Tut i luren! Idag fyller BRIS 50 år! Bra grej.

Tut i luren! Idag fyller BRIS 50 år!

Bra grej

Idag är det 50 år sedan som folkrörelsen BRIS (Barnens Rätt i Samhället) grundades. Målet har alltid varit att skydda barn från våld och att vuxna inte skulle slå sina barn för att uppfostra dem. BRIS erbjuder stöd till utsatta barn och de vanligaste ämnena när barn kontaktar rörelsen är våld, övergrepp och kränkningar och de flesta finns tyvärr i det egna hemmet. Varje år handlar det om 30.000 samtal och mellan 2016 och 2020 har samtalen om fysiskt våld ökat med 97 procent, samtalen om psykiskt våld ökat med 114 procent och samtalen om sexuella övergrepp ökat med hela 107 procent. Magnus Jägerskog som är generalsekreterare hos BRIS säger följande:

"Idag på BRIS 50-årsdag önskar jag att vi kunde se tillbaka på våld mot barn som en historisk företeelse. Men så ser verkligheten tyvärr inte ut. Dagligen tar BRIS emot samtal från barn som berättar om vuxnas våld. Om vuxna som luggar, nyper, sliter i en, som hotar, kränker, slår och begår sexuella övergrepp inom hemmets fyra väggar. Samtidigt är det långt ifrån varje barn som utsätts som tar steget att kontakta BRIS för att få hjälp."

BRIS tar emot samtal anonymt på telefonnummer 116 111 och man kan även chatta eller mejla. Allt går att göra dygnet runt. Man erbjuder även stöd för vuxna med frågor om barn på nummer 0771-50 50 50, dock endast på vardagar mellan 9-12.

bris.se

Samhälle, Allmänt, BRIS, Barnens Rätt i Samhället, 50 år, barn, bra

Pressmeddelande

BRIS - Barnens Rätt i Samhället: Idag fyller Bris 50 år: ”Nu är det dags för en ny bred mobilisering för att skydda barn från våld”

Idag, för femtio år sedan, grundades folkrörelsen Bris – utifrån den då radikala idén att vuxna inte skulle slå sina barn för att uppfostra dem. Trots att samhället förändrats oerhört sedan dess är våld, övergrepp och kränkningar fortfarande bland de vanligaste ämnena när barn söker stöd hos Bris – och utsattheten finns främst i hemmet.

Utvecklingen av barns samtal till Bris gällande fysiskt våld, psykiskt våld och sexuella övergrepp under de senaste 5 åren.
– Idag på Bris 50-årsdag önskar jag att vi kunde se tillbaka på våld mot barn som en historisk företeelse. Men så ser verkligheten tyvärr inte ut. Dagligen tar Bris emot samtal från barn som berättar om vuxnas våld. Om vuxna som luggar, nyper, sliter i en, som hotar, kränker, slår och begår sexuella övergrepp inom hemmets fyra väggar. Samtidigt är det långt ifrån varje barn som utsätts som tar steget att kontakta Bris för att få hjälp, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Förra året tog Bris emot hela 6 743 samtal från barn som handlade om våld, övergrepp och kränkningar. Utvecklingen av barns kontakter om våld under de senaste fem åren är mycket oroväckande. Mellan 2016 och 2020 har samtalen från barn om fysiskt våld ökat med 97 procent, samtalen om psykiskt våld ökat med 114 procent och samtal om sexuella övergrepp ökat med hela 107 procent. Majoriteten av samtalen berör utsatthet i hemmet, där förälder, bonusförälder eller vårdnadshavare oftast är förövaren.

” Jag är så jävla rädd för min pappa. Jag får stryk typ varje eller varannan dag av honom. I skolan måste jag skolka från typ varenda idrottslektion för jag vill ju inte att nån ska se mina blåmärken och andra skador jag har.” - Citat från barn, nutid

Barnens rätt i samhället grundades 1971 som en högljudd reaktion efter att en treårig flicka hade misshandlats till döds av sin styvpappa i en förort utanför Stockholm. Bris tidiga opinionsbildning med målet att skydda barn från våld visade tydligt upp det våld som många barn utsattes för i hemmet och synliggjorde våldets konsekvenser. Rörelsen engagerade många och arbetet bidrog till att Sverige 1979 fick världens första förbud mot aga i uppfostringssyfte.

