilken produkt är bra för dig och vilken ska man börja med? Transparens: Vi har inte fått en spänn för detta. Osmo Mobile 7P har vi på presslån, det andra har vi köpt. Osmo Mobile 7 och 7P är instegsprylen för dig som har en duglig mobil. Det är en gimbal som nu är inne på generation 7 och jag tror att jag har haft alla. Den vanliga versionen kostar bara 1179 kronor och Pro-versionen 7P kostar 1935 kronor. Då får man ett lite dugligare handtag och en smart liten puck som gör att du kan få enheten att följa personen som är i bild automatiskt, med vilken app som helst. Den innehåller även en lampa som är förvånansvärt kompetent och en mottagare för DJI mini-mikrofonen. Men den senare funktionen använder jag väldigt sällan. Nästa steg är DJI Osmo Pocket 3. Den här lilla rackaren är en genipryl. Köper du creator combo för 8159 kronor så får du kameran, extra batteri och mikrofon. Eftersom enheten har inbyggd mottagare för mikrofon så behöver du inget mer än denna och mikrofonen för att vara igång. Det är supersmidigt och superenkelt och helt magiskt faktiskt. Trots att det är en pluttig enhet så blir bilden väldigt, väldigt bra. Man får lite snyggt skärpedjup, men bara lagom för att saker och ting inte ska hålla på och vara ur fokus. Spelar man in i LOG så blir det extra vackert. Ska man filma i lite skitigare eller blötare förhållanden är DJI Action 5 väldigt trevlig. Denna har också inbyggd mottagare för mikrofon och med sina två skärmar är den lätt att hålla på med. Levererar inte riktigt lika bra bild som Osmo Pocket tyvärr, så ska man bara ha en enhet ska man börja med Osmo Pocket. Prislappen på denna ligger på runt 5000 kronor beroende på vilket paket du väljer.

29.0°

0 Två smarta och snabba powerbanks Som ser livet på lite olika sätt Laddning och powerbanks är områden som börjar bli riktigt härliga. Revolutionen stavas GaN. Det är en ny typ av halvledarteknik som har trängt ut kisel från marknaden i laddkretsar. Den stora fördelen med detta är att man nu kan göra saker som laddar, och laddas, snabbt i mindre format. Anledningen är att mindre värme skapas och då kan man göra saker mindre. GaN gjorde först revolution på laddare och nu har det flyttat in i powerbanks. Vi har testat två av dessa och de är kort och gott oerhört härliga, men på olika sätt. Den stora fördelen med dessa är inte bara att de kan ladda andra saker snabbt utan också kan ladda sig själva snabbt. När jag har testat dessa har det inte varit ovanligt att jag kört dessa även hemma om jag sitter på ett ställe som inte har ett uttag precis bredvid. Om jag laddar upp min dator med denna så tar det några timmar att göra slut på batteriet, och dessa powerbanks laddar fullt på en dryg timme. Alogic Roam säger sig vara en 6-i-1 powerbank, men jag räknar bara till fyra olika sätt att ladda, kanske fem, vilket är otroligt mycket bara det. Det här är i botten en powerbank på 20.000 mAh som kan leverera, och ta emot, ström med 100W. Det räcker gott. Dessutom finns det inbyggd trådlös laddning inte bara för en mobil utan också för AirPods (eller andra lurar) och Apple Watch. Dessutom finns det en inbyggd sladd och två USB-C-utgångar. Det finns typ inga fler sätt att ladda på! En drömig pryl, på nästan alla sätt. I verkligheten är denna lite för tjock med sina 606 gram och rätt biffiga proportioner för att vara en pryl som alltid får ha en plats i min ryggsäck, men det är bra nära. Prislappen är också lite, lite för biffig med sina 2099 kronor. Men om du är ett fan av trådlös laddning, inte bryr dig om några gram extra i väskan och ofta är på resande fot är detta ett mycket attraktivt alternativ. Just ja, det finns en liten skärm på sidan som visar aktuell laddstatus. Inte så fräsig, men den gör sitt jobb. Anker Laptop Powerbank är alternativet för dig som gillar att ladda med sladd. Den här har inte bara en utan faktiskt två inbyggda sladdar. Den här kan leverera 165W, vilket är grymt imponerande och räcker verkligen för allt man behöver. Den har plats för 25.000 mAh, vilket är precis så mycket som man får ha med på flyget. Den synliga sladden är 30 centimeter och dubblerar som handtag. Rätt smutt faktiskt. Den långa kabeln är på 69 centimeter och fullt tillräckligt lång för alla mina behov. Jag har nog stoppat in en extern kabel i denna mest för att testa, för mig har den inbyggda räckt alldeles utmärkt. Den räcker även för att ha powerbanken i ryggsäcken och dra ut sladden till mobilen som man bär i handen. Den här är kanske inte lika spexig som Alogic, men otroligt bra på vad den är satt att göra. Jag som gillar att ladda snabbt med sladd har alltid den här med mig i väskan. Den är dessutom snygg, men tyvärr inte så stryktålig. Den stora skärmen har redan börjat få lite repor på sig, men då ska man komma ihåg att den har hängt med en hög andra och hårda saker i min ryggsäck och jag har inte tagit hand om den alls. Men det är väl den enda nackdelen vad jag kan se. På skärmen kan man förresten se hur mycket laddning man har i den, hur mycket den just nu laddar andra saker med och hur batteriet mår. Kanske inte livsnödvändig information men bra att ha! Nördigt och kul. Prislappen på 1399 kronor känns också rätt rimlig faktiskt.

