5 i dag 32 i går s Logga ut Logga in Skaffa Premium!
Regeringen vill ge polisen utökade avlyssningsmöjligheter För att få bättre koll på gängbrottsligheten
Regeringen vill ge polisen utökade avlyssningsmöjligheter
Inrikesminister Mikael Damberg (S)
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen kommer att tillsätta en utredning som eventuellt kan ge polisen utökade möjligheter till hemlig avlyssning av framför allt personer som betraktas ingå i kriminella gäng i framtiden.

Det handlar om att polisen ska kunna använda det som kallas för hemliga tvångsmedel i preventivt syfte. Detta är idag redan möjligt för polisen att använda om man misstänker till exempel terrorismrelaterad brottslighet. Nu ska det även utredas om detta kan användas vid gängrelaterad brottslighet, något som man bland annat hoppas ska kunna få ner antalet skjutningar i Sverige. Inrikesminister Mikael Damberg sa på en presskonferens idag bland annat:

"Vi vill utreda om det ska vara möjligt även vid gängrelaterad brottslighet. Det är något som polismyndigheten efterfrågat, att man utanför en förundersökning i underrättelseskedet ska få använda hemliga tvångsmedel, för att avstyra nya skjutningar."

Bland åtgärderna som kan tillåtas om utredningen anser det finns hemlig kameraövervakning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Säpo har även tidigare efterlyst möjligheten att kunna göra husrannsakningar i preventivt syfte skriver DN.

Utredningen som regeringen nu har beställt ska vara klar i februari 2023.

Samhälle, Juridik, avlyssning, övervakning, gängbrottslighet, klanbrottslighet, brottsbekämpning, polisen
Regeringen vill sänka kraven för avlyssning och övervakning För att bekämpa gängbrottsligheten TT rapporterar att regeringen vill att det ska bli enklare för polisen att använda sig av olika typer av avlyssning och övervakning, något man primärt vill genomföra för att att komma åt brott som begås i så kallade tystnadskulturer. Bland förslagen man tittar på tänker man sig bland annat att kraven för att använda hemlig elektronisk övervakning och hemlig rumsavlyssning ska sänkas. Idag måste straffet för brottet som någon misstänks för överstiga två års fängelse för att polisen ska få använda hemlig elektronisk övervakning och fyra års fängelse för hemlig rumsavlyssning. Utredningen ska titta på om man istället ska kunna slå ihop flera brott som tillsammans uppnår samma straffvärde för att motivera de olika typerna av hemliga tvångsmedel som polisen får använda för att avlyssna och övervaka misstänkta brottslingar. Man vill även att åklagare ska kunna fatta beslut om hemlig avlyssning och övervakning som inte är kopplade till en förundersökning, något som krävs idag. Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger till TT om detta: "Kriminella gäng byter ofta plats med kort varsel. Och de brottsbekämpande myndigheterna har behov att snabbt kunna fatta beslut om hemlig rumsavlyssning." På frågan om den personliga integriteten nu kommer att få stå tillbaka för brottsbekämpningen nu svarar Damberg: "Man måste väga det här i varje enskilt fall, och det har utredaren fått i uppdrag att titta på nu. Om man gör ändringar – är det relevant? Är det tillräckligt viktigt för myndigheterna? Det ska vägas mot den personliga integriteten. Men jag menar att för att komma åt de här kriminella miljöerna och gängen behöver de brottsbekämpande myndigheterna få nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel." Utredningen som regeringen nu drar igång ska redovisas senast 14 april 2022. Tumnagel
45.8°
0
Datainspektionen: Hemlig dataavläsning integritetskränkande Lagförslag får kritik från flera håll Igår presenterade regeringen en lagrådsremiss som om den blir lag innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten kommer att få rätt att använda sig av hemlig dataavläsning för att avlyssna och övervaka människor man misstänker ägnar sig åt brottslighet. Detta är något som Datainspektionen nu kritiserar då man anser att detta ingriper i den enskildas personliga integritet i för hög grad. Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, säger till TT: "Enligt vår bedömning bör det endast användas vid allvarliga brott som kan påverka rikets säkerhet såsom terroristbrott, och mycket grov organiserad brottslighet när övriga tvångsmedel inte räcker till." I lagrådsremissen ges myndigheterna rätt att använda hemlig dataavläsning mot personer som man misstänker begått brott som kan ge minst två års fängelse. Datainspektionen anser att detta är för lågt. Även Anne Ramberg, advokat och före detta generalsekreterare för Advokatsamfundet, är starkt kritisk till regeringens beslut rapporterar SVT. Ramberg säger till SVT att hon förstår polisens behov att kunna använda sig av hemlig avläsning men att det finns risk för att det hela kommer att missbrukas: "Ingen argumenterar för integritet längre, man har gett upp det. Om man tänker på boken 1984 – vi är ju där i dag. Det här kan urholka demokratin, och det möjliggör ett missbruk som riskerar att det fria samtalet inte kan äga rum. Om man ser på utvecklingen i Europa, i händerna på en politisk majoritet som ser annorlunda ut än den i dag, då är yttrandefriheten och pressfriheten det första man ger sig på." Förslaget är en del av ett program på 34 punkter som regeringen primärt har tagit fram för att komma åt gängbrottsligheten i Sverige. Skulle regeringens förslag godkännas och bli lag kommer denna att börja gälla 1 mars 2020. Därefter kommer lagen att testas under fem års tid innan det beslutas om den ska permanentas. Tumnagel
52.6°
0
Fler kroppskameror på svenska poliser Ska dokumentera polisers arbete Stockholmspolisen ska nu satsa på att fler polismän som befinner sig ute på fältet ska bära så kallade kroppskameror som ska filma vad poliserna och eventuella andra närvarande pysslar med. Kamerorna ska framför allt användas av poliser som arbetar med gängbrottslighet under den pågående insatsen Mareld skriver Sydsvenskan. Joakim Söderström, polisinspektör från Skåne men som just nu tjänstgör vid utvecklingscentrum i Stockholm, säger om kroppskameror: " De internationella studier vi har tagit del av visar på en dramatisk nedgång både i hot och våld mot poliser och i antalet anmälningar mot poliser om övervåld." Söderström säger att han tror att ett pilotprojekt med kroppskameror kan dra igång inom Stockholmspolisen i höst. För att det ska börja rulla ut över hela landet måste ett beslut tas av rikspolischefen och om så skulle bli fallet skulle det kunna dröja ytterligare ett antal år innan dessa blir tillgängliga för hela landets poliskår. I USA har man sedan en tid tillbaka utrustat en stor del av landets poliskår med kroppskameror men där verkar man mest ha gjort det för att i efterhand kunna studera polisinsatser där poliser misstänkts för att ha använt övervåld mot misstänkta personer. Tumnagel
65.6°
0
29.5° 0 Wille Wilhelmsson Wille Wilhelmsson
tis. 2 nov 2021, 11:45
Regeringen vill ge polisen utökade avlyssningsmöjligheter För att få bättre koll på gängbrottsligheten
29.5°
0