Tidigt insåg Bris även behovet av att inrätta ett telefonnummer dit vuxna och barn kunde höra av sig för att få hjälp när barn for illa och 1980 startade Barnens hjälptelefon. Idag, flera decennier senare, tar Bris fortfarande emot utsatta barns samtal anonymt via 116 111 och via chatt och mejl, bemannat av kuratorer som hjälper barn dygnet runt. Det rör sig numera om över 30 000 samtal om året och fortfarande är det tredje vanligaste samtalstemat när barn söker stöd och hjälp just utsatthet för våld, övergrepp och kränkningar.

”Jag blir slagen hemma. Kompisar som vet tycker jag borde ringa socialen men jag är rädd för konsekvenserna. Jag vill tex inte lämna skolan och alla mina vänner. Jag vet inte om det som händer hemma räknas, om jag ens kan ringa socialen? Men innan jag ens funderar på det vill jag veta vad konsekvenserna kan bli. Jag vill helst inte vara kvar här.” - Citat från barn, nutid

– Sedan Bris grundande har mycket hänt i samhället, skyddet för barn har stärkts i omgångar och kunskapen om våld och om våldets konsekvenser har ökat. Ändå växer många barn upp med våld i hemmet. Det är åter dags för en bred och stark mobilisering där vuxna står upp för varje barns rätt till en uppväxt fri från våld, och här kan alla kan spela en viktig roll, säger Magnus Jägerskog.

En central del i att skydda barn från våld handlar om att upptäcka de barn som är utsatta för våld. Det kräver bland annat kunskap och civilkurage hos allmänheten att agera vid oro för ett barn, men också att samhällets skyddsnät fungerar och att inget barn faller mellan stolar. Bris vill se att frågan om våld mot barn prioriteras i den kommande valrörelsen och efterfrågar tydliga satsningar för att eliminera våld mot barn.

Citaten ovan är exempel på vad barn berättat för Bris under de senaste åren. Vid behov har citaten ändrats för att inget barn ska kännas igen av någon annan.
Bris utgör idag den nationella stödlinjen för barn upp till 18 år som vill prata med en kurator, öppet dygnet runt via telefonnummer 116 111, chatt eller mejl på bris.se. Det är gratis, anonymt och syns inte på telefonräkningen.
Bris erbjuder även stöd för vuxna med frågor om barn, vardagar kl. 9-12 på telefonnummer 0771-50 50 50.
-------------

Om Bris framväxt

Bris, Barnens rätt i samhället, bildades 1971 när barnboksförfattaren Gunnel Linde och journalisten Berit Hedeby inte bara stannade vid att förfäras av våldet som barn utsattes för i hemmet i Sverige utan också valde att högljutt agera för förändring. Det var en direkt reaktion på att en treårig flicka i mars 1971 hade misshandlats till döds av sin styvpappa i en förort utanför Stockholm.

Startskottet blev en fotoutställning på Kulturhuset i Stockholm 1 september 1971 där stora affischer visades på barn som misshandlats, tillsammans med texter kring våldets konsekvenser för barn. Det fick en enorm effekt och det anteckningsblock som låg framme på ett bord och som bjöd in allmänheten att vara med i kampen för att skapa en bättre barndom fri från våld från vuxna blev snabbt fullt med namnunderskrifter.

Det var en tid då vuxna i stor utsträckning accepterade barnaga och när privatpersoner inte anonymt kunde anmäla sin misstanke om att ett barn for illa till myndigheterna.

Bris opinionsbildning under 70-talet fick många vuxna att på riktigt uppmärksamma den verklighet många barn levde i och bidrog till att Sverige, långt före alla andra länder, fick världens första förbud mot aga i uppfostringssyfte. Snabbt insåg man även behovet av att inrätta ett telefonnummer dit vuxna och barn kunde höra av sig och få hjälp när barn for illa.