39.0°

0 Vi har klämt på Sony WH-1000XM6 Bättre brusreducering och nytt fodral För tre år sedan designade Sony om sina flaggskeppshörlurar Sony WH-1000X-serien med den femte modellen. Det var en välkommen förbättring, åtminstone i mina ögon. Även om vissa, med all rätt, klagade på att de inte kunde vikas ihop lika kompakt som sina föregångare.

45.4°

0 En månad med Google Pixel 9a Det har varit en ganska trevlig månad faktiskt Folk som har varit lite uppmärksamma på senare tid har väl märkt att allt är bannemej dyrt nu för tiden och det med telefoner är ju definitivt inget undantag. Priset för den absolut senaste iPhone för ett antal år sedan kan man ju knappt få en vettig Xiaomi för i dag. Ska man ha något lite häftigare nu så börjar ju prislappen ofta på minst 10 000 kronor vilket ju är ganska mycket pengar för många. För en månad sedan lanserade Google sin senaste telefon i mellansegmentet, Pixel 9a. En enklare telefon som är en lillebror till förra årets flaggskepp Pixel 9. 9a lånar många vettiga grejer från sin storebror vilket resulterar i att man får imponerande mycket för pengarna. Pixel 9a är lite anonym i sitt utseende och vid snabb blick så har den sina likheter med några av Apples telefoner. Skärmen är en 6,3-tums OLED med 120 Hz uppdateringsfrekvens samt 2 700 nits i maximal ljusstyrka som skyddas av Gorilla Glass Victus 2. Ramen är dock något tjockare än Pixel 9 och vänder man på telefonen så är baksidan av återvunnen plast i stället för glas, vilket sannolikt inte kommer störa allt för många då väl många kör något form av skal ändå. På baksidan märker man också att kameramodulen inte längre sticker ut utan det är relativt platt hela vägen vilket känns mer diskret och vettigt. Men mer om det senare. Kameramodulen sticker ut mindre än en millimeter. Inne i telefonen hittar man Googles egna Tensor G4-chip och 8 GB RAM (Pixel 9 kör 12 GB) som för normal användning av telefonen räcker gott och väl. Vill man spela tunga spel, multitasking eller tunga AI-funktioner så kan begränsningen dock märkas. Batteriet är på 5 100 mAh vilket ger en av de bättre batteritiderna man kan få i en Pixel-lur med ungefär 1,5 dags användning vid någorlunda återhållsam användning. Men med det batteriet känner jag ändå att batteriet borde kunna hålla ut lite längre men en framtida systemoptimering kanske hjälpa till med detta. Att ladda detta batteri tar dock lite tid, både trådat (23W) och trådlöst (7,5W) tar lite längre tid än många av konkurrenterna. Ett annat sätt som Google fått ner prislappen på telefonen är att Pixel 9a endast har wifi 6e-stöd istället för wifi 7, ingen dealbreaker för allt för många kanske men bra att veta om man nu har investerat i en ny fin router.

