41 i går s Logga ut Logga in Skaffa Premium!
Ryssland ska sluta använda sina Proton-raketer Har över 50 år på nacken
Ryssland ska sluta använda sina Proton-raketer
Foto: NASA

Rysslands rymdstyrelse Roscosmos uppger att de kommer att sluta tillverka sina Proton-raketer vilka man har använt för att skicka upp prylar till rymden sedan 1965.

Proton-raketerna har varit en riktig arbetshäst inom den ryska rymdutforskningen. Raketerna är några av dem som har använts längst genom historien och en av de raketer som har kunnat användas för varierande ändamål. Det var framför allt under 1980-talet när USA satsade på sina rymdfärjor som Proton-raketerna började användas i allt större utsträckning för att skicka upp satelliter till rymden. Raketerna var även inblandade i när man byggde de ryska sektionerna av den internationella rymdstationen ISS.

Att man nu ska sluta använda Proton-raket uppges bero på att de har råkat ut för en del tekniska missöden de senaste åren och har inte riktigt hängt med i den tekniska utvecklingen. Det har dessutom tagits fram mindre kostsamma alternativ att skicka grejer till rymden, bland annat med SpaceX Falcon 9-raketer. Under Protons glansdagar skickade man upp cirka åtta raketer om året till rymden men de senaste åren har det handlat om en eller två varje år.

När Ryssland nu skrotar Proton-raketerna så kommer man istället börjar använda de lite mer moderna Angara-raketerna. Dessa beställde Ryssland 1992 efter Sovjetunionens upplösning och 2014 så lyfte en Angora-raket för första gången mot rymden. Angora-raketerna är precis som Proton-raketerna tillverkade av det statliga företaget Khrunichev.

Här nedan kan ni kolla in när en Proton-raket skickar första delen av ESA:s och Roscosmos gemensamma ExoMars-projekt till Mars 2016.

Vetenskap, Rymden, raketer, roscosmos, exomars
Ingen video laddad. Detta kan bero på adblocker.
Försök igen
Video till Ryssland ska sluta använda sina Proton-raketer
Proton (rocket family) Proton is an expendable launch system used for both commercial and Russian government space launches. The first Proton rocket was launched in 1965. Modern versions of the launch system are still in use as of 2021, making it one of the most successful heavy boosters in the history of spaceflight. All Protons are built at the Khrunichev State Research and Production Space Center factory in Moscow and Chemical Automatics Design Bureau in Voronezh, transported to the Baikonur Cosmodrome, brought to the launch pad horizontally by rail, and raised into vertical position for launch. Idag lyfter ExoMars 2016 Ska försöka avgöra om det finns eller funnits liv på Mars Idag kommer ESA tillsammans med Ryssland att skjuta upp rymdfarkosten ExoMars 2016 vars uppdrag bland annat är att försöka avgöra om det har funnits eller finns liv på Mars. Med på rymdfarkosten finns de två modulerna "Schiaparelli" vars uppgift är att samla in information och förbereda kommande marslandningar samt den så kallade "Trace Gas Orbiter" (TGO) som ska analysera Mars atmosfär. Framförallt ska TGO leta efter metan som här på jorden är något som produceras av levande organismer. Jorge Vago på European Space Agency (ESA) säger: "Essentially our spacecraft is a giant nose in the sky. We are going to use it to sniff out the presence of methane on Mars and determine if it is being produced by biological processes." Går allt enligt plan så kommer ExoMars vara framme vid den röda planeten i oktober. Ni kan följa ExoMars 2016:s avfärd mot Mars live under "Läs mer" (autoplay). Sändningen beräknas dra igång 09:30. Tumnagel
58.1°
0
ESA har hittat två potentiella landningsplatser på Mars Där deras ExoMars-farkost ska landsättas Den europeiska rymdstyrelsen ESA har nu valt ut två olika platser på Mars där man antagligen kommer att landa sin ExoMars-farkost 2020. SR skriver att svenska forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet ska ha hjälpt till med urvalet av platserna. ESA hade tidigare identifierat tre möjliga landningsplatser på Mars men när man nu ska gå vidare och detaljstudera platserna föll en plats som hette Aram Dorsum bort. De två platserna som nu valts ut heter Mawrth Vallis och Oxia Planum. Båda platserna ligger på planetens norra halvklot. ESA tror att man ska ha bestämt sig för vilken av de båda platserna man till slut väljer för landsättning kommer att bestämmas under 2019. ExoMars är ett projekt som ESA och den ryska rymdstyrelsen Roscosmos genomför gemensamt. Det handlar om ett projekt i två steg där steg ett bestod i att sätta satelliten Trace Gas Orbiter (TGO) i omloppsbana runt Mars samt att landa farkosten Schiparelli på planetens yta. Det senare av dessa två misslyckades man dock med förra året då en felberäkning gjorde att farkosten kraschade mot planetens yta. Tumnagel
41.9°
0
Europa och Rysslands gemensamma resa till Mars försenas Andra steget av ExoMars blir nu först av 2020 Europeiska rymdstyrelsen ESA och Rysslands motsvarighet Roscosmos meddelade idag att det andra steget i ExoMars-projektet kommer att försenas. ExoMars går ut på att kartlägga Mars och ta reda på vilka förutsättningar som finns för kommande bemannade landningar på planeten. Den första ExoMars-raketen skickades upp med destination Mars i mars i år och tanken var att den andra raketen skulle skjutas upp 2018 men detta kommer nu först att bli av 2020 meddelade de bägge rymdmyndigheterna idag. I ett gemensamt uttalande sa de både rymdmyndigheterna att ExoMars försenas på grund av allmänna förseningar i både Europas och Rysslands industrisektor. "Taking into account the delays in European and Russian industrial activities and deliveries of the scientific payload, a launch in 2020 would be the best solution." Tumnagel
29.9°
0
38.2° 0 Wille Wilhelmsson Wille Wilhelmsson
tis. 26 jun 2018, 14:15
Ryssland ska sluta använda sina Proton-raketer Har över 50 år på nacken
38.2°
0