Organisationen The Linux Foundation drar nu igång något som man kallar för Agentic AI Foundation (AAIF) tillsammans med några av världens ledande AI-företag. Tanken bakom den nya organisationen är att bidra till att skapa öppna standarder för så kallade AI-agenter, mjukvara som kan uppfatta sin omgivning, fatta beslut och utföra handlingar på egen hand.

Linux Foundations chef Jim Zemlin säger i pressmeddelandet om AAIF:

"We are seeing AI enter a new phase, as conversational systems shift to autonomous agents that can work together. Within just one year, MCP, AGENTS.md and goose have become essential tools for developers building this new class of agentic technologies. Bringing these projects together under the AAIF ensures they can grow with the transparency and stability that only open governance provides. The Linux Foundation is proud to serve as the neutral home where they will continue to build AI infrastructure the world will rely on."

Meta har lagt fram ett förslag som innebär att företagets användare i EU ska kunna välja att dela mindre data och se mindre riktade annonser på Metas tjänster som Facebook och Instagram.

EU-kommissionen ställer sig positiv till Metas förslag, något som innebär att Meta inte längre riskerar att bötfällas dagligen för brott mot EU:s Digital Markets Act-lagstiftning. I ett uttalande skriver EU-kommissionen:

"This is the first time that such a choice is offered on Meta's social networks. Meta will give users the effective choice between: consenting to share all their data and seeing fully personalised advertising, and opting to share less personal data for an experience with more limited personalised advertising."

Metas förslag om att låta EU-användare dela mindre data och få mindre riktade annonser kommer att börja rulla ut nästa månad.

EU-kommissionen har öppnat en ny konkurrensutredning mot Google. Fokus ligger nu på hur teknikjätten sägs använda sin dominerande marknadsposition för att främja sina egna AI-satsningar på bekostnad av konkurrenter. Utredningen ska granska om Google tillämpar oskäliga avtalsvillkor för innehållsskapare, bland annat på videoplattformen YouTube, samt hur bolaget hanterar användarnas medgivande kopplat till AI-tjänster.

En central del av granskningen rör de så kallade "AI-översikterna" i sökresultaten och om medier och andra kreatörer får skäligt betalt när deras innehåll används för att bygga dessa tjänster.

Konflikten mellan Elon Musks plattform X och EU har eskalerat. Efter att EU dömt X att betala 120 miljoner euro, motsvarande cirka 1,4 miljarder kronor i böter för brott mot Digital Services Act, svarade Musk med att kalla beslutet för "bullshit".

Kort därefter bestämde sig X:s produktchef Nikita Bier att stänga ner EU-kommissionens annonskonto. Bier anklagar kommissionen för att ha använt ett format avsett för betalda annonser i sitt inlägg om böterna för att på så sätt lura systemet och artificiellt öka räckvidden. Eftersom kommissionen inte har annonserat aktivt på plattformen sedan 2021 bedöms avstängningen dock vara mest symbolisk.

X har nu 60 dagar på sig att åtgärda bristerna som finns enligt EU för att undvika ytterligare straff.

I slutet av förra veckan meddelade startupföretaget Limitless att Meta nu köper upp dem. Limitless har utvecklat en wearable i form av en liten brosch, som även går att använda som hängsmycke, som spelar in ljudupptagningar från användarens dag och sedan, med hjälp av AI, sammanställer och transkriberar vad som har hänt under användarens dag.

"Meta recently announced a new vision to bring personal superintelligence to everyone and a key part of that vision is building incredible AI-enabled wearables. We share this vision and we'll be joining Meta to help bring our shared vision to life."

Vad Meta betalar för Limitless finns det än så länge inga uppgifter om.