43.8°

0 Exklusivt: Vi har kört laddhybriden som kommer 20 mil! Det här är Lynk&Co 08 När jag var i Kina för ett tag sedan så fick jag chansen att ratta Lynk&Co 08 en sväng. Det handlar om en laddhybrid som såklart har en fossilmotor, men som också på många sätt är en komplett elbil. Nästan. För den har ett batteri på 40 kWh som gör att man kan köra upp till 20 mil på en laddning. Dessutom snabbladdar den med 85 kW. Siffror som kunde platsa på en ok elbil för några år sedan. Faktum är att Honda e, den lilla sötnosen, hade sämre siffror än så. Den hade ett batteri på 35,5 kWh, räckvidd på 22 mil och snabbladdare med 50 kW... Hur som helst så är det här en bil som bygger på Volvos CMA-plattform, närmare bestämt CMA Evo. Det är alltså ett syskon till Volvo XC40, Lynk&Co 01 med flera. Men den här är större än dem, 482 centimeter lång är den. Det är faktiskt 11 centimeter längre än Volvo XC60. Det gör att den är större på alla sätt och vis. Så letar du efter en laddhybrid som går långt och som har plats kan det här faktiskt vara värt att kolla in!

33.3°

0 EXKLUSIVT: Vi har kört Zeekr 7GT Elkombin som jag vill ha till Sverige! Man ska aldrig recensera något utifrån saker som kanske kommer att hända i framtiden. Därför måste jag börja den här texten med att lugna mig några hekto. Det finns nämligen två stora frågetecken med denna, eller två saker som vi bara just nu kan anta. Se all fakta om Zeekr 7GT på Automatos Det ena är priset. Vi vet vad Zeekr 7X kostar i Sverige och vi vet att Zeekr 7GT är billigare än 7X är i Kina. Om vi räknar om priserna rakt av borde, jag säger borde, Zeekr 7GT kunna kosta precis norr om 500.000 kronor. Det är dock hård konkurrens på den kinesiska marknaden, med starka konkurrenter som Xiaomi SU7 till exempel. Så det finns inget som säger att Zeekr 7GT faktiskt kommer att bli billigare än 7X i Sverige. Vi kan anta det, men inte mer än så. Det andra är att vi faktiskt inte vet om Zeekr 7GT kommer till Sverige. Bilen heter Zeekr 007 GT i Kina och man har gått ut och sagt att den kommer att heta 7GT på andra marknader. Men vilka de andra marknaderna är, det är just nu inte bekräftat. Man har lanserat 7X i Sverige och att inte lansera en kombi hos oss vore smått brottsligt, men det är som sagt inte bekräftat. Med det sagt, det här är en rackarns bil. Kolla in filmen ovan för hela testet, men en TL;DW är att den här har allt som Zeekr 7X har och dessutom är den inte en suv utan en kombi! Kan det bli bättre? Ja, det kan det såklart, men just nu i detta nu är det svårt att hitta något som är bättre ur ett svenskt perspektiv. Förutom landet som den är tillverkad i då... Lite transparens: Detta är inte en sponsrad post och Feber får inget betalt för detta. Geely betalar resa och boende, men det finns inget krav eller någon förväntat på något i retur. Vi skriver alltid vad vi vill och om vi vill.

