Det Nya Zeeländska företaget Netsafe har tagit fram en bot med artificiell intelligens som man använder för att driva med bedragare som försöker lura av människor pengar genom så kallade "nigeriabrev".

Man kallar sin bot för Re:scam och tanken är att denna ska svara bedragarna på ett naturligt sätt och på så sätt slösa deras tid till den grad att de kanske till slut lägger ner verksamheten. Ni kan kolla in en konversation mellan en bedragare och Re:scam i den inbädda konversationen nedan.

Får du själv ett nigeriabrev eller liknande på engelska så kan du skicka det vidare till me@rescam.org som då kommer att anonymisera din epost-adress och påbörja en konversation med den potentielle bedragaren. Under Re:scams första verksamma dygn fick roboten motta sex tusen bedragarmail och lyckades inleda cirka tusen olika konversationer med bedragare.

Youtube Kids är en rätt bra app som håller yngre tittare från diverse vuxenmaterial som finns på Youtube. Det finns dock ett litet problem med vissa kanaler som gör till synes harmlösa videor riktade till barn, men som i själva verket inte bör ses av ungar. Youtube har nu ändrat i sin contentpolicy för att se till att videorna inte dyker upp i Youtube Kids. Mer specifikt kommer videor som flaggats för innehåll som inte lämpar sig för barn automatiskt plockas bort från Youtube Kids.

Youtubes policy-chef Juniper Downs säger detta i ett uttalande om ändringarna.
We're in the process of implementing a new policy that age restricts this content in the YouTube main app when flagged. Age-restricted content is automatically not allowed in YouTube Kids.

Dessa ändringar kommer gå igenom inom de kommande veckorna.

Ovan ser ni en video där Ethan Klein från H3H3 Productions pratar om fenomenet. Om ni vill läsa lite mer om vad många anser vara fel med YouTube Kids så läs gärna författaren James Bridles tankar vars artikel om YouTube Kids har titeln "Something is wrong on the internet".

Ars Technica skriver att säkerhetsforskaren Willem de Groot identifierat 2496 webbsajter på nätet som ägnar sig åt så kallad "cryptojacking". Det innebär att de "kapar" användarnas webbläsare och låter dessa ovetande generera kryptovalutor åt webbplatsens ägare eller dess annonsörer.

Vi har tidigare uppmärksammat cryptopjacking några gånger, bland annat när The Pirate Bay (TPB) använde sig av tjänsten CoinHive för att generera kryptovalutan Monero till TPB. Cryptojacking har även använts av mindre nogräknade annonsörer som lurat webbplatser att köra annonser med inbäddad kod som låtit webbplatsens besökare generera kryptovalutor åt annonsören. Det är oklart om de 2496 identiferade webbplatserna själva aktivt har lagt in kod för cryptojacking eller om det handlar om annonser med inbäddad kod för cryptojacking.

Cryptojacking-script riskerar inte att skada datorn eller data från denna men kan slöa ner datorn och ge användaren en mindre bekväm upplevelse på nätet. Det finns några stycken cryptojacking-blockerare som fungerar ungefär som adblockers och vi har bland annat skrivit om chrome-tillägget "No Coin" tidigare.

Tidigare i år ryktades det att Facebooks köp-och-sälj-tjänst Marketplace skulle börja sälja både bilar, bostäder och biljetter vilket nu verkar ha visat sig att stämma. Tidigare i år började Facebook Marketplace med att bilannonser och nu gör man det även möjligt för sina användare att hitta bostäder via tjänsten.

Än så länge har Facebook Marketplace bara lanserat bostadsannonser i USA och det handlar om annonser från såväl mäklare som privatpersoner som vill hyra ut sin bostad under kortare eller längre tid.

Om, eller när kanske är bättre att säga, Facebook lanserar bostadsannonser på den svenska marknaden kommer man framför allt att konkurrera med Blocket och liknande tjänster. Än så länge verkar det endast handla om bostäder tänkta att hyras ut som kommer att marknadsföras på Marketplace så Hemnet och liknande tjänster behöver antagligen inte känna någon oro än så länge.

Hela 60 procent av de svenska ungdomarna i åldern 15-24 kollar vanligtvis på webb-tv. I åldrarna 15-74 är antalet svenskar som tittar på webb-tv en vanlig dag 45 procent. Det anger Mediavision i en ny rapport. Dock ökar webb-tv-tittandet mest i de övre åldrarna. Främst är det påkostat innehåll liksom serier på tjänster som Netflix, eller mer enkla klipp från Youtube och Twitch som gäller.

Det ökade intresset för strömmat innehåll online gör samtidigt att det blir allt svårare för lokala aktörer på mediemarknaden att konkurrera och dra in pengar.