20.4°

0 Vi har testat Withings Body Scan En kroppsvåg med extra allt För ett par år sedan drabbades jag av en misstänkt TIA – en liten varningssignal som inte var särskilt rolig, men som ändå blev ett slags uppvaknande. Det fick mig att inse att jag behövde börja ta min hälsa på lite större allvar, inte minst vikten. Att hålla koll på vikten i sig är varken svårt eller dyrt. Men om man vill få en djupare inblick – som kroppsfett, muskelmassa eller till och med nervhälsa – så krävs det lite mer avancerade (och oftast dyrare) prylar. Withings Body Scan är just en sådan pryl som jag nu har passat på att testa under en längre tid. Vågen mäter en rad olika hälsodata som du sedan enkelt kan följa upp i Withings app. Första gången jag testade vågen kände jag mig nästan överväldigad av all information. Trots att jag ville ta kroppen på större allvar undrade jag hur mycket av datan som egentligen skulle spela någon roll för mig. Men något som faktiskt är fascinerande är hur vågen visar var i kroppen fett och muskelmassa sitter. Appen presenterar detta visuellt med en 3D-modell av kroppen och delar upp det på armar, ben och bål. Så om vänster arm är svagare än höger, kan man anpassa sin träning efter det. Det är knappast exakt på medicinsk nivå, men det ger ändå en fingervisning – och att se procenttalen förbättras kan vara en riktigt bra motivationshöjare. Vågen kopplas direkt till Wi-Fi, så du behöver inte ha mobilen i närheten när du väger dig. Den känner automatiskt igen vem som står på vågen och registrerar datan till rätt person. På skärmen ser du vikt, fettprocent, muskelmassa, vatten och hjärthälsa direkt – men för att se mer än bara vikt krävs att du har skapat en profil i appen. En inte allt för högupplöst men ändå tydlig skärm Vågen är samtidigt väldigt känslig. Den kan hoppa mellan olika viktvärden när man står på den och ibland visar den olika siffror trots att man väger sig direkt efter. Skillnaderna är inte stora, men det kan vara lite störande. En fullständig mätning av alla värden tar någon minut, och ibland misslyckas något moment – vilket också kan irritera.

37.2°

0 Förlustfritt ljud för AirPods Max funkar fint Men gör det någon skillnad? Apples AirPods Max fick förra månaden en överraskning med en uppdatering som nu låter USB-C-modellen spela 24 bitars och 48 kHz ”förlustfritt ljud” via kabelanslutning. För att göra det kan du antingen använda USB-C till USB-C-kabeln som följer med hörlurarna. Alternativt går det också att använda en ny USB-C till 3,5 mm-kabel som Apple säljer för 550 kronor i sin butik. Utöver detta har hörlurarna också fått ”otroligt låg latens” tillsammans med stöd för förlustfritt ljud med personanpassat rumsligt ljud med huvudspårning – också via kabeln.

36.0°

0 Zeekr 7X kan vara den första Tesladödaren Bakom solglasögonen är allt tiptop! Jag hatar innerligt uttryck som Tesladödare. Men det här kan vara en. Eller den första av många. Och det är bra för alla. Tesla, och i Sverige framförallt Model Y, har under många år varit det slutgiltiga svaret på vilken elbil man ska köpa om man bara vill ha en bil som kryssar i så många rutor som det bara går. Som kanske inte är bäst på allt men som är bra på det mesta. TL;DR Zeekr levererar en riktigt trevlig suv som slår det mesta på fingrarna, inklusive Tesla. Man levererar mer och bättre på (nästan) allt till en riktigt bra prislapp. Det öppna mål som Tesla har haft under några år är nu officiellt stängt. För konkurrenterna har under alla år kunnat vara bra på något, men inte på allt. Där har Tesla varit bäst. Bra laddning (och framförallt nätverk), gott om utrymmet, bra teknik överlag, bra teknik i bilen, bra räckvidd och så vidare. Sen har Model Y varit en otroligt tråkig bil att köra, men det har fått stå undan när allt annat varit så bra. Tesla har också varit bra på att leverera detta till en, i elbilsvärlden, vettig prislapp. Anonym rumpa utan loggor Men nu är det slut på Teslas dominans. Kineserna, och i viss mån européerna, har kommit i kapp, och nu även förbi. Den första bilen som visar detta på riktigt här i Sverige är Zeekr 7X. Zeekr 7X är suv-versionen av en modell som heter Zeekr 007 som aldrig kom hit men som finns i Kina. Eller det verkar som att kombiversionen faktiskt kommer hit, då under namnet Zeekr 7 GT.

36.4°

0 Vi har klämt på LELO F2S Eller har den klämt på oss? För ett tag sedan skrev vi om LELO F2S, vilket är en uthållighetstränare som fungerar lite som ett träningsredskap för snoppen, komplett med app, AI och vibrationslägen. Det ledde till att LELO skickade över ett exemplar som vi då tog en liten närmare titt på för vetskapens skull. Vad är detta? Det här är inte bara en stroker som ska ge dig en trevlig stund var du än är. Det är också en personlig tränare som ska se till att du får bättre orgasmer. Via den tillhörande appen får du övningar som ska se till att ditt sexliv går från ett sunkigt rutinligg till ett paradnummer. Den är öppen i båda ändar, så om du är lång av dig, först och främst grattis, innebär det att även du får plats. På insidan hittar du mjuk silikon som kan stimulera i upp till 14 olika stimulanslägen via appen. Varför behöver man denna? Den här är tänkt för folk som vill utmana sin sexuella uthållighet och via det försöka förlänga den för längre sexy time. Den påstås också kunna ge män bättre erektioner och orgasmer. Så har du ett sug att koppla upp den här varianten, trycka igång “stamina mode” och känna dig som att du precis gått med i ett väldigt exklusivt träningsläger där orgasmkontroll är toppprioritet, då är ju den här något för dig. Med det inbyggda AI-läget justeras allt i realtid beroende på hur du rör dig, vilket är lite som att ha en robotcoach som ser till att utmana dig så att du kan hålla ut "en runda till". Jag kan tänka mig att det här är träningspass som vissa kanske mer ser fram emot än löpbandet på gymmet. Om man nu får bättre uthållighet av att använda den här är väl något man kan utvärdera om man har ett aktivt sexliv. Personligen känner jag att det är så pass många olika faktorer som spelar roll när det gäller uthållighet, plus att jag har alldeles för många nördiga saker i mitt vardagsrum, vilket ofta resulterar i att trosorna åker upp direkt igen ifall man får den typen av besök. Något annat man bör veta? Vattentät? Jajamän. Tyst? Hyfsat. Diskret? Nja, inte direkt. Det är ju inget man har ståendes framme när fint folk kommer på besök, till exempel. Den är dock något mindre än många andra liknande mackapärer. Men trots sin storlek har den ändå en viss tyngd som gör att den känns som en robust produkt. Silikonribborna inuti anpassar sig efter snoppen och släpper in luft, vilket ska se till att det aldrig blir någon vakuumkänsla därinne. Silikonet inne är flytande och framtaget för att efterlikna mänsklig hud både i textur samt elasticitet. Via appen kan man också kopplas via LELO:s Love Bridge vilket gör att en partner på distans kan koppla upp sin enhet för så man kan kontrollera varandras enheter på distans. F2S kostar ändå en slant, 1 990 kronor för att vara exakt, vilket ju är onekligen mer än handen man redan har. Men om den här nu verkligen kan ge dig både bättre uthållighet samt starkare orgasmer så känns det ju värt det för både en själv och partnern. Det gäller väl bara att hitta en vettig plats där man faktiskt kan köra dess olika träningspass.

44.9°

0 Vi har kollat in Kia WKNDR Rolig elbilscamper! Dessa dagar är plattformar the shit i elbilsvärlden. Hyundai kom för några år sedan med sin E-GMP-plattform som man sedan har byggt sina, och Kias, elbilar på. En bra plattform är verkligen grunden för att enkelt kunna släppa en massa olika bilar i olika former med bra teknik. Hyundai och Kia verkar nöjda med sin plattform för elbilar och fokuserar nu istället på en plattform för transportbilar som ska kunna flytta både saker och människor. Man kallar den för PBV och det står för Platform Beyond Vehicle. Den första modellen som kommer på den plattformen är PV5 och utan att kunna allt för mycket om transportbilar så verkar man tänka rätt. För att visa att man kan använda plattformen på många sätt så har man skapat konceptet WKNDR. Det är en PV5 på steroider och konceptet har en massa saker som nog aldrig kommer att bli verklighet i den här formen, men som ändå har någon form av bas i originalet. Så i videon ovan kollar vi in både konceptet och originalet sida vid sida. Att ta sig in på transportbilsmarknaden är nog inte det lättaste. Kia har ett bra tänk, men man måste även göra allt rätt ner på lokal nivå. Om de lyckas med det återstår att se.

51.3°

0 Nästa sida